Hoppa till huvudinnehåll

Räddningsdirektören Peter Johansson är skeptisk till vård- och landskapsreformen - med riskområden som Sköldvik och Hästholmen stämmer inte grunderna för finansieringen

Räddningsdirektör Peter Johansson.
Räddningsdirektör Peter Johansson är skeptisk till social- och hälsovårdsreformen i sin nuvarande form. Räddningsdirektör Peter Johansson. Bild: Yle/Mikael Kokkola brand- och räddningsarbete,brand- och räddningsverksamhet,räddningsverk,peter johansson

Räddningsverkets direktör Peter Johansson är orolig för glapp i finansieringen. Reformförslaget saknar 25 procent av nuvarande anslag och beaktar varken riskområden som Sköldvik eller Hästholmen.

Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) och kommunminister Sirpa Paatero (SDP) besökte på onsdagen Borgå för att presentera den pågående beredningen av vård- och landskapsförnyelsen.

Ministrarna och tjänstemän presenterade målen med den förnyande social- och hälsovården och räddningstjänsterna samt det utkast till regeringsförslag som är på utlåtanderunda i kommunerna.

Bland deltagarna fanns Peter Johansson, räddningsdirektör på Östra Nylands räddningsverk. Han ser flera orosmoment i den nya modellen.

Enligt den beräkningsgrunden som man har idag skulle man faktiskt tappa 25 procent av vår finansiering

- Jag är lite orolig för att den kanske till och med skulle kunna bli av och orolig för att jag ur räddningsväsendets synvinkel inte ser ett mervärde i varför vi borde gå med i det här.

Johansson är dessutom mycket oroad över att beräkningsgrunderna för finansieringen av speciellt Räddningsverket i Östra Nyland är haltande.

Mera pengar satsas på beredskap i Östnyland

I Nyland har kommunerna byggt upp ett räddningsverk som är baserat på risker och de risker man vet att finns. Kommunerna har därför satsat mera pengar på beredskap än landets kommuner i genomsnitt.

Johansson vill ha garantier på att finansieringen kan säkras i också framtiden för att kunna hålla den servicenivå man strävar efter.

- Dock blev ju lovade idag att pengar ska finnas till att finansiera den räddningsberedskap som vi har idag i beaktande av våra största riskobjekt, men de står ju inte ännu i några lagar.

Sköldvik sedd från havet
Anläggningarna i Sköldvik kräver egen avtalsbrandkår. Sköldvik sedd från havet Bild: Yle/Stefan Härus Borgå,Sköldvik,Oljeraffinaderi,Neste Abp,industri,oljeindustri,skorstenar

Under ministerbesöket framförde Johansson brister i beräkningsgrunderna för den riskuppskattning som omfattar östra Nyland. Beräkningen görs av Statistiskcentralen.

- Enligt den beräkningsgrunden som man har idag skulle man faktiskt tappa 25 procent av vår finansiering. Det här tycker jag är ett grovt missförstånd eller en miss mot vad vi har för risker här.

Kärnkraft och petrokemisk industri ökar riskerna

Johansson menar att Statistiskcentralens verktyg som räknar ut beräkningsgrunden inte känner igen att regionen har hälften av landets elproducerande kärnkraftverk, den största petrokemiska industrin i Norden och den största hamnen i Finland.

- Det här känner den tydligen inte igen. Det vi diskuterade på platsen var vilka riskrutor den här formeln godkänner. Jag inser naturligtvis att om staten i praktiken skulle börja finansiera oss kan de väl knappast gå emot sina egna regler och anvisningar för hur det ska ordnas så då måste de väl hitta finansieringen någonstans ifrån, säger Johansson.

  • En riskruta är ett hjälpmedel vid planering och som består av ett område som är 250 m x 250 m stort. Statistikcentralen har för räddningsväsendet tagit fram det så kallade hila-materialet där hela landet är indelat i 250 x 250 meter stora rutor. (Källa: Anvisning för aktionsberedskap. Inrikesministeriet Räddningsavdelningen Publikationer Serie A. 2003)

- Jag anser att den inte känner igen beslutet för räddningsverkets servicenivå som också är godkänt av Regionförvaltningsverket. Där har vi på basis av våra egna riskanalyser på vissa objekt, till exempel Sköldvik, satt till en del rutor för vi ser att där finns stora risker.

Johansson påpekar att Statistikcentralens riskrutor nog känner till nämnda olyckor och byggnadskvadrater, men inte att antalet anläggningar som behöver byggnadslov enligt markanvändningsprincipen är få.

- Därför syns det inte som kvadratmeter när det kan finnas kilometervis med rörledningar med farliga varor i sig.

Finansieringsmodellen ändras markant

Räddningsverket i Östra Nyland ägs av de östnyländska kommunerna. Borgå fungerar som värdkommun och räddningsverket är en del av stadens organisation.

