Hoppa till huvudinnehåll

Varför skogen i vårt inre är någonting annat än skogen vi vandrar i

En kvinna sitter på huk med sin hund vid en sjö i skogen.
Vi använder naturen som en resurs för välbefinnande. En kvinna sitter på huk med sin hund vid en sjö i skogen. Bild: Jouni Tormanen / Alamy Stock Photo skogar,naturskydd,hund,natur

Tänk dig ett djupt andetag i en friskt doftande och tyst skog. Visst känns tanken lugnande?

Den här våren och sommaren har finländarna strömmat till skogar och nationalparker. När gym, kulturliv och restauranger varit stängda eller upplevts som riskfyllda har naturen varit alternativet.

Då har skogar och parker varit den bästa orsaken att komma ut ur hemmet.

Vi nordbor har ett speciellt förhållande till naturen. Till skogen har vi genom tiderna sökt oss när fara hotar. Men främst har skogen varit något lustfyllt, ett ställe där vi får kraft och lugn.

Eller som prästen och redaktören Hilkka Olkinuora formulerar det i S-gruppens tidning Yhteishyvä: “Finländarnas kyrka är skogen”.

Men vad är det vi upplever när vi går i skogen eller njuter av ett vackert landskap?

David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola analyserar det i boken Granskogsfolk Hur naturen blev svenskarnas religion.

David Thurfjell
Enligt David Thurfjell präglar nyandlighet svenskarnas förhållande till skogen. David Thurfjell Bild: Magnus Liam Karlsson religionshistoria,David Thurfjell

Thurfjell har tidigare skrivit om varför norra Europas befolkning är så sekulär och i hans intervjuer med sekulära personer kom ofta fram en speciell känsla för naturen.

Den här gången har han sökt upp sekulära svenskar på vandringsleder, motionsspår och i nationalparker för att be dem beskriva vad skogen och naturen betyder för dem.

Det visar sig vara svårt att svara på.

Många beskriver känslor av något upphöjt och sublimt. Men vårt samhälle är så präglat av kristna ord och uttryck att om man vill skildra en känsla av religiös karaktär utan att vara religiös så fattas oss orden.

- Det kristna språket är laddat med stämningar och associationer som man inte tycker om samtidigt som man inte har något annat språk för livets djupa dimensioner och då får man ta till uttryck som “det känns nästan heligt” samtidigt som man gör citationstecken med pekfingrarna, säger Thurfjell.

David Thurfjell gör i sin oerhört intressanta och mångsidiga text en idéhistorisk genomgång av svenskarnas relation till natur och skog alltsedan fornskandinavisk tid.

Skaparen och skogen

För att hitta annat än en människocentrerad uppfattning av naturen får man gå till förkristen tid och den rådande föreställningen att naturen i sig är besjälad. Den uppfattningen fick vika i och med de monoteistiska religionernas intåg.

Enligt den lutherska kyrkans natursyn har Gud gjort sin eviga makt och gudomlighet synlig genom skapelsen och människor förirrar sig från sanningen om de dyrkar “det skapade istället för skaparen”. (Rom 1:23–25)

Gud har visserligen skapat naturen, men det viktiga är livet efter detta. Naturens skönhet är flyktig, men en dag ska den bytas mot den evighet som på riktigt betyder något. Då ses naturen också som något som människan kan råda över, på gott och ont.

Individualismens inverkan

Thurfjell gör en historisk djupläsning av de upplevelser han får höra i intervjuerna och kommer fram till att den viktigaste förklaringen till den moderna människans naturandlighet är den period i vår historia när vi fjärmas från naturen genom modernisering och urbanisering.

pärmen till Granskogsfolk Hur naturen blev svenskarnas religion
pärmen till Granskogsfolk Hur naturen blev svenskarnas religion Bild: Norstedts David Thurfjell

En förutsättning för den här nyandligheten är att man fäster stor vikt vid den egna inre upplevelsen.

För att förstå varför moderna svenskar (och även övriga nordbor) överhuvudtaget är så intresserade av vad som försiggår i deras inre måste man gå till individualismens framväxande i vår moderna historia.

- Ett sätt att beskriva individualism är att det är ett uppvärderande av det egna inre livet. Att de egna preferenserna, ens egen vilja ställs i första rummet. Man utvärderar världen enligt hur den påverkar ens eget inre.

