Hoppa till huvudinnehåll

Genom att samla skvattram kan du tjäna 60 euro i timmen – utomlands är växten värdefull men i Finland används den knappt

Miia Konttinen pitää suopursua kädessään.
Man behöver alltid tillstånd av markägaren att få plocka skvattram, säger Miia Konttinen. Miia Konttinen pitää suopursua kädessään. Bild: Timo Nykyri / Yle Skvattram,naturprodukter

Naturprodukter utnyttjas inte till fullo i Finland – vilket leder till att bland annat kottar och barrträdsprodukter importeras från utlandet, skriver Yle Uutiset.

Skvattramen, som också kallas getpors, växer i knippen i snabb takt, säger Miia Konttinen och visar upp ett praktexemplar av växten.

Den ska skäras av vid de sista bladen och får inte blomma när den plockas.

– Det går snabbt och enkelt att plocka, säger Konttinen som är verksamhets- och utbildningskoordinator för Uleåborgs 4H.

Med Konttinens takt fylls en femkilossäck på 40 minuter.

Plockaren förtjänar åtta euro per kilogram. För Konttinen innebär det en timlön på 60 euro.

Men skvattram får inte plockas hur som helst av vem som helst. Uleåborgs 4H köper växter från utbildade samlare i Kiminge och Överkiminge.

Skvattramen är vedartad, vilket innebär att den bildar lignin i sina stjälkar, därför krävs det alltid att man har markägarens tillstånd för att plocka den.

I sommar är målet att samla in 1 200 kilogram skvattram. Det är den mängd som beställts av en kund utomlands. Från år till år varierar ordervolymen mellan några hundra kilogram till över tusen kilogram.

Sommarens beställning är stor, därför har 4H utbildat fler plockare. Totalt finns det ungefär 100 plockare.

Målet är att under några dagar samla in 300 kilogram skvattram som sedan omedelbart kan skickas med flyg till kunden i Frankrike.

– Skvattram är en färskvara som inte står sig länge.

En mystisk värdefull växt

Men vad gör man av skvattramen i Frankrike då?

Vare sig Konttinen eller någon annan är helt säker på det. Kunden är ett läkemedelsföretag som köpt skvattram från Uleåborgsområdet i ungefär 20 år. De har inte velat avslöja vad de använder växten till.

Skvattram har medicinska egenskaper och finns med på Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimeas lista över läkemedelsörter.

Skvattramen är också giftig på grund av att den innehåller ledol.

Enligt en undersökning som Naturresursinstitutet Luke har gjort används skvattramen i olika homeopatiska läkemedel för insektsbett och sår, samt som behandling mot reumatiska symtom.

Det används också i hudrengöringsprodukter, oljor och fetter. Dessutom används växten för att avskräcka skadedjur och myggor.

I Finland används växten mycket lite. Det används i liten utsträckning i kosmetika och i olje- och blomterapiextrakt. Hantverksföretag använder också skvattramen som en färgningsväxt.

Suopursua poimitaan.
Augusti är en bra tid att plocka skvattram, eftersom den inte längre blommar då. Suopursua poimitaan. Bild: Timo Nykyri / Yle Skvattram,naturprodukter

Konttinen tycker att det är synd att det finns så liten efterfrågan på skvattram i Finland. Hon vet att samlaren bara får en liten andel av slutproduktens pris.

I Finland finns vare sig tradition eller resurser för produktutveckling

Lukes specialistforskare Rainer Peltola säger att det faktum att ett så bra pris betalas till samlarna indikerar att priset på slutprodukten är många gånger högre.

Varför nyttjas då inte naturprodukter, så som skvattram, i Finland?

Enligt Peltola har vi ingen tradition av att tillverka kommersiella produkter. Dessutom krävs det mycket pengar för att utveckla ett internationellt varumärke för välmående.

Peltola nämner Pycnogenol som ett exempel på ett framgångsrikt varumärke. Det görs på barkextrakt från strandtallar som växer kring Medelhavet.

Pycnogenol används som ett kosttillskott, och den marknaden är värd 500 miljoner euro.

– En motsvarande eller till och med bättre produkt skulle kunna göras av våra inhemska tallar. Men marknaden för en ny produkt uppstår inte av sig själv. Det har gjorts enorma satsningar på Pycnogenol ända sedan 60-talet.

Barrträd och kottar fraktas till Finland från utlandet

Nyttjandet av naturprodukter är av intresse för företagare och skogsägare, men utvecklingen går mycket långsamt framåt, säger Skogcentralen sakkunniga Marko Ämmälä.

Enligt honom är problemet att företagen fortfarande är små och har svårt att få tillgång till råvaror. Naturprodukternas samlare och säljare är inte nödvändigtvis på samma plats.

Ämmälä ser också ett problem i att man i Finland nästan bara kan använda råvirke.

– Vi har de renaste skogarna i världen men de utnyttjas dåligt.

Till exempel importeras det mesta av blomsterhandlarnas dekorationsris från Danmark. På samma sätt importeras olika prydnadskottar och grenar från Nederländerna, fastän likadana produkter kan plockas i våra finländska skogar, säger Ämmälä.

Även om användningen av naturprodukter fortfarande på många sätt är i startgropen i Finland, finns det också många affärsmöjligheter.

Naturresursinstitutet har listat 21 våtmarksväxter som de hoppas ska inspirera inhemska företag till att överväga möjligheterna att utnyttja dem i sin produktutveckling.

Till exempel skvattram är föremål för medicinsk forskning över hela världen och anses ha potential för att bland annat behandla diabetes.

Det här är en översättning av Yle Uutisets artikel Suopursuja keräämällä voi tienata 60 euroa tunnissa – ulkomailla kasvi on arvokas, mutta Suomessa sitä ei juuri käytetä skriven av Päivi Köngäs. Artikeln är översatt av Evelina Kulp.

Läs också