Statsandelarna kommer till kommunerna, men i kommunernas budgetar finns inga öronmärkta pengar för just räddningsverksamheten. Räddningsverket förhandlar sedan med kommunerna om sin finansiering

Fackla med orange eld och svart rök, klarblå himmel.
Räddningsverket önskar adekvat finansiering i förhållande till de riskområden som finns i regionen. Fackla med orange eld och svart rök, klarblå himmel. Bild: Yle/Lone Widestam Borealis,Sköldvik,pipor,facklor,industri,industriområden,plastfabrik

I den planerade vård- och landskapsreformen får landskapen sin finansiering från staten. Räddningsväsendets och social- och hälsovårdens finansiering och fördelningen av medel förhandlas då inom landskapen.

- Det är en märkbar förändring för då kommer finansieringen i praktiken helt och hållet från staten då den nu kommer från kommunerna. Staten ger en summa pengar och oberoende av behovet så kommer politikerna att fördela pengarna, säger Peter Johansson.

Svårare att motivera högre anslag till räddningstjänster

Peter Johansson tror att det i framtiden kan bli svårare att motivera ett större behov till räddningsväsendet än vad budgetramen skulle tillåta.

- Det är fortfarande möjligt inom den nuvarande organisationen, men jag är inte övertygad om att den nya modellen tillåter motsvarande möjligheter, åtminstone inte smärtfritt.

Räddningschef Peter Johansson på Räddningsverket i Östra Nyland.
Peter Johansson önskar att det täta samarbetet inom räddningsväsendet fortsätter smärtfritt. Räddningschef Peter Johansson på Räddningsverket i Östra Nyland. Bild: Yle / Hanna Othman räddningsverket i östra nyland

I den nuvarande planens första del kommer landskapen inte att tillåtas uppbära skatt.

Johansson är därför fundersam över hur de ekonomiska medlen kommer att fördelas mellan social- och hälsovården och räddningsväsendet.

Fördelar på nationell nivå

Peter Johansson betonar att de nyländska räddningsverken jobbar otroligt tätt ihop idag. De har samarbetsorgan och flera arbetsgrupper som samordnar tjänster runt omkring i Nyland.

- Här hos oss ser jag egentligen ingen nytta med det, men om vi tittar nationellt så visst kan det finnas fördelar eller behov av att göra saker på samma sätt, åtminstone i liknande omgivningar, säger Johansson.

Inga förändringar för medborgarna

Reformen inverkar inte på operativa sidan av beredskapen förutsatt att finansieringen räcker till att hålla alla brandstationer bemannade och utrustade i nuvarande form, menar Johansson.

- Reformen har ju inte som mål att ändra på det operativa samarbetet. Det har vi bra i dagens läge och med det nya utalarmeringssystemet så kommer den närmaste och mest ändamålsenliga hjälpen oberoende av kommun eller landskapsgräns. Det här är ingenting som medborgarna ska behöva vara oroliga över, säger Johansson.

HUS tar över akutvården

Samarbetet mellan de olika räddningsverken är tätt, men servicen i östra Nyland omfattar också Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) och avtalsbrandkårerna.

Om speciallagstiftningen går genom kommer HUS att ansvara över akutvården. Det torde inte påverka det nuvarande samarbetet, säger Johansson. Om inte...

- Här är jag litet orolig. Vi har ett jättebra samarbete för tillfället, men om lagen skrivs, som det är föreslaget så finns det en reell risk att HUS säger att de vill sköta det själv och ta bort tjänsten från räddningsverken, vilket har varit den enda orsaken till varför räddningsverken skulle med i reformen så att vi skulle kunna sköta akutvården.

Ambulans med öppen sidodörr.
Akutvården föreslås övertas helt och hållet av HUS. Ambulans med öppen sidodörr. Bild: Yle / Leo Gammals ambulanser,räddningsverk,akutvård,112-dagen

Avtalsbrandkårerna flyttas som sådana över till landskapen.

- I östra Nyland är avtalsbrandkårerna en viktig daglig del av räddningsväsendet så jag ser inte något hot i samverkan med dem om inte finansieringsspöket dyker upp igen, men det gäller överhuvudtaget räddningsväsendet här i Östnyland.

Tala om landskap istället för sote-landskap

Johansson önskar också en ändring i hur hela vård- och landskapsreformen eller Social- och hälsovårds- och landskapsreformen nämns i offentligheten.

- Räddningsväsendet är en mycket mindre del än social- och hälsovården, men de facto är vi den andra delen i de nya landskapen. Därför skulle jag önska att man började tala om landskap istället för sote-landskap.

Brandbil
De frivilliga brandkårerna insatser är viktiga inom hela räddningsväsendet. Brandbil Bild: Yle / Fredrika Sundén frivilligbrandkårer,Tolkis FBK,Tolkis,brandbil

Johansson menar att man genom att tala om sote-landskap glömmer bort att det finns en annan verksamhet med.

- Det hoppas jag att man på det här viset skulle kunna ändra på det egentliga namnet så att det klart och tydligt skulle komma fram att det inte bara och enbart handlar om social- och hälsovården, säger Johansson.

Läs också