Hoppa till huvudinnehåll

Kommodor Mikael Borgman: "Sjövett handlar i sista hand om din egen och andras trygghet"

Man i en hamn
Kommordor Mikael Borgman kan inte nog betona vikten av vett och etikett på sjön. Man i en hamn Bild: Johanna Lindholm/Yle småbåtshamnar,gästhamnar,segling,motorbåt,sjösäkerhet,Kommodor,ekenäs segelsällskap

I takt med att fritidsbåtarna blir allt fler sätts sjösäkerheten under lupp. Ofta är det okunskap och oerfarenhet i kombination med modern teknik och stora snabba båtar som leder till bristande sjövett. Folk behöver få mer information om sjömansskap, säger Mikael Borgman, kommodor för Ekenäs segelsällskap.

Skräckscenario till sjöss

- Ett skräckexempel som jag själv råkade bevittna, var när en familj, som aldrig rört sig till sjöss, hade hyrt en 35 fots snabbgående båt. Det var nog ett äventyr att se dem manövrera den båten. Sådana fall är ju alltid beklagliga.

Det berättar Mikael Borgman, kommodor för Ekenäs Segelsällskap.

De flesta sköter sig

Den här sommaren har sjövett och bristande säkerhet till sjöss varit ett hett samtalsämne.

En varm försommar i kombination med att folk haft mer tid till utomhusaktiviteter på grund av coronaläget, har lett till att det varit livligt på sjön, med en stor andel fritidsbåtar.

Ändå ger Mikael Borgman bra betyg åt åt majoriteten av båtförarna.

- De flesta båtförare, nio av tio, klarar sig hur bra som helst, men sen finns det förstås unga och oerfarna som inte lärt sig än och det är kanske en brist vi har i dag, att det är hemskt svårt att få den här informationen.

Många går den snabba vägen

Förr var konsten att framföra en farkost ofta något som gick i arv mellan generationer och från mer erfarna till noviser.

I dag är det inte självklart att man lär sig den långa vägen - eller ens har möjlighet därtill.

Mikael Borgman konstaterar också att det i dagens läge inte finns ett brett utbud på grundkurser som lär ut båtförarskap.

- Därför kommer också Ekenäs segelsällskap att i höst ordna infon och diskussionstillfällen där man tar upp gott sjömansskap.

Han tillägger att det inte enbart kommer att handla om grundläggande färdigheter som navigering efter sjökort och kompass. Också vikten av lokalkännedom och av att visa hänsyn till andra båtförare, boende och skärgårdens känsliga flora och fauna tas upp.

De vanligaste bristerna

Att köra båt innebär ett stort ansvar. Det är en komplex färdighet som kräver kunnande inom många olika områden.

Samtidigt har det idag blivit lätt att hyra båtar och det finns ingen som kollar vem som besitter den här kunskapen.

- Jag vill ju inte tro att folk är elaka och gör saker och ting fel på flit. Men nog är det oerfarenhet och okunskap som gör att man vet inte och förstår inte till exempel hur stora svallvågor ens egen båt gör och vilka konsekvenser de här svallvågorna kan ha, för mindre båtar, för bryggor och för stränder.

Mikael Borgman påminner om att det kan vara bra att minnas att titta bakåt ibland för att se vad det händer i ens kölvatten.

- Man är ju helt ansvarig för allt vad man åstadkommer.

Tydligare ansvar för kaptenen i den nya sjötrafiklagen

Den nya sjötrafiklagen som trädde i kraft i juni klargör tydligare än förr vilka regler som gäller ombord och den stakar ut kaptenens ansvar för sin besättning.

- En båt skall ha en kapten, och den kaptenen är i sista hand ansvarig för allt vad den båten förorsakar, säger Mikael Borgman.

Exakt hur man skall tillsätta och tillämpa den här ansvarsordningen stipulerar lagen inte, utan det är upp till manskapet att ordna.

Däremot kan lagen fungera som ett stöd när det gäller att utmäta straff ifall det går olyckligt.

Större och snabbare båtar ställer till det

Modern teknik, lättillgängliga snabba båtar i kombination med liten erfarenhet av att vistas på sjön samt okunskap om traditionell navigering är de vanligaste orsakerna till bristande sjövett.

