Hoppa till huvudinnehåll

Staden vill stänga de små skolorna i Hangöby, men föräldrarna hoppas på mera tid för att undersöka andra alternativ

Mamma med barn
Jennifer Fjäder vill att hennes barn skall få gå i Hangöby skola. Mamma med barn Bild: Johanna Lindholm/Yle skolor,lågstadiet,föräldrar,byskolor,nedläggning,Hangöby,Hangö,Hangonkylä,Jennifer, Colin och Aston Fjäder

Nu har staden hört föräldrarna om stängningen av de små skolorna i Hangöby. Men man har väldigt olika syn på framtiden. Staden vill stänga skolorna medan föräldrarna vill bevara och utveckla dem. Men föräldrarna ger inte upp utan jobbar vidare med ett eget förslag.

- Små skolor har ju sin charm i och med att de är små och känns personliga. Jag har själv gått i Hangöby skola. Där finns grönområden, det tycker jag är viktigt, att barnen får leka där det växer träd.

Det säger mamman Jennifer Fjäder, som i tisdags (18.8) deltog i diskussionen kring Hangöbyskolornas framtid.

Hon säger att familjen valt att bo i Hangö tack vare skolan.

Trots att de bor i norra delen av staden är de beredda att skjutsa sina barn en längre väg för att de ska kunna gå i en mindre skola än Centralskolan.

Gruppen aktiva växer

Jennifer Fjäder representerar de familjer som via gruppen Pro Hangöby skola - Hangonkylän koulu aktivt engagerat sig i skolornas framtid.

Gruppen har över 500 medlemmar och nya droppar in dagligen.

Föräldrarna i gruppen skulle hellre skulle se att staden utvecklar verksamheten i Hangöby, i stället för att dra in skolorna.

En skola
I förgrunden Hangöby skola och i bakgrund Hangonkylän koulu. Om staden får som den vill säljs svenska skolhuset medan finska blir daghem. En skola Bild: Johanna Lindholm/Yle grundskolan,nedläggningshot

Utveckla tvåspråkigheten

Jennifer Fjäder ställer sig också positiv till det förslag om språkduschtandem och ökat samarbete över språkgränserna som diskuterats i samband med de planerade skolstängningarna.

- Och snälla - språkbad. Mina barn är helsvenska och jag har själv haft problem med finskan för att jag växte upp i en svenskspråkig miljö. Skulle staden ännu kunna sälja att vi har språkbad här skulle det vara en stor triumf.

Förslaget gjordes ursprungligen av SFP-politikern Christian Mattsson.

Inget beslut innan föräldrarna hörts

I våras fattade både finska och svenska sektionen i Hangö bildningsnämnd beslut om att dra in de små skolorna med årskurserna 1-3, som finns i Hangöby.

Det ordnades också information där man presenterade fem möjliga scenarier på basis av elevprognoser och ekonomiska utsikter som bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson tagit fram.

Materialet hittar ni här.

Men när ärendet skulle tas upp i fullmäktige, drogs det i sista stund bort från listan.

Orsaken var att föräldrar och berörda skulle få en chans att diskutera saken grundligt och informeras om aktuella frågor. Det var alltså upptakten till den diskussion som ordnades nu i augusti.

Anpassningsåtgärder nödvändiga

På grund av en coronarestriktion på 120 deltagare var auditoriet i Hagapark skola inte fullsatt, men diskussionen var livlig ändå.

- Jag förstår att ni tänker utgående från era egna önskemål, men vi i staden måste ta ansvar för helheten, sade stadsdirektör Denis Strandell.

Han beklagade att man överhuvudtaget måste fundera på skolstängningar och sade att han förstår föräldrarnas känslor. Han har själv kämpat för att hans egna tre barn skulle få gå första klasserna i en liten skola i Kyrkslätt.

- Men Hangö dras med så många strukturella problem, att anpassningsåtgärder är nödvändiga, förklarade Denis Strandell.

Megatrender och mördande statistik

Dagens servicenät i staden är anpassat till en tid då Hangö hade cirka 5 000 invånare fler än i dag.

