Hoppa till huvudinnehåll

Medborgarinitiativ samlar namn för lag som förbjuder energiförbränning av torv

Hietasalonnevan turvetuotantoalue, josta on toiminta loppunut
Torvupptagningsområde där verksamheten avslutats. Hietasalonnevan turvetuotantoalue, josta on toiminta loppunut Bild: Pasi Takkunen / Yle torvproduktion,Seinäjoki,Virdois,Södra Österbotten,Birkaland

Miljöorganisationerna i Finland vill nu med ett medborgarinitiativ sätta press på regeringen att snabbare fasa ut fossila bränslen. Syftet är att till år 2025 få till stånd en lag som förbjuder användningen av torv i energiutvinning.

– Vi bedömer att en lag är nödvändig därför att det verkar som om regeringen på egen hand inte kommer vidare i den här frågan. Alla vet att torven är den stora miljöfrågan i Finland och en fråga där vi har ett särskilt ansvar, men regeringspartierna verkar inte kunna komma överens, säger Bernt Nordman, verksamhetsledare för Natur och Miljö.

En man står bredvid en krukväxt på ett kontor.
Bernt Nordman och Natur och Miljö kräver en lag för utfasningen av torvförbränning. En man står bredvid en krukväxt på ett kontor. Bild: Yle/Camilla Berghäll Natur och Miljö,Bernt Nordman

Skattelättnad för torv som bränsle

Efterfrågan på torv upprätthålls med hjälp av politiska beslut, som bidrar till att torven är prismässigt fördelaktig. I dag uppbär staten både energiskatt och koldioxidskatt på bränslen som stenkol, bensin och diesel, medan torven är befriad från koldioxidskatten.

År 2020 får torven skattelättnader till ett värde av nästan 200 miljoner euro.

För regeringen och speciellt Centern är utfasningen av torv i energiutvinning en svår fråga. Branschens arbetsplatser finns i södra och norra Österbotten och i Lappland, där största delen av torvmarkerna finns.

Torvproduktionens direkta sysselsättande effekt i Finland har beräknats till 2 300 årsverken, indirekt till 4 200. Utvinningen är säsongsarbete.

Finland förbränner mest i världen

Torven har också betydelse för försörjningssäkerheten eftersom torven regionalt är ett viktigt bränsle i fem av de tio största städernas fjärrvärmepannor.

Finland är bland de sista i Europa som bränner torv och tack vare priset på utsläppsrätter minskar användningen av torv allt eftersom lönsamheten minskar.

Beslut för stenkol, men inte torv

Utsläppen från torvförbränningen är i samma klass som utsläppen från stenkol. I Finland blir stenkol förbjudet från och med 2029, men det finns inget datum för när Finland ska sluta förbränna torv. Målet hittills har varit att halvera användningen till 2030.

Över 90 procent av den torv som utvinns förbränns i kraftverk. Torvförbränningens klimatutsläpp är i storleksklass med biltrafikens, runt 12 procent, men utgör bara cirka 6 procent av Finlands energipalett.

Momentum av EU:s Gröna giv

Finland väntas kunna få upp till 165 miljoner euro ur EU:s fond för rättvis omställning till ett klimatsmartare samhälle, och de pengarna ska gå till regioner och näringar som drabbas.

– Just nu har vi chansen att få EU-pengar, men det kräver att vi har en färdig plan hur vi frångår torvförbränningen, säger Sari Multala, samlingspartistisk riksdagsledamot och medlem i kommunfullmäktige i Vanda. Hon är även medlem i riksdagens miljöutskott.

Riksdagsledamot Sari Multala från Samlingspartiet.
Sari Multala från Samlingspartiet vill också ha en utfasning av torvförbränningen. Riksdagsledamot Sari Multala från Samlingspartiet. Bild: Kimmo Brandt / Compic / Eduskunta riksdagsledamöter,Sari Multala

Hon kritiserar riksdagens torv-arbetsgrupp för att fundera mera på alternativa användningsmöjligheter för torv än på hur torven på ett rättvist sätt kunde fasas ut.

Ska det ta fem eller tolv år?

Men Samlingspartiet anser att en tidsplan för omställning fram till år 2032 är vad som är rimligt och möjligt för att kostnaderna för energibolagen inte ska bli för höga. Det behövs en tydlig tidtabell för utfasningen av torv, så att omställningen kan genomföras kontrollerat och rättvist.

Utan tydliga styrmedel kan inte offentliga medel användas för att kompensera utsatta företag och regioner. Det ligger i energibolagens och torvproducenternas intresse att processen är planerad.

Planen för omställning måste vara tydlig

– Om man tänker på till exempel vindkraft så är det redan nu en energiform, utan stöd, som är en bra investering. Men man måste ha en plan för ingen energiinvestering kommer till på kort tid utan det tar flera år att ställa om och därför måste man ha lite mera perspektiv än fem år, säger Multala.

– Där är helt enkelt ambitionsnivån för låg, svarar Bernt Nordman. Vi måste agera betydligt snabbare för klimatkrisen eskalerar snabbt. För att Finland ska ha någon som helst trovärdighet i internationella sammanhang måste vi se till att vi själva slutar använda det här förorenande fossila bränslet. En lag är viktig för att vi ska kunna få EU-finansiering för det här.

Läs också