Hoppa till huvudinnehåll

Gas från avstjälpningsplatsen i Salo blir värdefull energi

Två vita containrar med gasflaskor i förgrunden.
Inne i containrarna tillverkas ren metan i den mikrobiologiska reaktorn. Två vita containrar med gasflaskor i förgrunden. Bild: Maria Lammassaari/Yle Biometan,metaneringsenhet

Alla våra gamla soptippar innehåller gaser som har uppstått då avfallet ruttnar.

Den här deponigasen innehåller bland annat metan, som är en av bovarna i klimatkrisen.

Om man inte tar tillvara metanet, utan det släpps ut i atmosfären utan att förbrännas, så bidrar det till klimatuppvärmningen.

Ett stort rör med en hög grästäckt kulle i bakgrunden.
Deponigasen tas ur den gamla, igentäckta avstjälpningsplatsen. Ett stort rör med en hög grästäckt kulle i bakgrunden. Bild: Maria Lammassaari/Yle Biometan,soptipp

Men deponigasen innehåller orenheter, som har gjort den svår att utnyttja. Tills nu.

Vid Korvenmäki avfallscentral i Salo har man lyckats omvandla deponigas till ett rent transportbränsle. En mikrobiologisk reaktor har producerat metan, och dessutom renat svavelväte och andra orenheter från deponigasen.

Också koldioxid omvandlas till rent bränsle

Nu fortsätter projektet med att också omvandla koldioxid till transportbränsle. Det testas vid det nya ekokraftverket som byggs vid Korvenmäki avfallscentral.

- I stället för luftutsläpp produceras bränsle som går att utnyttja, berättar Q Powers verkställande direktör Eero Paunonen.

Gasflaskor bredvid en vit container.
Gasen kan bland annat användas som transportbränsle. Gasflaskor bredvid en vit container. Bild: Maria Lammassaari/Yle Biometan,mikrobiologisk reaktor

Bränslet kan utnyttjas av industrin, för uppvärmning eller inom transporter. Bland annat planerar Salo stad att införskaffa gasdrivna bussar eller andra transportfordon.

- Inom ett eller två år kommer vi att ha de första bussarna som använder biogas, berättar Salo stads utvecklingschef Mika Mannervesi.

Hela världen vill ha grön energi

Att tillverka rena gaser ur deponigas och koldioxid är ett viktigt genombrott också internationellt, eftersom det finns soptippar över hela världen och industrin spyr ut stora mängder koldioxid.

Coronakrisen har faktiskt lett till att EU beslutat satsa både på klimatfrågor för att bygga upp ekonomin och sysselsättningen igen.

- EU:s stimulanspengar satsas på att återuppbygga ekonomin men samtidigt för att minska utsläppen. Vi har stora teknologiska möjligheter i Finland att ta i bruk ny teknologi och skapa nya jobb, men vi kunde göra ännu mera när det gäller att förnya energiproduktionen och satsa på gröna gaser, säger europarlamentariker Ville Niinistö (De gröna).

En svart byggnad med en grön container i förgrunden.
Det nya ekokraftverket i Korvenmäki ska både kunna bränna gasen och ta tillvara koldioxid. En svart byggnad med en grön container i förgrunden. Bild: Maria Lammassaari/Yle Biometan,Lounavoima

Samtidigt efterlyser Sydvästra Finlands Avfallsservice (LSJH), energiteknologibolaget Q Power samt energibolaget Lounavoima mer statliga stöd och investeringsstöd.

- Om elpriset vore högre skulle metaneringsmetoden vara lönsam redan i dag, men elpriset är lågt då bolagen inte behöver betala för sina utsläpp, säger Sydvästra Finlands Avfallsservices verkställande direktör Jukka Heikkilä.

Läs också