Antalet elever har minskat stadigt de senaste åren, och prognoserna ser dystra ut. Färre elever betyder mindre statsandelar till bildningssektorn för att erbjuda bra undervisning.

Hangö brottas också med megatrender som att det föds alldeles för få barn i förhållande till folk som dör.

Det betyder mindre skatteintäkter som utgör merparten av stadens budgetmedel.

Det betyder också att det finns färre människor som får betala en större andel för att upprätta servicen, och då befolkningen är äldre handlar det om tjänster som kostar mycket pengar.

Publik i ett auditoium
Även om bänkraderna inte var fullsatta i Hagapark skolas auditorium, lyssnade folk intresserat till stadsdirektören Denis Strandells tal om megatrender. Publik i ett auditoium Bild: Johanna Lindholm/Yle skolstängning,Hangö,Hangöby

- När de här kurvorna korsas blir det bitter och mördande statistik, konstaterade Denis Strandell när han visade grafik från Kommunförbundet

Risk för att bli kriskommun

Hangö är också en utflyttningskommun där befolkningen minskar i jämn takt.

Samtidigt är staden den mest skuldsatta i Nyland. Eftersom folk som flyttar inte tar med sin skuldandel blir det större skulder per person för dem som bor kvar i Hangö att dela på.

Stadsdirektören varnade också för att Hangö, i likhet med Raseborg, kan bli en kriskommun och då mista sin självbestämmanderätt.

- Då kommer de höga herrarna hit och fattar de beslut vi borde ha tagit för tio år sedan.

Vart ska de mindre barnen ta vägen?

Två andra viktiga komponenter i den komplicerade helheten är stadens fastigheter i kombination med småbarnspedagogikens behov.

Inomhusluftproblem i Halmstadsgården har lett till att staden fick utrymma huset på samtliga småbarnsgrupper.

Bland annat här på Halmstadsgården kommer förskolekuratorn att finnas till hands.
I dag finns inga småbarnsgrupper i Halmstadsgården utan de har fått hyra in sig i andra lokaler. Och det blir dyrt för staden, samtidigt som man dras med kostnaderna för en nästan obrukbar byggnad. Prislappen att renovera Halmstadsgården ligger på 2,9 miljoner euro. Bland annat här på Halmstadsgården kommer förskolekuratorn att finnas till hands. Bild: YLE/Malin Valtonen halmstadsgården

Eftersom stadens egna daghem inte har plats för fler barn har staden varit tvungen att hyra lokaler på den privata marknaden.

Nu verkar en del av småbarnspedagogiken i Folkia, som inte lämpar sig för verksamheten, varken inomhus eller utomhus.

Det blir också dyrt för staden att hyra lokaler, samtidigt som man har kostnader för många fastigheter som i dag står tomma eller inte används optimalt.

Chefen för småbarnspedagogiken, Birgitta Mannström, sade att hon är verkligt orolig över att de yngsta barnen måste vara i lokaler som inte motsvarar deras behov.

Enligt det alternativ som beslutsfattarna hittills jobbat med skulle småbarnspedagogiken kunna flytta in Hangonkylän koulus fastighet, där det också finns en gård där de kan leka och utveckla sina motoriska färdigheter.

Rutschkana på en skolgård. I bakgrunden skymtar Hangonkylän koulu i Hangö.
Hangonkylän koulus fastighet är som gjord för småbarnspedagogikens behov. Rutschkana på en skolgård. I bakgrunden skymtar Hangonkylän koulu i Hangö. Bild: Yle/Malin Valtonen hangonkylän koulu

Många tankar och frågor

Publiken var ändå inte redo att svälja stadens förslag utan mothugg.

Många bad om ordet och kom med allt från konkreta förslag till hur skolorna kunde bevaras, till vädjan om att inte fatta beslut som kan vara förhastade och oåterkalleliga.

Bland annat ville man ha jämförande siffror till de uppskattade renoveringskostnaderna på 700 000 euro för Hangöby skolan och man gav uttryck för talkoanda.

Även möjligheten till privat finansiering diskuterades.

Stadsdirektören svarade att han inte känner till någon juridisk mellanform av en privat kontra kommunal skola.

