Hoppa till huvudinnehåll

Mer skydd åt utnyttjade utlänningar - straff till fuskande arbetsgivare

Tuula Haatainen med munskydd vid presskonferens
Arbetsminister Tuula Haatainen på presskonferens. Hon vill göra utnyttjande av utländsk arbetskraft svårare. Tuula Haatainen med munskydd vid presskonferens Bild: Lehtikuva Tuula Haatainen,Munskydd

Arbets- och näringsministeriet vill effektivera åtgärderna mot människohandel och illegalt utnyttjad utländsk arbetskraft. Arbetsminister Tuula Haatainen kommer med ett åtgärdspaket till riksdagen i höst.

Haatainen vill skydda de utnyttjade arbetstagarna, och ge dem möjlighet att stanna i Finland också om de mister sitt jobb. Däremot vill man slå hårt mot arbetsgivarna, till exempel genom påföljdsavgifter och förbud att ta in nya utländska arbetstagare.

Ministern fick på torsdagen ta emot ett åtgärdspaket från en arbetsgrupp vid Arbets- och näringsministeriet. Arbetet har letts av regeringsrådet Olli Sorainen.

Osynligt, lönsamt brottfenomen

Fenomenet är ofta osynligt utåt - och rentav inåt. De drabbade godkänner eller fogar sig, konstaterar Sorainen.

En utnyttjad arbetstagare ser kanske inte problemen, eftersom lönen ändå är högre än hemma. Arbetsgivaren kommer kanske från samma land och kan övertyga sina anställda om att allt är i ordning och man inte kan lita på myndigheterna.

Det kan de inte heller. Det finns bara ett tiotal finländska tjänstemän för hela det här fuskområdet, och inga poliser.

Det är mycket lönsamt att fuska med löner, arbetstider och övertidsersättningar, skatter och arbetarskydd. Och den som anger sin arbetsgivare förlorar förmodligen jobbet - och sin rätt att vistas i Finland.

Det är det som ministeriet nu tänker satsa på; att skydda arbetstagarna och garantera deras rätt att stanna i Finland, men slå hårt mot arbetsgivarna.

Systematisk och professionell brottslighet

Det handlar om ekonomisk brottslighet som polisen borde slå till mot i realtid, säger Olli Sorainen på Arbets- och näringsministeriet.

Men det finns inte en enda polis för den här sektorn, och det finns bara ett tiotal andra tjänstemän i Finland som övervakar användningen av den utländska arbetskraften.

Det är alltså liten risk att åka fast.

Det finns riskgrupper inom alla branscher, men speciellt icke språkkunniga outbildade asylsökande.

Det är arbetare som kommer till arbetsgivare med samma nationalitet som löper större risk. De litar på sin arbetsgivare, mer än på finländska myndigheter eller facket.

De är också rädda för att mista jobbet, eller stå i skuld till arbetsgivaren som har gett dem jobb i Finland. Och de riskerar att sändas hem om de får sparken.

Många lyftkranar runt nya skyskrapor vid Fiskehamnen i juni 2020 i Helsingfors
Djungeln av underleverantörer gör byggarbetplatserna svåra att övervaka gällande grå ekonomi. Många lyftkranar runt nya skyskrapor vid Fiskehamnen i juni 2020 i Helsingfors Bild: Lehtikuva byggarbetsplatser,Fiskehamnen,lyftkranar

Alla branscher drabbas

Det gäller alla slags arbetstagare, praktikanter och småföretagare. Speciellt vanligt är det inom branscher som restaurang och matförsändelser och andra delar av gigekonomin.

Det finns inom byggnads- och städföretag, varven, biltvätt, hemarbete, jordbrukets säsongsarbete, bärplockning med mera.

Kort sagt handlar det om största delen av sektorer där det finns arbetskraftsinvandring, konstaterar Arbets- och näringsministeriet. Det är också där som arbetet är hårdast och lönerna är lägst på den lagliga skalan.

Myndighetssamarbete och tipstelefon

Bland åtgärdsförslagen som minister Tuula Haatainen fick ta emot och själv nämnde finns behovet av information.

Det behövs bättre information till arbetstagarna av en obunden aktör om finländska spelregler för arbetslagstiftning. Det kunde ges på ambassaden i samband med visumansökan.

Arbetsgruppen funderar också om man kan testa att informationen har gått fram och blivit förstådd.

Största delen av finländarna känner inte till och bryr sig inte om problemet. Minister Haatainen anser ändå att finländarna har en känsla för rättvisa. De kanske också kan använda en tipstelefon till myndigheterna som skulle avslöja oegentligheter på området.

Ansvaret faller ändå på myndigheterna och deras samarbete. Kampen mot den grå ekonomin och skattefusk förs av många myndigheter, problemet är inte nytt. Men arbetarnas rättigheter har inte beaktats lika mycket och myndigheterna har haft för små resurser för att se och ingripa.

Och samhällets offentliga upphandlingar beaktar inte problemet med hur det låga priset har kommit till.

Gammaldags matbarssskylt i Berghäll i Helsingfors
Billig mat vill många ha - en del restauranger klarar det genom olagliga löner till utländsk arbetskraft. Gammaldags matbarssskylt i Berghäll i Helsingfors Bild: Patrick Holmström matbar

Straffa arbetsgivaren

De konkreta förslagen till åtgärder gäller bestraffning av arbetsgivaren som åker fast.

Man kan låta bli att bevilja nya arbetstillstånd till arbetsgivare som misstänks för bluff och brott. Någon form av böter kan inkrävas.

Däremot ska de drabbade anställda inte bestraffas. I stället borde de enligt minister Haatainen garanteras fortsatt arbetstillstånd i Finland, även om deras arbetsgivare avslöjas för människohandel, skattebluff eller brott mot arbetslagstiftningen.

Frågan om utnyttjad utländsk arbetskraft finns i regeringsprogrammet, tillsammans med satsningar mot grå ekonomi, svartjobb och skattefusk.

Minister Tuula Haatainen ser inga stora politiska problem inför höstens riksdagsbehandling. Alla vill ha fler poliser och hon har förankrat frågan både inom facket och näringslivets organisationer.

Också de laglydiga finländska företagen borde ju vara upprörda över den orättvisa konkurrens som de möter från företag som gör sina vinster tack vare exploatering, usla och olagliga löner och dåligt arbetarskydd, säger minister Tuula Haatainen.

Läs också