Marjastaja metsässä.
En svamptur kan bjuda på känslor av helighet. Marjastaja metsässä. Bild: Tiina Jutila / Yle berry picking,bärplockning,blåbär,svampplockning,Fruktkropp,matsvampar,skogar,naturen,Ekenäs,Raseborg,Nyland,kantarell,kantarell

Ett konkret exempel på det här är klädmodet där var och en nu själv får välja sina kläder.

I det gamla bondesamhället bestämdes vilka kläder man skulle ha av av ens kön, ens ålder och ens börd.

Var man en bondflicka på 14 år då skulle man ha en viss typ av klänning och om den slets ut syddes en exakt likadan, för det var konventionen.

- Ett annat uttryck för individualism är moderna terapier. Att vi tänker oss att vi har en skör själ som på något sätt ska tas om hand och behandlas så att den inte far illa. Det är också ett fokus på det egna inre livet, säger Thurfjell.

“Känna-efter kultur” gäller både religion och natur

Den individualistiska kultur som växer fram på 1900-talet påverkar inställningen till både religionen och naturen.

Religionen, i det här fallet kristendomen, kom att utvärderas enligt dess inverkan på det egna inre livet.

Man kan tänka sig en nordbo på 1900-talet som deltar i julotta i kyrkan, på samma sätt som generationer före. Plötsligt känner hen att det här inte talar till mig och slås av tanken att det kanske skulle vara trevligare att vara hemma och äta frukost med sina barn.

- Man börjar alltså utvärdera julottan efter hur den påverkar ens eget inre liv. Plötsligt ska religionen konkurrera med alla andra aktiviteter i ens liv och det samma sker med naturen.

Med den moderna urbaniserade individualistiska kulturen blir naturen en plats som är relevant för människor i den mån den har en påverkan på deras inre liv.

En ung man sitter vid en brant klippa i skogen invid en liten älv.
Vad gör platsen för mig? En ung man sitter vid en brant klippa i skogen invid en liten älv. naturen,urskogar,skogar,vattendrag,friluftsliv,floder, åar och älvar,utflykter

Om man kommer till ett skogslandskap och känner att här får jag ro i mitt inre då är skogslandskapet relevant.

- Kommer man till samma landskap och känner att att här är bara myggigt och jobbigt, jag vill inte vara här, ja då är landskapet inte relevant. Så den här “känna efter-kulturen”, som jag kallar det får stora konsekvenser parallellt för hur man uppfattar religion och hur man uppfattar skogen, säger Thurfjell.

Vi speglar oss i naturen och skogen blir en sorts fond till det som händer i ens eget liv.

- Om man spetsar till det kan man säga att det inte primärt är landskapet med alla dess ekologiska system och processer som pågår som är poängen, utan det som händer i mitt eget inre.

I slutet av Granskogsfolk skriver Thurfjell också om ekocentriska djupekologiska rörelser som på senare tid har växt sig starkare. Det här som en motvikt till den rådande antropocentriska (människocentrerade) världsbilden.

Sarah Grönstrand ligger raklång under en tall. Många knotiga rötter syns på marken.
Att lägga sig ned invid ett träd är en form av skogsbad. Sarah Grönstrand ligger raklång under en tall. Många knotiga rötter syns på marken. Bild: Yle/Lone Widestam november,naturen,Mindfulness,medveten närvaro,medvetenhet,Skogen,klippor,Hangö,Shinrin-Yoku (Forest Bathing) and Nature Therapy: A State-of-the-Art Review.,Shinrin-yoku (forest-air bathing and walking) effectively decreases blood glucose levels in diabetic patients.,Sarah Grönstrand

Japanerna har ett begrepp för det här; Shinrin-yoku eller skogsbad. Där är tanken att den som vistas i en skog ska skärpa sina sinnen och rikta sin uppmärksamhet till det som händer omkring en.

Målet är en ekologisk förståelse av att skogen är befolkad. Att det är en plats som ser och uppfattar besökaren.

Den här meditativa hållningen sägs vara terapeutisk och få en att glömma sina egna bekymmer.

Kanske det klokaste vi kan göra denna kommande höst när corona pandemin fortfarande härjar är att besöka skogen för att se, lyssna och använda våra sinnen och glömma oss själva för en stund?

Läs också