Hoppa till huvudinnehåll

Har ditt barn svårt att förstå känslor? Att sätta ord på känslorna är lösningen

Ett barn sitter vid ett bord med skolböcker framför sig. Barnet håller sitt ansikte i sina händer och ser ledset ut.
Att visa känslor och förstå andras är något som kräver övning. Ett barn sitter vid ett bord med skolböcker framför sig. Barnet håller sitt ansikte i sina händer och ser ledset ut. Bild: Mostphotos / Emma Grimberg våld,våld -- skola,mobbning,skolmobbning,barn (familjemedlemmar),skolelever,utbildning,skoltrötthet

På en vanlig torsdag på daghemmet Fanny i Helsingfors har pedagogen Jenny French samlat en grupp barn för att att öva sig på känslomässiga färdigheter.

Barnen får en fråga om hur man ser att en flicka på en bild är glad. Ett av de yngsta barnen ropar "PLÄTTAR!"

Framför den skrattande flickan på bilden står nämligen en tallrik med plättar. Ett äldre barn eller en vuxen kunde ha svarat: “Hon ler.”

Ingen föds med förmågan att tolka andras känslor. Det är något alla behöver hjälp med att lära sig.

Man ska veta vad känslor heter, lära känna skillnaden mellan olika känslor och även kunna särskilja olika ansiktsuttryck.

Flicka iklädd gul regnjacka räcker ut tungan och fångar regndroppar.
Hur känner jag mig idag? Flicka iklädd gul regnjacka räcker ut tungan och fångar regndroppar. Bild: Vitaliy Pakhnyushchyy regn,regnkläder,flickor,lek,höst,Glad

Efter att man har lärt sig känna igen och benämna olika grundkänslor kan man lära sig skilja mellan mer komplexa känslor. Känner man sig till exempel arg, ledsen eller besviken?

Jag och du

Barn, liksom vuxna, kan dessutom tolka ansiktsuttryck fel.

En flicka som ser bestämd ut.
Hur ser man ut i ansiktet då man är arg? En flicka som ser bestämd ut. Bild: Annika Stubbs/ Yle bli arg,barn (familjemedlemmar),känslor,Barns ilska,Nunan

- För vissa barn kan det vara mer utmanande och man kan lätt dra felaktiga slutsatser, säger Jenny French.

På daghemmet Fanny använder barnen en spegel för att titta på sina egna miner.

- Efter att man lärt känna sina egna känslor kan man börja fundera på hur man ser känslor hos andra människor. Sedan kan man börja lära sig vilka handlingar som leder till en viss känsla.

Bilder på olika känslor är viktiga verktyg i känslolärandet.

- De allra minsta kan ju inte uttrycka sig med ord ännu. Då kan man underlätta för dem genom att be dem peka på en bild, berättar Jenny French.

Jenny French är daghemspedagog i Helsingfors.
Jenny French hjälper barnen att sätta ord på sina känslor. Jenny French är daghemspedagog i Helsingfors. Bild: Maija Virtanen/ Yle känslor,pedagog

Nallar i olika färger förstärker självförtroendet

I Utbildningsstyrelsens plan för småbarnspedagogik står att barnen ska få hjälp med att uttrycka och reglera sina känslor.

Utbildningsstyrelsen ger statliga grunder för småbarnspedagogik, och olika daghem gör sedan en individuell plan enligt den för sin verksamhet.

Känsloövningar ger verktyg som värnar om barnens hälsa och välmående. Målet är att förstärka självkänsla och självförtroende.

På daghemmet Fanny används det olika färger för olika grundkänslor. Barnen har pysslat egna känslohjul med bild på fyra olika nallar. Den röda nallen är arg, den gröna glad, den gula är orolig och den blåa ledsen.

Ett barn färglägger nalleansikten med olika känslor.
Nalleansikten med olika färger hjälper barnen att koda känslor. Ett barn färglägger nalleansikten med olika känslor. Bild: Maija Virtanen/ Yle känslor,fostran,pedagogik

- Vuxna kan inte veta exakt hur barnen känner, säger Jenny French som uppmanar till att fråga hellre än tolka.

- Jag kan fråga "är du ledsen?" Då kan barnet gå och peka på en bild som har en röd nalle istället.

“Svårt även för en vuxen”― Jenny French

Barn i dagisålder kan ha svårt att skilja tankar från känslor eller att identifiera var i kroppen man känner olika känslor. Det kan vara svårt även för en vuxen.

