Hoppa till huvudinnehåll

Statskuppen i Mali väcker frågor om den internationella kampen mot jihadister

Imam Mahmoud Dicko talar till sina anhängare i Bamako 21.8.2020 efter att militären tagit makten
Imam Mahmoud Dicko – som ledde proteströrelsen – talar till sina anhängare i Bamako 21.8.2020 efter att presidenten tvingats avgå Imam Mahmoud Dicko talar till sina anhängare i Bamako 21.8.2020 efter att militären tagit makten Bild: AFP / Lehtikuva Mali,statskupper,imamer,Mahmoud Dicko

Mali är ett splittrat land som blivit säte för islamistiska terrorgrupper. Nyligen utförde militära styrkor en kupp och avsatte presidenten. Frågan är hur snabbt landet kan få ett civilt styre och om den internationella kampen mot jihadistgrupperna i landet kan upprätthållas.

– Det var en grupp militärer som tog över makten den 18 augusti – en grupp som kallar sig Nationella kommittén för folkets räddning. Det är inte klart hur fortsättningen kommer att se ut, men enligt dem själva handlade deras agerande om folkets missnöje med den sittande presidenten, säger Afrikaforskaren Jesper Bjarnesen vid Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala.

Kuppen följde på flera månader av protester på gatorna, framför allt i huvudstaden Bamako.

Jesper Bjarnesen vid Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala
Jesper Bjarnesen forskar vid Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala. Jesper Bjarnesen vid Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala Bild: Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala forskare

– Oppositionspolitiker och civilsamhällets representanter gick ut i gatuprotester mot presidenten och regeringen. Folket efterlyste en förändring.

Frustration bland befolkningen

Proteströrelsen – kallad Femte juni – krävde ett stopp korruption och ekonomisk vanskötsel. Också oförmågan att hantera hotet från väpnade islamistiska grupper har skapat frustration bland befolkningen.

President Ibrahim Boubacar Keïta avgick efter att militären grep både honom och premiärminister Boubou Cissé. Keïta sa att han avgick för att undvika blodspillan.

Ibrahim Boubacar Keita i vit tunika och hatt.
Malis president Boubacar Keïta anklagas för korruption och vanstyre. Ibrahim Boubacar Keita i vit tunika och hatt. Bild: AFP / Lehtikuva Ibrahim Boubacar Keïta,Mali

Afrikaforskaren Jesper Bjarnesen konstaterar ändå att det i detta skede är ytterst oklart vad som kommer att ske i det kaotiska landet, och om den nya styrande militärjuntan ska få igång en process som leder till en övergång till civilt styre. 

– Militärjuntan som nu leder Mali säger sig representera folkets vilja att avsätta presidenten och skapa en hållbar förändring och att utveckla landet, framför allt i fråga om säkerhetsläget.

Mali slits mellan olika grupper

  • Mali, som var en fransk koloni fram till 1960,  ansågs tidigare vara en av Västafrikas mest stabila demokratier efter att flerpartisystem införts 1992 .
  • Under de senaste 20 åren har Mali dock präglats av konflikter.
  • År 2012 genomfördes en statskupp. Kuppmakarna ersattes av en civil regering men läget i landet förblev oroligt, och har länge skakats av uppror och våldsamma islamistiska terrorattentat. 
  • Landet präglas av stridigheter mellan folkgrupper i söder   där den ekonomiska och politiska makten finns, och minoritetsfolk i norr, främst tuareger.    
  • I början av 2000 började islamister  i Algeriet sprida sin verksamhet till grannlandet Mali och fick fäste i landets norra delar.  Det här har småningom utvecklat sig till ett hot som riskerar att  sprida sig långt utanför Malis gränser 
  • Då Libyens diktator Muammar Ghaddafi störtades 2011 ledde det till att tusentals  tuareger, som hade arbetat i Libyen  återvände till Mali med   avancerade  vapen. Efter det trappades konflikterna upp  i Mali.  
  • Våld, tortyr och andra övergrepp har fortsatt där islamistrebeller har kunnat härja fritt.  Läget har varit allmänt kaotiskt, och motståndet har varit ostrukturerat på grund av splittringen i landet.    
  • Det islamistiska våldet och statskuppen 2013  ledde till att flera internationella militärinsatser byggdes upp i Mali.  
  • Frankrike, som har en del medborgare i huvudstaden Bamako,  satte in både soldater och stridsflyg. Sedan sommaren 2013 finns också FN:s fredsbevarande styrka  i Mali. Insatsen hör till de farligaste  i världen och FN-styrkan har utsatts för en rad attacker från islamistiskt håll.     

