Hoppa till huvudinnehåll

Offer för våld i hemmet söker hjälp tidigare – men tröskeln att lämna hemmet är högre

Lavastettu ihmiskaupan uhri eli seksityöläinen hotellihuoneessa, Helsinki, 24.7.2020.
Tröskeln att ta sig bort från ett otryggt hem blev för många högre i och med coronaepidemin. Bildsättningsbild. Lavastettu ihmiskaupan uhri eli seksityöläinen hotellihuoneessa, Helsinki, 24.7.2020. Bild: Jari Kovalainen / Yle människohandel,Human trafficking in Finland,prostitution,prostitution in Finland,misshandel,sexuellt utnyttjande,sexuella övergrepp,familjevåld,våld,Våld mot kvinnor,våld i närrelationen,psykiskt våld,tvångsarbete,tvingande,människosmuggling,brottslighet,brott,organiserad brottslighet,sexarbetare,ensamhet,ångest,depression

Coronatiden har varit mörk för familjer där det förekommer våld. Behovet av stöd ökade under våren, och nu har skyddshemmen börjat fyllas av människor som inte kan vara trygga hemma. Men det finns också ljusa nyheter: de senaste åren har offren sökt hjälp fortare.

Coronatiden är som ett långt jullov - i en mindre trevlig bemärkelse. Familjen är samlad och spänningarna ökar. Men krislinjerna hålls tysta. Man biter ihop.

Den som utsätts för våld av sin partner håller ofta ut medan lovet pågår, och söker hjälp först när vardagen återvänder, säger Tiina Muukkonen, utvecklingschef på Finlands mödra- och skyddshemsförbund.

- Vi ser det här varje år. Det är inte på julafton eller midsommar som offret sticker hemifrån, utan besökstopparna på skyddshemmen märks i januari och augusti. Under lovet finns inga naturliga luckor att fara hemifrån på ett säkert sätt.

Muukkonen ser coronatiden som ett långt lov, som har tagit slut nu när restriktionerna luckrats upp.

- Många tänker att de står ut med situationen medan hela familjen är samlad hemma, men då lovet är över kanske man funderar, "kan vi verkligen fortsätta på det här sättet?"

Som exempel tar Muukkonen människor som jobbar i restaurangbranschen. Många blev permitterade i vår, men nu fortsätter jobbet. I den skarven är det lättare att fly hemifrån.

En knytnäve och en flicka i bakgrunden.
I fyra av fem fall är offret en kvinna, särskilt om våldet sker inom ett äktenskap. Bildsättningsbild. En knytnäve och en flicka i bakgrunden. Bild: CC våldsbrott,våld,våldtäkt,våld i hemmet

Även om polisen rapporterade om fler larmuppdrag i hemmen blev det alltså ingen rusning till skyddshemmen i våras.

Däremot blev det rusning på stödchattarnas linjer, och Förbundet för mödra- och skyddshem förväntar sig trängsel på skyddshemmen nu efter att coronasituationen lugnat sig under sommaren.

Offret oftast en kvinna

Enligt polisens statistik har våldet ökat betydligt efter att coronarestriktionerna satte sin prägel på vardagen och fick många att stanna hemma.

I fyra av fem fall är det en kvinna som blivit utsatt för våld, särskilt om våldet sker inom ett äktenskap. Våldet inom äktenskap har ökat med över en femtedel.

Förbundet för mödra- och skyddshem förebygger familjevåld och hjälper barn och familjer som lever under svåra och otrygga omständigheter.

Runtom i landet driver förbundets medlemsföreningar mödra- och skyddshem och erbjuder öppenvårdstjänster.

De här tjänsterna används årligen av över 12 000 personer, av vilka en stor del är kvinnor. Ungefär en tredjedel är barn.

En del drar gränsen vid att det ska komma blod. Vi hör "han skuffade mig bara" eller "det var nog bara ett skämt" eller till och med "han tog bara tag i halsen och flyttade mig från ett rum till ett annat".― Tiina Muukkonen från mödra- och skyddshemsförbundet

Utöver förbundets 19 skyddshem finns även en handfull andra skyddshem, bland annat Folkhälsans skyddshem.

Det finns många sätt att söka hjälp. Förbundet för mödra- och skyddshem ser att behovet för chatt- och öppenvård har ökat under våren. Nu de senaste veckorna har även skyddshemmen fyllts.

Tre nivåer av hjälp

Den lägsta tröskeln för att få hjälp är att chatta med en utbildad person som kan ge tips och hjälpa offret vidare.

Förbundet för mödra- och skyddshem driver flera olika chattar med olika fokus, bland annat för dem som utsätts för våld eller funderar på skilsmässa. Den som svarar är en person med utbildning inom social- och hälsovården.