- Vi pratar om känslor i olika konkreta situationer - hur det känns till exempel om man inte får vara med i lek? Eller om någon säger något fult till dig?

Liten pojke sitter ensam med armarna om knäna.
Känslorna arg och ledsen är ganska snarlika. Liten pojke sitter ensam med armarna om knäna. barn (familjemedlemmar),pojkar,rädslor,oro,depression,våld,familjevåld,psykiskt våld,misshandel,Vanvård,ensamhet,mobbning,gråt,sorg,ledsen

Det tar sin tid för att lära känna igen och förstå sina egna känslor. Morgonen på daghemmet Fanny inleds med att mjukiskaninen Lasse frågar alla barn om hur de känner sig.

- I början kunde barnen svara i tur och ordning “jag är glad", "jag är glad", "jag är glad”, berättar Jenny French.

Efter att daghemmet målmedvetet arbetat med olika känslor i olika situationer har barnen lyckats förstå sig själva och olika situationer bättre.

- Samma barn kunde senare berätta: “idag var jag ledsen på morgonen för att mamma var sur på mig, men nu blev jag glad”.

En pojke som ser ledsen ut.
Det är bättre att fråga ett barn hur det känner än att gissa. En pojke som ser ledsen ut. Bild: Annika Stubbs/ Yle känslor,barn (familjemedlemmar),sorg,melankoli,Nunan

Minskar behovet av att slå

Mindre barn som inte kan uttrycka sig och inte har ord för olika känslor tar ofta till fysiska sätt: de slår eller sparkar. Om man tränar på att känna igen och hantera känslor så minskar behovet att använda fysiska sätt.

- Alla känslor är accepterade. Man får vara arg. Men vi funderar mycket på hur man uttrycker sig. Man får ju inte till exempel slå en annan fast man känner sig arg, förklarar French.

Jenny French berättar om hur barn via riktiga situationer kan lära sig om människans beteende.

Ett barn hade fått ett par nya örhängen och ville visa dom på daghemmet. En reaktion var oväntad: “Dom är så fula!”, sa kompisen.

Då blev förstås barnet med örhängena ledsen. French ville utreda situationen med båda barnen.

- Barnet visste inte från första början varifrån den här reaktionen kommer. Då vi pratat om saken visade det sig att det var avundsjuka barnet kände och därför uttryckt sig som det gjorde.

En flicka som ser arg ut.
Avundsjuka kan ibland misstas för ilska. Då man pratar om känslorna blir de lättare att identifiera. En flicka som ser arg ut. Bild: Annika Stubbs/ Yle känslor,barn (familjemedlemmar),ansiktet,Nunan

- Vi funderade tillsammans vad man kan göra istället då svartsjukan kommer in, berättar French.

Olika människor behöver olika saker för att hantera känslor.”― Jenny French

Olika hörnor för olika känslor

Det kan vara svårt att få trygga utlopp för starka negativa känslor. På daghemmet Fanny försöker pedagoger tillsammans med barnen hitta på lämpliga sätt.

Jenny French har fått bra resultat genom att fundera tillsammans med barnen.

- Ett barn kom själv på att man i arga stunden kan sätta händerna bakom ryggen och räkna till tio.

Andra metoder som barn och vuxna har hittat på tillsammans på daghemmet Fanny är en "stamphörna" där man får stampa hårt med fötterna och en "lugn-och-ro-hörna" där man får vara i fred.

- Olika människor behöver olika saker för att hantera känslor, fortsätter French.

En vuxen lyssnar på ett barn.
Vuxna ska bekräfta barnens känslor och hjälpa till att sätta ord på dom. En vuxen lyssnar på ett barn. Bild: Annika Stubbs/ Yle känslor,empati,Mamma,barn (familjemedlemmar),kramning

Se barnet!

Det är viktigt att man lyssnar och bekräftar barnets riktiga känslor och behov. Att man inte bara antar att man vet hur det känner. Det är ett fundamentalt mänskligt behov för alla: att bli sedd som man är.

Jenny French efterlyser vuxnas ansvar.

- Att man inte bara ser förbi. Barn känner sig viktiga då en vuxen vill veta vad de tänker och hur de känner sig.

Barn som leker.
Jeeee! Barn kör ofta på känslorna fullt ut! Barn som leker. Bild: Annika Rauhala samhörighet

En ny serie som heter "Nunan" handlar om barns olika känslor och du kan titta på den på Piki BUU på Barnens Arena.

Barn

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP