Hoppa till huvudinnehåll

Finland blev hans hemland och kristendomen hans religion – Anes och hundratals andra flyktingar hittade sin plats i den kristna kyrkan

År 2017 sökte sig tusentals muslimer till kristna församlingar runtom i landet och ville lära sig mer om kristendomen. Skriftskolor ordnades för vuxna män som flytt från Irak och Afghanistan. Många konverterade och sökte sedan asyl på nytt – något som väckte skepsis i samhället. I dag, tre år efter, är ändå många aktiva i den finländska kyrkan och Migrationsverket har mjuknat i sin linje.

Ett porlande skratt ekar under äppelträdet vid Bergans kapell i Esbo. Ett tjugotal män från Mellanöstern viker sig dubbelt och torkar tårar av skratt i en ring runt den kristna pastorn Ramez Ansara. Det är fredag igen och dags för bibelstudier på arabiska med “Baba”.

– Här får jag frid och kärlek, säger Anes Abduljabbar från Irak, numera aktiv medlem i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Anes Abduljabbar lukee arabiankielistä raamattua.
Anes Abduljabbar är en av de över hundra aktiva medlemmarna i Ramez Ansaras grupp för nyomvända Anes Abduljabbar lukee arabiankielistä raamattua. Bild: Rinna Härkönen / Yle församlingsarbete,Invandring till Finland,Bibeln

Han håller Bibeln i sina händer. Den har slitna blad och en massa gula klisterlappar fulla av anteckningar instuckna mellan bladen. Precis som de flesta i gruppen, kom Abduljabbar till Finland som flykting från Irak 2015, fick avslag på sin asylansökan och sökte sig till den arabisktalande pastor Rames Ansaras skriftskola i Helsingfors.

Han var en av de första konvertiter som pastor Ramez Ansara döpte i maj 2017. Samtidigt grundades en ny arabiskspråkig grupp för de nyomvända i huvudstadsregionen.

Ansara Ramez, seurakuntapastori, Perkkaan kappelin pihalla kahvilla.
Konvertiterna Anis Zidan Al-sudani och Samer Al-Khazraji lär sig om kristendomen och Bibeln med pastor Ramez Ansara. Det finns endast några kvinnor i gruppen eftersom de flesta flyktingar år 2015 var män. Kvinnorna deltar hellre i familjeaktiviteter av kulturella skäl. I den arabiska kulturen är det inte en accepterad norm att kvinnor vistas i grupper med män, säger Ansara. Ansara Ramez, seurakuntapastori, Perkkaan kappelin pihalla kahvilla. Bild: Rinna Härkönen / Yle församlingsarbete,Invandring till Finland,Perkkaa Chapel

Abduljabbar beskriver sin kristna tro som ett mirakel.

– Jag var en mycket konservativ muslim och trodde att jag alltid hade rätt. När jag blev bekant med Bibeln förstod jag att jag behöver nåd för att bli räddad. Bara nåden kan hjälpa mig, säger han på arabiska och spänner blicken i sin “Baba” eller fader Ramez som översätter till engelska.

Misstankar mot konvertiterna

När Svenska Yle träffade den palestinskfödde pastorn Ramez Ansara från Hertonäs församling i Helsingfors för tre år sedan hade han tiotals asylsökande muslimer på sina skriftskolelektioner. Det rådde en skepsis i samhället mot männen och deras avsikter. Även Ansara sa att de flesta till en början kom till honom i hopp om att få ett positivt asylbeslut.

En muslim som lämnar islam lever nämligen under dödshot i sitt hemland och har på det viset en möjlighet att få asyl, ifall Migrationsverket anser att konverteringen är äkta.

Trots misstankarna, välkomnade Ansara ändå alla och lade märke till en förändring hos dem som stannade kvar.

– Efter hand, när de lyssnar på mig, blir de intresserade av kristendomen, och procenten på dem som uppriktigt börjar tro och vill konvertera blir högre och högre. Många berättar till slut att hela deras liv fick en ny vändning när de lyssnade på mig, sa Ansara då.

Ansara Ramez, seurakuntapastori, Perkkaan kappeli.
Pastor Ramez Ansara är noggrann med att påpeka att han inte döper någon endast för att personen behöver ett positivt asylbeslut. Till en början var det många som kom till honom med det som mål, berättar han. Ansara Ramez, seurakuntapastori, Perkkaan kappeli. Bild: Rinna Härkönen / Yle församlingsarbete,Invandring till Finland,Perkkaa Chapel

I dag, tre år efter, är Ramez Ansara uppenbart stolt när han får berätta om sitt gäng. Varje vecka träffar han 115 av konvertiterna i gudstjänster, familjeträffar och bibelstudier. Endast få har lämnat kyrkan, och gruppen växer fortfarande.

De nyblivna kristna männen bildar en ny, liten del av den finländska kyrkan. De är aktivare församlingsmedlemmar än finländarna i snitt.

Speciellt aktiva är de när det gäller att studera Bibeln och tron.― Ramez Ansara om sina konvertiter

– De här männen har hittat en sann, kristen tro och en kristen identitet. Det handlar inte om att vi skulle ha hjärntvättat dem, utan om otaliga diskussioner kring deras liv förr och nu, deras förväntningar på kristendomen och att låta dem forma en ny bild av Gud som nådig och kärleksfull, säger Ansara.

Sträng linje - endast en av tio fick asyl

Såväl “Johannes” som intervjuades i Yle Nyheter för tre år sedan som Anes Abduljabbar och många andra av pastor Ansaras konvertiter har fått asyl på religiösa grunder. De är ändå undantag i Finland.

Migrationsverket följde en mycket strikt linje i sina beslut i flera års tid, där endast en av tio fick positivt asylbeslut. Det ledde till att många av de asylsökande som fick negativt svar gick vidare med ärendet till förvaltningsdomstolen.

Den stränga linjen väckte uppmärksamhet även inom kyrkans ledning i Finland som år 2019 uttalade sin oro över att Migrationsverket i så många fall gav avslag på asylansökningar där kyrkan vittnade om konvertering.

 Mohammed Hassan ja Ali Essam, Arabiankielisen seurakunnan jäsenet, kahvilla Perkkaan kappelin pihalla.
Mohammed Hassan och Ali Essam fördjupar sig varje vecka i Bibeln i Bergans i Esbo. Flera av konvertiterna här har fått asyl av religiösa orsaker, trots Migris strikta linje där endast tio procent fick ett positivt asylbeslut. Mohammed Hassan ja Ali Essam, Arabiankielisen seurakunnan jäsenet, kahvilla Perkkaan kappelin pihalla. Bild: Rinna Härkönen / Yle församlingsarbete,Invandring till Finland,Perkkaa Chapel

Pastor Ramez har döpt över tvåhundra före detta muslimer till kristendomen i Finland. Han har också skrivit utlåtanden om sina konvertiter till Migrationsverket och varit med dem till rätten.

Han är noggrann om sitt rykte hos myndigheter.

– Migri frågade mig en gång varför jag tror att den här personen är en sann kristen. Jag svarade att jag inte skulle komma till rätten om jag inte trodde på det. Jag ser kristna handlingar och ett kristet beteende i den här människans liv. Det sa jag senast i går i rätten, faktiskt, berättar Ansara.

Migrationsverket fick bakläxa – ändrade sin linje

I vintras stannade man vid Migrationsverkets asylenhet under ledning av Anu Karppi upp och började se om sina linjedragningar i asylbeslut när det gäller religion. Förvaltningsdomstolen hade skickat tillbaka så många negativa beslut som domstolen tolkade som positiva att Migris arbetsbörda började vara ohållbar.

Eftersom Migrationsverket i regel följer förvaltningsdomstolens domar, var man tvungen att ändra på de beslut som rätten hade tolkat annorlunda.

– Det kändes nödvändigt att titta igenom vår process med nya ögon. Finns det några faktorer som skulle få oss att känna igen fallen redan vid ett tidigare skede av asylprocessen så att den inte drar ut i onödan? berättar Karppi om vinterns time-out vid asylenheten.

Resultatområdesdirektör Anu Karppi på enheten för asylprocessen och asylbeslut på Migrationsverket.
Anu Karppi ansvarar för religionsfrågor vid asylenheten på Migrationsverket. I vintras stannade hennes arbetsteam upp för att granska sin beslutsprocess. Resultatområdesdirektör Anu Karppi på enheten för asylprocessen och asylbeslut på Migrationsverket. Bild: Janne Lindroos / Yle direktörer,Migrationsverket

Genomgången ledde till justeringar i processen och nu utbildas personalen för att ta mera hänsyn till individen när det gäller de nyomvända.

Ett exempel är att beakta att alla inte har samma utgångspunkter att beskriva sin tro och övertygelse.

– Vi kommer nu bättre att beakta de sökande som inte kan läsa eller skriva, eftersom det påverkar hurdan förmåga den sökande har att berätta. Vi kommer också att göra helhetsbedömningar i större grad – de sökande kan ha både faktorer som talar för och som talar emot asyl men numera ska helheten avgöra, säger Karppi.

Ro under äppelträdet

Ännu väntar hundratals konvertiter på asylbeslut från Migrationsverket. Anu Karppi på Migrationsverket uppskattar att de positiva besluten nu kommer att ligga närmare 20 än 10 procent som det var före de nya justeringarna.

En orsak till flera positiva asylbeslut kan också vara att de som nu väntar på svar har varit längre inne i processen och hunnit dyka djupare in i religionen än då de första gången ansökte om asyl, tror Karppi. De flesta kom till Finland redan år 2015.

Arabiankielinen seurakunnan jäsenet kahvilla Perkkaan kappelin pihalla.
Pastor Ramez Ansara har döpt över tvåhundra före detta muslimer till kristendomen. Det innebär timtal av bibelstudier och många koppar te med konvertiterna. Arabiankielinen seurakunnan jäsenet kahvilla Perkkaan kappelin pihalla. Bild: Rinna Härkönen / Yle församlingsarbete,Invandring till Finland,Perkkaa Chapel

På pastor Ramez bibelträff har det blivit dags för sång och te.

Jämfört med Svenska Yles besök för tre år sedan är Anes och de andra före detta muslimerna nu fullständigt orädda för att medverka i vårt reportage med bild och namn.

Trots att de är förföljda i sina forna hemländer på grund av sin nya tro kan de andas fritt här under äppelträdet i Esbo.

Läs också