Hoppa till huvudinnehåll

Antirasistisk kampanj i Åbo vill skapa diskussion om rasistiskt färgat förtryck – "Diskriminering är en hälso- och klassfråga som kan leda till marginalisering"

Ungdomar med olika hudfärg håller samman sina händer
Bildsättningsbild. Hub Turkus och HangFlows antirasismkampanj vill lyfta fram rasistiskt färgat förtryck och samla in berättelser av personer som har erfarenheter av det. Ungdomar med olika hudfärg håller samman sina händer Bild: Mostphotos jämställdhet,raser,balans,rasism,hudfärg,ungdomar

På söndag ordnas det antirasistiska evenemanget "We deserve better" vid Åbo domkyrka. Evenemanget kickar igång en kampanj vars mål är att lyfta fram frågor kring rasism och diskriminering och att samla in berättelser av personer som upplevt rasistiskt förtryck.

Evenemanget organiseras av föreningarna Hub Turku Ry och HangFlow Ry i samarbete med Raremedia. Arrangörerna som håller i trådarna är Nana Blomqvist, Afrah Al Bayaty, Mohamed Yousif Ibrahim, Hannaneh Mahmoudian, Shahin Ahmad och Mohamad Sheik Murad.

Evenemanget strävar efter att lyfta fram former och effekter av diskriminering genom berättelser som bygger på erfarenheter av diskriminering.

Idén till evenemanget och kampanjen kom efter att Nana Blomqvist spelat in en podcast tillsammans med de andra arrangörerna av evenemanget. Blomqvist jobbar inom Hub Turku och de andra arrangörerna är aktiva inom HangFlow och Vigor-projektet.

HangFlow är en mångkulturell ungdomsförening som bland annat jobbar med frågor kring ungdomar som lever i trycket mellan två kulturer, och Vigor är ett sexualhälsoprojekt med invandrare som målgrupp.

– Vi spelade in en podcast om minoritetsstress och insåg att vi borde starta en kampanj där vi samlar in berättelser om erfarenheter av rasistiskt färgat förtryck och olika mönster i samhället där människor blir utsatta till exempel på grund av sitt utseende, säger Nana Blomqvist.

Under evenemanget "We deserve better" kommer man att läsa upp fyra initierande berättelser, och målet är att samla in mera berättelser under kampanjen som inleds i samband med evenemanget.

– Människor blir illa behandlade för att de tillhör en viss grupp, och det blir en folkhälsofråga och dels också en klassfråga eftersom en individs resurser inte räcker till och man lätt kan bli marginaliserad. Det här är en viktig samhällelig fråga, säger Nana Blomqvist, en av arrangörerna bakom evenemanget.

En grupp människor sitter ute i en park på sommaren.
Arrangörerna för evenemanget och kampanjen. Från vänster: Afrah Al Bayaty, Nana Blomqvist, Mohamed Yousif Ibrahim, Hannaneh Mahmoudian och Shahin Ahmad. Arrangör Mohamad Sheik Murad är inte med på bild. En grupp människor sitter ute i en park på sommaren. Bild: Privat/Mohamed Yousif Ibrahim Åbo,HangFlow

Enligt Blomqvist är det första och främsta steget med kampanjen som följer "We deserve better"-evenemanget att samla in berättelserna, och att sedan sammanställa dem och publicera dem. Planen är att samla in berättelserna under den kommande hösten.

– Vi måste vara realistiska med våra egna resurser och fundera hur vi gör. Om vi behöver samla in berättelser en längre tid än hösten så gör vi kanske det, vi får se, säger Blomqvist.

Större projekt som ska nå de unga

Evenemanget och den därpå följande kampanjen är en del av det större projektet "Gränsöverskridande dialogkultur" (information på finska och engelska) som Blomqvist är projektledare för på Hub Turku.

En brunhårig kvinna i blå tröja och glasögon står ute i en park med gröna buskar och en klippa i bakgrunden.
Nana Blomqvist är en av arrangörerna för evenemanget och kampanjen, och leder det större projektet "Gränsöverskridande dialogkultur" på Hub Turku. En brunhårig kvinna i blå tröja och glasögon står ute i en park med gröna buskar och en klippa i bakgrunden. Bild: Maria Lammassaari/Yle Åbo,antirasism

Blomqvist betonar att söndagens evenemang och den därpå följande kampanjen är ett självständigt projekt som riktar sig till alla i samhället. Helheten "We deserve better" strävar efter att till allmänhetens kännedom föra fram berättelser och narrativ om vardagen hos människor som upplevt rasism och diskriminering.

Blomqvist förklarar att det större projektet som hon leder däremot har en betoning på ungdomar, och att man inom projektet bland annat sysslar med att spela in poddar och att göra skolbesök.

Varför vill ni rikta projektet "Gränsöverskridande dialogkultur" till de unga i samhället?

– Till exempel för att vissa ungdomar måste växa upp väldigt ensamma i trycket av två kulturer. Trots forskning om ämnet kvarstår problematiken och man har inte riktigt gjort de insatser som behövs för att se till att det finns trygga vuxna i situationer där ett hårt tryck från två eller flera håll läggs på en ung som inte kan förväntas bära trycket, inte ensam åtminstone, säger Blomqvist.

Läs också