En annan är den, att det har blivit så mycket enklare för så att säga vem som helst att bege sig ut till sjöss.

- Många har det ekonomiskt så bra att man köper stora motorbåtar, som egentligen inte är lämpliga för inre skärgården.

De smala passagerna i den västnyländska skärgården lämpar sig inte för båtar som kan vara upp till tjugo meter långa och har stora hästkrafter.

Motorbåtar och segelbåtar på kollisionskurs

ESS kommodor Mikael Borgman påpekar att förutom den här typen av snabba motorbåtar skapar stort svall, kan de vara svåra att manövrera om behovet att göra en snabb gir plötsligt uppstår.

Många av de erfarna seglare som Yle Västnyland pratat med, upplever också att motorbåtsförare kör för nära och inte riktigt visar respekt för segelbåtarna i farleden.

Champagneregattan 2014
Segelbåtar behöver gott om utrymme för att kryssa. Champagneregattan 2014 Bild: Niklas Evers champagneregattan 2014

Mikael Borgman är införstådd med problematiken.

- Oerfarna motorbåtsförare har inte alltid tillräcklig kunskap om hur en segelbåt rör sig. När den kryssar kan den göra plötsliga vändningar - inte alls bara för att retas, utan den gör det för att den måste hålla sig på tillräckligt djupt vatten, undvika stenar och så vidare - och en del motorbåtsförare kan inte förutse de här vändningarna utan kör för nära och då kan det uppkomma farliga situationer, säger han.

Ändå syns segelbåtarna ofta bra, eftersom de rör sig långsammare, mellan 4-8 knop, än vad motorbåtar oftast gör.

Mikael Borgman uppskattar en vanlig hastighet bland motorbåtar till mellan är mellan 30-50 knop.

Skillnaden i hastighet ger också seglarna större respit att läsa av läget på sjön än vad som är möjligt i högre fart.

Mikael Borgman bjuder här på en enkel regel i fall det känns som att det börjar gå för fort.

- Hinner man inte reagera eller tror att man inte hinner, så skall man sänka hastigheten.

Andra trafikregler

Mikael Borgman tar upp två grundregler som är bra att minnas för båtförare.

Den första är att samma trafikregler inte gäller på sjön som på land.

Båtarna rör sig inte längs vägar, utan på det öppna havet där medtrafikanter kan komma från alla håll. Den andra är att det finns väjningsregler, men inga regler om förkörsrätt.

- Ingen har förkörsrätt och i sista stund har alla väjningsskyldighet.

Kaptenens ord är lag

Ombord är det kaptenen som är befälhavare med ansvar för manskapet, och det är också kaptenens ord som är lag.

Mikael Borgman säger att det är så det skall vara.

Att hålla på och resonera eller ordna omröstningar för varje liten manöver går inte. Det är också viktigt att hela besättningen behärskar rätt terminologi.

- Det finns en orsak varför man inte talar om höger och vänster, utan om babord och styrbord, exemplifierar han.

Med rätt terminologi vet däremot alla vart man skall styra.

Förlita dig inte enbart på tekniken

Den nya tekniken har gjort det lättare att röra sig på vattnen, på gott och ont.

Mikael Borgman säger att det ändå alltid är skäl att åtminstone kapten, men helst fler ombord kan navigera med ett sjökort.

Sjökort framme i förarhytt.
Inget kartplotter kan ersätta förmågan att navigera efter sjökort om man hamnar i nöd. Sjökort framme i förarhytt. Bild: Yle/Mikael Kokkola sjöräddning,navigation,borgå sjöräddare

Om elen slås ut eller det händer en olycka måste man veta vad man gör, i synnerhet på långfärder.

Lokal kännedom och hänsyn viktig del av sjövett

Utöver allt detta finns en tyst kunskap som kan kan göra livet tryggare och trevligare för alla.

Lokalkännedom om det far och vatten man rör sig i är aldrig fel.

Avviker man från farleder är det bra att ge akt på till exempel stenar, nät och mindre farkoster.

- Sen ska man ju alltid ta hänsyn de som har båtar och bryggor vid stränderna och se till att man inte onödigt stör dem, säger Mikael Borgman.

Det samma gäller djur och växtarter som finns i den känsliga skärgårdsmiljön.

En stenig strand på en ö i skärgården.
Skärgården utgör en unik miljö som det är viktigt att ta hänsyn till. En stenig strand på en ö i skärgården. Bild: Linus Hoffman / Yle Skärgårdshavet,Skärgården,skärgård,Hitis,vårdbiotop

Det kan också vara bra att veta vad olika flaggor betyder, de utgör ett informativt signalsystem.

Den oskrivna regeln fyller en funktion

Ett annat signalsystem som brukas är den oskrivna regeln att man hälsar på andra båtar.

Den här traditionen bottnar i en viktig funktion, vet kommodor Mikael Borgman berätta.

- Genom den här hälsningen har man tidigare meddelat den båt som kommer emot, att allt är väl ombord hos oss, vi behöver ingen hjälp.

Däremot behöver man inte höja handen till varje mötande båt om man kör i väldigt tätt trafikerade farleder, som till exempel Barösund, menar Mikael Borgman.

- Då skulle man ju få handen upp hela tiden. Och jag tror att det ökade antalet fritidsbåtar har lett till att man tycker att man nu inte måste hälsa på varendaste liten snurra som kommer emot. Men är man ute på öppnare vatten tycker jag nog man kan göra det och hålla upp den här traditionen.

Också mindre farkoster har rätt att vistas tryggt på vattnet

Också Ilse Klockars, friluftsföretagare och havspaddlare i Hangö, uppskattar traditionen med att hälsa på sjön.

- För mig som rör mig i en liten, lätt och havsnära farkost, är det ett sätt att veta att föraren i en båt sett mig.

Ilse Klockars rör sig bland annat på de öppna vattnen på södra sidan av Hangö udd, och hon beskriver dem som ett av de mest livligt trafikerade områdena med både fritids- och lasttrafik.

Undvik farleder

Kajaker, kanoter, roddbåtar och mindre snurror gör ändå alltid bäst i att inte röra sig i farlederna.

- Det är inte rätt plats för små farkoster, och tanken med att paddla är ju också att man kan göra det dit andra inte har så lätt tillträde, konstaterar Ilse Klockars.

Kvinna på klipphäll
Ilse Klockars lägger stor vikt vid säkerheten då hon lär ut paddling med kajak. Kvinna på klipphäll Bild: Johanna Lindholm/Yle Hangö,paddling,hav,Strand,sjösäkerhet,havspaddling

- Som paddlare skall man nog veta var man rör sig för att göra det tryggt.

Viktigt att behärska förutsättningarna

I övrigt gäller det för paddlare att lära sig bemästra sin kajak, det eliminerar de största farorna. Är man tvungen att korsa en farled, gör man det snabbt och i 90 graders vinkel.

Ett större sällskap med färgglada paddlare syns bättre för andra båtfarare än en ensam paddlare, och där har man ett stort personligt ansvar att hålla sig undan större och snabbare båtar, resonerar Ilse Klockars.

Kajaker på ställning
Färgglada kajaker syns i vågskvalpet. Kajaker på ställning Bild: Johanna Lindholm/Yle kajaker,paddling,sjösäkerhet,Strand,Hangö,Raseborg,Västnyland,sjövett

- Som paddlare kan man aldrig lita på att andra tar hänsyn.

Se upp i innerskären

I innerskärgården kan det dock vara skäl att se upp. Det händer att de som har stugor och känner vattnen genar utanför farlederna. Om någon dyker upp i hög hastighet bakom en holme kan det bli farligt.

- Högsommaren är nog inte den bästa tiden för paddlare.

Däremot kan man, så länge vattnen är öppna, njuta av lugnet och friden i skärgården, och av det att man kommer så nära naturen, vilket Ilse Klockars uppskattar.

Egen och andras trygghet

I sista hand handlar ett gott sjövett alltid om säkerhet, både din egen och andras, sammanfattar Mikael Borgman, kommodor för Ekenäs segelsällskap, ESS.

- Vi är nog mera utsatta när vi är ute på sjön. Att falla överbord till exempel, kan innebära en enormt stor risk, för det är inte hemskt lätt att få in en person tillbaka i en båt, i synnerhet i en större. Och ju längre ut vi kommer, desto större risker.

Läs också