Islamismen har fått fotfäste i Mali – hur ska det gå med kampen mot jihadisterna?

Den islamistiska rörelse som har fått fotfäste i Mali är bekymmersam, och frågan är hur den kupp som nyligen utfördes kommer att påverka den internationella kampen mot terrorgrupperna i Mali. 

Jesper Bjarnesen säger att insatsen mot terrorgrupperna i centrala och norra Mali mycket beror på hur militärjuntan kommer att samarbeta med andra delar av Malis armé och med de internationella styrkorna i Mali, främst FN:s styrkor och franska styrkor.   

– Jag tror inte att kuppen nödvändigtvis behöver ha så stort inflytande på kampen mot jihadistgrupperna i Mali.

"Utmaningen ligger på den civila sidan"

Enligt Bjarnesen ligger den stora utmaningen snarare på den civila sidan – det vill säga hur man vill förbereda en övergång till nya demokratiska val.

– Kampen mot jihadismen och alla dessa olika grupper som finns i Mali kan ju fortsätta om den nya juntan har den övriga arméns förtroende. 

Bjarnesen jämför med andra militärkupper i regionen.

– Det är inte ovanligt att den översta ledningen inom militären är presidenten trogen och därför anses vara en del av problemet ur kuppmakarnas perspektiv. Det återstår att se vilken roll den etablerade ledningen inom militären i Mali får i efterspelet här.

Karta över Afrika med landet Mali.
Karta över Afrika med landet Mali. Mali

En militärkupp är ett avbrott i en demokratisk process

Utomlands har man inte sett med blida ögon på kuppen i Mali. En snabb övergång till civilstyre ses som nödvändig.

– En militärkupp innebär ju ett avbrott i den demokratiska processen, och gör det svårt att få igång ett normalt civilt samhälle. Frankrike står enat med de flesta stora internationella aktörerna i att fördöma kuppen och uppmana kuppmakarna att ge över makten till en civilt ledd övergångsregering så fort som möjligt.

Väldigt oroväckande om militärjuntan tänker sitta kvar i tre år

Bjarnesen konstaterar att kuppmakarna genast den första dagen meddelade att de skulle agera så fort som möjligt i syfte att lämna över styret till en civilt ledd övergångsprocess.

– Nu har vi nyligen ändå fått information om att de i förhandlingarna med den västafrikanska samarbetsorganisationen Ecowas har föreslagit att de ska sitta kvar i tre år innan de lämnar ifrån sig makten - och det är ju väldigt oroväckande.
 

Frankrike får kritik

Den forna kolonialmakten Frankrike har en ledande roll och har länge bidragit med soldater och militär utrustning i Mali.

Jesper Bjarnesen påpekar att kritiken mot Frankrikes insatser ändå inte har varit nådig.

– Inom Mali och – det har man sett nu också i samband med protesterna – riktar man hård kritik också mot Frankrikes insatser i kampen mot jihadismen. Frankrike anses ha misslyckats och våldet har på många sätt eskalerat under de senaste åren trots den stora närvaron av internationella styrkor.  

Kaoset och laglösheten i Mali väcker alltså oro. Situationen i landet utgör en grogrund för de internationella terrorgruppernas verksamhet. 

– Oron och förekomsten av olika väpnade grupper i Mali har ökat kraftigt sedan 2012. Delar av landet har blivit mer eller mindre laglösa i den meningen att staten inte kan säkerställa vanliga människors trygghet i stora delar av landet. Det har skapat utrymme för en rad olika väpnade grupper att etablera sig i Mali under de senaste snart tio åren – bland annat med stöd från al-Qaida och IS. 

Jesper Bjarnesen poängterar att kampen mot jihadisterna i Mali är oerhört svår i detta stora land.

"Terrornätverken mobiliserar lokalbefolkningen mot staten"

– Det finns en rad grupper som har stöd från internationella terrornätverk, och de här grupperna har i viss mån också lyckats mobilisera lokalbefolkningen emot staten.

Problemet är svårhanterligt i norra och centrala Mali, och enligt Bjarnesen kommer man inte att lösa den kampen på kort sikt.

– Det här kräver en lång insats – och inte bara en militär insats utan också en diplomatisk sådan. Det behövs förhandlingar med dessa grupper och med lokalsamhällen i de norra delarna av landet.

Läs också