Hoppa till huvudinnehåll

Smittspårningen lider av att det är långa köer till coronatest – är det klokt att testa småbarn lika aktivt som vuxna?

Anonym bild på två barn.
Karin Palméns barn var nyligen på coronatest och behövde isolera sig före testet och i väntan på resultatet. Anonym bild på två barn. Bild: Karin Palmén porträtt

Att spåra coronasmittade har blivit svårare under den senaste veckan när många med förkylningssymptom har vänt sig till sjukvården för att få veta om de har covid-19 eller inte. Det har överbelastat coronatesterna, framför allt i huvudstadsregionen.

Helsingforsbon Karin Palmén var tvungen att vara hemma i nästan två veckor med barnen innan hon fick veta om deras förkylningssymptom var orsakade av coronaviruset eller inte.

– Tyvärr är det på tok för länge att vänta 12 dagar på de här svaren. Det är svårt för familjen och arbetsgivare och arbetstagare.

Varje steg i processen tog längre tid än det borde. Det räckte två dagar innan jourtelefonen återkom med en testtid, som var några dagar i framtiden, och drygt fyra dagar att få provresultatet.

För Palméns 3-åriga dotter tog hela processen 6 dagar, och för den 5-åriga sonen 9 dagar. Väntetiderna gick lite på varandra för barnen insjuknade inte helt samtidigt, så Palmén behövde vara hemma med barnen i närmare två veckor.

Inga enskilda fall

Sådan här väntan är verklighet för många särskilt i huvudstadsregionen för tillfället, även om den offentliga vården har börjat ta hjälp av privata aktörer och det väntas hjälpa upp situationen avsevärt inom den närmaste veckan.

Samtidigt är det ändå möjligt att betydligt fler kommer att behöva testa sig, så det är lite oklart hur mycket köerna kommer att minska.

Att testandet har tagit så lång tid har fått negativa konsekvenser för smittspårningen. Det är Palmén övertygad om.

– Det vi ser här är Finlands strategi fallera. Finska strategin, hybridstrategin, där det helt essentiella är att testa tidigt, känna igen tidigt, spåra kedjorna och isolera dem.

Ännu för ett par veckor sedan kunde Helsingfors stad spåra en majoritet av smittkällorna. Nu kan man bara spåra lite under hälften av dem.

Snabb spårning är mycket viktig

Leena Turpeinen, direktör för hälsovårds- och missbrukartjänster vid Helsingfors stad, intygar att det är viktigt att kunna hitta smittade så snabbt som möjligt.

– Det kan hända att vi förlorar människor, att vi inte hittar alla som har varit nära en smittad, eftersom tiden blir längre.

Poängen är alltså att kunna sätta smittade och exponerade i karantän så tidigt som möjligt, så att smittspridningen inte bara fortsätter.

graf på antalet positiva och negativa coronatest under tidsperioden vecka 9 till vecka 33 2020.
graf på antalet positiva och negativa coronatest under tidsperioden vecka 9 till vecka 33 2020.

Att det ändå har handlat om relativt få bekräftade coronafall på sistone – till exempel 5-10 fall per dag i Helsingfors – har gjort att smittspårningen har löpt på väl, men det är inte sagt att det går lika smidigt i fortsättningen om fallen ökar samtidigt som testtiderna är långa.

Allmänna platser där många människor är nära varandra är särskilt utmanande för smittspårningen.

– Om det är en restaurang till exempel där det har varit någon infekterad människa så är det omöjligt att hitta alla som har varit nära människan.

En kommande smittspårningsapp kan ändå hjälpa till i framtiden. Den börjar användas vid månadsskiftet.

När det tar längre tid innan folk får komma till coronatest är det också möjligt att resultatet blir mindre pålitligt. Då kan nämligen mängden virus hinna minska i de övre luftvägarna.

"Sand i maskineriet"

Ett ytterligare sätt att minska på köerna kunde vara att välja bort vissa fall.

Chefer på Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS kommenterade till Helsingin sanomat i måndags att småbarnsföräldrar inte borde låta testa sina barn så lätt.

I nuläget är det troligt att till och med en stor andel av de som testas är barn och det är något som HUS tittar närmare på nu.

Helsingforsbon Karin Palmén, som förde sina småbarn på coronatest, håller med om att det kunde vara en okej lösning att prioritera vuxna, som också oftare får allvarliga symptom av covid-19.

– Vi måste ändra på riktlinjerna eller rekommendationerna för när småbarn förs för att testas. Jag såg att det till exempel föreslogs någon slags riskkalkylering, vilket område bor man på och har man träffat person som insjuknat i covid-19, säger hon.

Lyckas inte så lätt i praktiken

Palmén påpekar ändå att det inte är realistiskt att låta bli att testa förkylda småbarn, när daghemmen och skolorna kräver ett negativt coronatest för att barnet ska få vara där om det är snuvigt, enligt riktlinjer från hälsomyndigheter.

Det kan också bli ohållbart för en förälder att vara hemma med sjuka barn en stor del av hösten, vintern och våren, om tröskeln för att coronatesta barn skulle höjas.

– Särskilt jobbigt blir det här för småbarnsföräldrar och via det också en stor börda för hela samhället om så många ska sitta hemma flera veckor eller månader i sträck, säger hon.

Palmén tillägger att det är en jämställdhetsfråga att se till att det inte går så att främst kvinnor stannar hemma med barnen, vilket kan drabba deras karriärer negativt.

Dessutom kan det vara jobbigt för barnen att inte få gå till daghem eller skola.

– Det största priset för det här betalas av de små som inte dessutom får delta i sin småbarnspedagogik och i sin skola.

Palméns barn har ändå fått återvända till daghemmet den här veckan, för testerna visade att barnen inte var smittade av coronaviruset.

Karin Palmén är också ersättare i Helsingfors stadsfullmäktige (SFP) och ledamot i svenska sektionen vid nämnden för fostran och utbildning vid Helsingfors stad.