Staden fick också kritik för att ha försummat Hangöby som område i åratal och i stället satsat alla resurser på södra sidan samt turismen.

Deltagarna var ändå av den åsikten att Hangöborna inte kan lägga sig ner och dö, utan man måste hitta på sätt att skapa nya jobb som lockar barnfamiljer till staden. Där kunde de små skolorna utgöra ett lockbete.

Ett kolage av barn i Hangöby skola.
Vart tog barnen vägen i diskussionen? undrade en förälder. Paulina Rökman har fotograferat barn som nu går eller som kunde gå i de små skolorna i Hangöby. Ett kolage av barn i Hangöby skola. Bild: Paulina Rökman Hangö,Västnyland,hangöby skola

En deltagare kritiserade också stadens presentation för att fokusera på ekonomiska argument och för att man inte alls beaktat vilka konsekvenser olika beslut har för barnen.

Världen kan ändra

Det framfördes också visioner om att man borde rida ut pandemin för att se om det kan leda till att fler vill flytta till Hangö där det finns gott om levnadsutrymme, frisk luft och ren natur.

Budskapet löd att Hangö borde våga satsa mer på att erbjuda människor välmående och livskvalitet i vardagen.

Elevstatistiken oroar

Bildningschef Karl-Erik Gustafsson var efteråt nöjd med diskussionen.

- Den var betydligt livligare den här gången än vad den var i mars.

Hangös bildningsdirektör
Bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson ser inte så många alternativ med tanke på att antalet elever stadigt minskar. Hangös bildningsdirektör Bild: Johanna Lindholm/Yle bildningsdirektörer,Hangö

Han hade visserligen önskat mer konkreta förslag på vad som kunde göras för att vända trenden med en sjunkande elevstatistik, men konstaterar att det förvisso är stadsledningens uppgift att fundera på den biten.

- Men den helt klart största orsaken till att vi funderar på skolständningar är den sjunkande elevstatistiken. Den är oroväckande.

Därmed anser han inte heller att det finns så mycket att välja på nu.

I praktiken klarar dagens elevunderlag av en större skola med årskurserna 1-6 och ett högstadium fördelade på varsin språkgrupp.

- Om politkerna väljer att inte stänga Hangöbyskolorna innebär det mindre pengar för de andra skolorna och större undervisningsgrupper i Centralskolan för att upprätthålla de mindre grupperna i Hangöby.

Inga inomhusluftproblem i Centralskolan - just nu

Många av föräldrarna är rädda att det finns eller dyker upp problem med inomhusluften i Centralskolan.

Delar av byggnaden har renoverats i omgångar och då varit helt avstängda.

Centralskolan i Hangö.
Hangö centralskola / Hangon keskuskoulu ligger mitt på udden och är den största skolan för årskurserna 1-6. Centralskolan i Hangö. Bild: Marica Hildén / Yle Hangö,Västnyland,centralskolan i hangö

Saken har diskuterats i bland annat sociala medier, ibland felaktigt, enligt bildningsdirektören.

På mötet var chefen för intern service, Bengt Lindholm, samt Katianna Kuula, direktör för hälsoövervakningen vid Sydspetsens miljöhälsa, på plats för att svara på frågor om bland annat detta.

Katianna Kuula sade att miljömyndigheten alltid ingriper då det finns orsak. Just nu finns inga indikationer på problem.

Däremot sade hon att olika människor är olika känsliga, och att det inom spektret för de värden som anger när det är dags att ta till åtgärder, alltid kan finnas någon som reagerar kraftigare.

Inomhusluftrapporten för Centralskolan hittas här.

Till Centralskolans försvar

Vänsterförbundets Birgitta Gran var en av de förtroendevalda som följde med diskussionen.

Hon säger sig ha stor förståelse för de föräldrar som vill bevara de små skolorna och att hon funderat grundligt på saken.

- Jag aktar mig för att göra för snabba slutsatser. Men som det ser ut i dag har jag svårt att hitta argument för att bevara två skolor i Hangöbyn. Och jag förstår väl att småbarnspedagogiken behöver lokalerna. Man kan ju se det som att man nu får småbarnspedagogik till Hangöbyn i stället.

Birgitta Gran på Vänsterförbundets parftimöte i Kuopio.
Birgitta Gran ser inte att det är hållbart med så små skolor som de i Hangöby. Birgitta Gran på Vänsterförbundets parftimöte i Kuopio. Bild: Yle/Carmela Walder Vänsterförbundet,partimöten,Birgitta Gran

Hon ser att diskussionen fört med sig en god sak, och det är tankarna om en språkdusch.

- Det är något vi borde bli bättre på i Hangö.

Birgitta Gran ser att Centralskolan vore den naturliga platsen för att utveckla det konceptet på.

- Det har jag funderat på väldigt mycket, när det blivit väldigt starka röster för Hangöby och det blivit som att stora stygga vargen kommer och rövar bort Hangöby. Om jag karikerar, har det talats om att våra barn inte skall till några stora skolor med dålig luft och si och så. Men jag tänker att om orsaken är det, så då måste vi ju liksom koncentrera alla krafter till att få Centralskolan till en bra skola.

Hon säger att det är beklagligt att barnen minskar i Hangö, men tillägger att det också är ett globalt problem att det föds allt färre barn.

Arbetet fortsätter

Paulina Rökman är en annan förälder som jobbar för att bevara skolorna.

Vilka tankar har du efter mötet?

- Min och många andra föräldrars känsla var nog besvikelse. Det kändes som om det var mera information än en diskussion. Det verkade som om staden har sin ståndpunkt klar och att det kanske inte finns så mycket vilja att diskutera andra alternativ.

Hur går ni nu konkret vidare?

- Gruppen jobbar på ett förslag på hur man kunde utveckla skolområdet som helhet. Det går ut på att inte sälja Hangöby skolas fastighet. Vi ser att man kunde flytta både småbarnspedagogik och förskola till Hangonkylän koulus fastighet och då kunde kanske de lägsta årskurserna, 1-2, både finska och svenska, rymmas i Hangöby skolas byggnad.

Vad tänker du om att staden verkar vilja klubba igenom beslutet i rask takt?

- Jag tycker det vore kortsiktigt att stänga skolorna. I stället önskar vi få tilläggstid att fundera på alternativen. Saker kan svänga väldigt snabbt och världen kan se helt annorlunda ut om några år med tanke på pandemin. Har vi kvar den här unika enheten då kan det vara något som kan vara till nytta för staden. Som första åtgärd kunde ju staden sälja Halmstadsgården eftersom den ändå skulle bli så dyr att renovera, nästan tre miljoner.

Leende kvinna
Paulina Rökman hade hoppats på en mera öppen dialog kring en eventuell skolstängning. Leende kvinna Bild: Privat/Paulina Rökman föräldrar,paulina rökman

Borde ni föräldrar ha vaknat lite tidigare, med tanke på att det informerades om saken redan i mars?

- Jag kan förstå att staden tycker det, och kanske var det en miss från bådas sida att det blev så här. Men jag vill minnas att rubriken då var mer allmän, typ att det handlade om framtidens skolnät. När det gäller så här stora frågor måste man vara väldigt tydlig.

Politikerna har sista ordet

Av de politiker som var närvarande på mötet föreslog Aila Pääkkö (SDP) att beslutet skjuts upp med ett par år för att utreda frågan grundligare. Också partikamraten Jorma Nousiainen menade att den politiska opinionen hinner vända.

Pappa och dotter
Kvällens yngsta deltagare var Nella Nousianen som kom med pappa Jorma Nousiainen, kommunalpolitiker för SDP, för att diskutera Hangöbyskolornas framtid. Pappa och dotter Bild: Johanna Lindholm/Yle skolor,barn (familjemedlemmar),föräldrar,skolstängning,Hangö,Hangöby,Jorma och Nella Nousiainen

- Målet är att utveckla språkbad och verksamheten i stället för att stänga. Det är många i fullmäktige som ändrat åsikt under processen.

Stadsfullmäktige sammanträder första gången i höst 15.9.

Läs också