Hoppa till huvudinnehåll

Vad händer med skolkuratorn efter vårdreformen? Politiker och tjänstemän i Helsingfors tvistar om elevvårdens framtid

Pojke leker ute
På fostran- och utbildningsnämndens möte i mitten av augusti beslöt man att inte stödja regeringens förslag att elevvården ska byta administration. Pojke leker ute Bild: Mostphotos småbarnsfostran,barn (åldersgrupper),barn (familjemedlemmar),lek (barnlek),barnträdgård,pojkar,mobbning,utanförskap,ensamhet,dagis

Hur ska skolkuratorerna och skolpsykologerna jobba efter vårdreformen? Regeringens planer på att flytta över deras roll från fostran- och utbildningssektorn till social- och hälsovården får både ris och ros beroende på vem man frågar. Det finns också oro för hur den svenska elevvården ska kunna tryggas i och med en reform.

Nämnderna i Helsingfors ska ge ett utlåtande till stadsstyrelsen om innehållet i vårdreformen. På fostran- och utbildningsnämndens möte i mitten av augusti beslöt man att inte stödja regeringens förslag att elevvården ska byta administration.

Dessutom godkändes ett tillägg där man poängterar att det kan medföra svårigheter att genomföra kuratorstjänster på svenska.

Ted Apter (Saml), som presenterade tillägget säger att regeringens förslag riskerar att splittra ett i nuläget fungerande system.

– Inom social- och hälsovården så finns det inte en skild svenskspråkig enhet som det finns inom fostran och utbildning. Dessutom så kan kuratorerna i nuvarande läge vara med i lärarrummet och ta del av det som händer i skolan och om det finns barn som har behov för stöd, säger Apter.

Helsingforspolitikerna Ted Apter (saml).
Ted Apter (Saml) tror att reformen kan försvåra rekryteringen av svenskspråkig elevvårdspersonal. Helsingforspolitikerna Ted Apter (saml). Bild: Yle / Hanna Othman Ted Apter

Han anser att ytterligare en svårighet för den svenskspråkiga elevvården skulle vara att Helsingfors redan i nuläget har svårt att rekrytera svenskspråkiga skolpsykologer och kuratorer.

– Enligt mitt tycke är det nuvarande systemet mer lockande och jag tror att det skulle bli mycket svårare att rekrytera svenskspråkig elevvårdspersonal om man skulle övergå till att de skulle jobba inom social- och hälsovården.

Regeringens reformförslag har fått kritik även från Psykologförbundet och lärarfacket.

Förslaget har däremot fått stöd från annat håll. I beredningen för social- och hälsovårdsnämnden ställde sig experterna positivt till att förslaget.

Ärendet bordlades ändå i nämnden på deras möte i förra veckan.

Helsingfors biträdande borgmästare för social- och hälsovården Sanna Vesikansa (Gröna) säger att hon inte tror att det kommer att nås en överenskommelse inom nämnden, och inte heller i stadsstyrelsen.

En kvinna ser ut genom ett fönster. Bakgrunden är relativt mörk.
Helsingfors biträdande borgmästare för social- och hälsovården Sanna Vesikansa (Gröna) En kvinna ser ut genom ett fönster. Bakgrunden är relativt mörk. Bild: Yle/ Lukas Rusk familjecentraler,Berghäll,Helsingfors,Barn,barn (åldersgrupper),socialvård,rådgivning,Vesikansa

Hon tror ändå att förändringen kan medföra förbättringar i hur elevvården fungerar.

– Jag tror att det kan vara bra att hela elevvården som kuratorer, psykologer och också sjukskötare jobbar under samma administrativa enhet.

Hon säger också att hon förhoppningen är att kuratorerna också efter en eventuell reform skulle fortsätta att jobba i skolorna på samma sätt som tidigare och att det endast handlar om ett byta av administration.

Social- och hälsovårdsnämnden ska ta ställning till regeringens förslag på sitt möte den 1 september.

Läs också