Förbundets chattlinjer har gått heta under coronavåren, och därför förlängdes öppettiderna så att chatten är tillgänglig varje dag, även under veckosluten.

Förbundet har även fått tilläggsresurser från och med juni för att kunna anställa en chattkoordinator på heltid.

En person håller en mobiltelefon i sin hand.
Det är möjligt att få hjälp och rådgivning genom en stödchatt, också om man inte blivit utsatt för våld men är rädd för våld i hemmet. Bildsättningsbild. En person håller en mobiltelefon i sin hand. Bild: Yle / Tiia Lillkvist sociala medier,mobiltelefoner,Hand

Från chatten kan nästa steg vara att offret eller en familj där våld förekommer deltar i kostnadsfri öppen verksamhet. Oftast handlar det om program med fem träffar. Träffarna kan se olika ut och sker till exempel via video.

Under coronavåren användes tjänsterna inom öppenvården 40 procent mer än vid samma tidpunkt i fjol. Många fick hjälp på distans, men enligt Muukkonen önskar många att få träffas fysiskt.

- Det är känsliga saker och det kan vara svårt att öppna sig för en ansiktslös person via telefon.

Till chatten och öppenvården kan man söka sig även om man inte blivit utsatt för våld, men är rädd för våld i hemmet.

Till skyddshem kan personer som har blivit utsatta för våld söka sig. Att lämna sitt hem och flytta in på skyddshem är ofta en hög tröskel.

Skyddshemmen fylls i slutet av sommaren

I juli sökte sig fler till ett skyddshem än i juli i fjol. Det handlar om över 500 personer i hela landet.

Av dem placerades 82 på ett annat skyddshem längre bort från det hem de sökt sig till, eftersom det första skyddshemmet varit fullt. I fjol omplacerades 62 personer.

- Den som söker en plats på skyddshemmet får en plats. Men tröskeln att ta emot en plats längre bort är hög om mamman arbetar eller har med sig barn som går i skola. Det är upp till klienten att avgöra om hen tar emot platsen eller inte, säger Muukkonen.

Gör en utvärdering och fråga: "Kan vi fortsätta på det här viset? Står jag ut med det här en gång till?"― Tiina Muukkonen från mödra- och skyddshemsförbundet

Vanligtvis stannar en person på skyddshemmet i 14-15 dygn. En del är där bara tre dagar, en del i sex veckor.

Enligt Muukkonen behövs fler platser på skyddshemmen.

Efter att Finland skrev under den internationella Istanbulkonventionen år 2015 ökade antalet klientplatser på skyddshemmen.

Konventionen föreskriver bland annat att personer som utsätts för våld skyddas och får hjälp.

Enligt Muukkonen är platserna fortfarande för få.

Offren söker fortare hjälp än tidigare år

De flesta som söker hjälp har utsatts för våld under en längre tid. I medeltal har offret väntat i två år innan hen söker hjälp.

Enligt Muukkonen är det för många svårt att dra gränsen för vad som är våld.

- En del drar gränsen vid att det ska komma blod. Vi hör "han skuffade mig bara" eller "det var nog bara ett skämt" eller till och med "han tog bara tag i halsen och flyttade mig från ett rum till ett annat". Det är viktigt att komma ihåg att våld inte alltid är fysiskt, till exempel ekonomiskt våld är också allvarligt.

När Muukkonen inledde sitt arbete för fem år sedan hade offren i medeltal väntat i fyra år innan de sökt hjälp.

- Det har alltså skett en tydlig förbättring. Men fortfarande är två år en lång tid. Och det är medeltalet, så en del väntar i 10 eller 15 år.

Fråga hemma: Kan vi fortsätta så här?

Muukkonen uppmuntrar familjerna att sätta sig ner och utvärdera våren. Nu när människor förbereder sig inför vardagen på hösten, med arbeten eller arbetslöshet och allt vad det innebär, är det bra att diskutera den nya vardagen med familjen.

- När livet lades om på våren blev det nya utmaningar och problem. I de familjer där man trots allt klarade sig igenom det hela är det bra att tacka varandra. Det är bra att bekräfta det som varit gott, som en slags mellanrapport.

I de familjer där spänningar, missbruk eller våld ökat i och med utmaningarna är det bra att fundera om man kan fortsätta på det viset ifall det under hösten blir ett spänt coronaläge igen.

- Gör en utvärdering och fråga: "Kan vi fortsätta på det här viset? Står jag ut med det här en gång till?"

Muukkonen poängterar att man aldrig behöver stå ut med våld. Det gäller att kunna se på det onda som har skett och säga det högt.

Den som är offer för våld i hemmet eller behöver stöd i ärendet kan ringa flera olika nummer, till exempel Nollinjen 080 005 005. Hjälp via chat erbjuds bland annat via Nettiturvakoti.fi. Vid en akut situation bör offret ringa det allmänna nödnumret 112.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle