God lördagskväll! Här kommer lite helgläsning.
Nästan alla i Joe Bidens hemknutar verkar ha en historia om presidentkanditaten
Delaware är en av USA:s minsta delstater och är känd närmast för sina låga företagsskatter. Men också för sin långvariga senator och tidigare vicepresident, 77-årige Joe Biden.
Nu har Biden en chans att kröna sin karriär genom att bli USA:s nästa president.
När Svenska Yle besöker hemstaden Wilmington verkar nästan alla ha en åsikt, eller en berättelse om Joe Biden.

Resultatet av ditt coronatest beror på när du tar det
Yle frågade HUS infektionsöverläkare Asko Järvinen vad klienter och hälsovårdspersonal måste tänka på för att coronatestet ska lyckas så bra som möjligt.

IQfoil ger bokstavligen ett lyft åt vindsurfningen
Jakob Eklund och Filip Store satsar mot Paris 2024 i den kommande OS-klassen.
Vindsurfningen har gått in i en ny era. Det senaste skriket är foilande brädor som ser ut att sväva en meter ovanför vattenytan. Det här är seglingsportens motsvarighet till formel 1, säger brädseglaren Jakob Eklund.

Internationella olympiska kommittén har också fått upp ögonen för nymodigheten. IQfoil kommer att ersätta RS:X-klassen i sommarspelen från och med OS i Paris 2024.
Renato Mangs: "Som ordningsvakt blir du hotad till livet varje helg"
I serien Dörrvakterna berättar Edvin om hur han misshandlas bara för att ha gjort sitt jobb. Hans kollega Adrian möter drogpåverkade personer på krogen varje kväll. Hur ser jobbet som ordningsvakt ut i Finland? Vi frågar Renato Mangs.
Renato Mangs är delägare i ett vaktbolag i Vasa. Han har jobbat som ordningsvakt sedan 2007 och trivs med sitt jobb.

– Nu är jag inte så mycket ute på fältet längre, men jag gillar att ha närkontakt med människor och hjälpa vid behov, säger han.
Renato berättar att det tyvärr är många som använder för mycket alkohol och droger och därför kanske fattar fel beslut. Som nykter ser han situationen på ett helt annat sätt och kan därför vara till hjälp.
Ny rapport krossar myten om Finland som jämlik nordisk välfärdsstat
Det är kanske första gången det här sägs svart på vitt, säger docenten i socialpolitik Johannes Kananen.

Enligt rapporten Eriarvoisuuden tila Suomessa 2020 (fritt översatt Ojämlikheten i Finland 2020) har inkomstskillnaderna i Finland ökat först mellan 1990 och 2007, varefter de efter en liten svacka stabiliserades på en ny högre nivå.
– Rapporten är på ett sätt banbrytande i att den sätter ord på utvecklingen som vi har sett under de senaste årtiondena. I den offentliga diskussionen har det ofta hetat att skillnaderna mellan de rika och fattiga inte är så stora i Finland och att vi ju är en nordisk välfärdsstat som omfördelar resurserna. Men den här rapporten krossar lite den här självuppfattningen, säger Kananen till Svenska Yle.