Hoppa till huvudinnehåll

Kalsongrevolutionen som förändrade Hangö i grunden – Hyvons gamla reklamskylt hängs kanske upp igen

Skruttig reklamskylt
Kantstött och rostig men intakt. Hyvons gamla kalsongreklam har legat i stadens materiallager sedan den monterades ner på 1980-talet. Skruttig reklamskylt Bild: Johanna Lindholm/Yle reklam (marknadsföring),skylt,Hangö,Kalsonger,Aarne Karjalainen,Hyvon kalsongreklam

I Hangö har man gjort ett kulturhistoriskt fynd. Den lysande reklamskylten för Hyvons kalsonger, som i många år prydde fasaden till det revellska huset, har hittats i stadens lager.

Nu vill man se om skylten kunde hängas upp igen som en påminnelse om en svunnen industriell storhetstid i Hangös historia.

– Man säger om Hyvon, att Karjalainen gjorde en kalsongrevolution.

Det berättar Marketta Wall, tidigare museichef i Hangö. Hon har forskat i Hyvons inverkan på livet i Hangö, främst ur ett språkligt perspektiv.

Leende kvinna
Marketta Wall har forskat i och skrivit mycket om hur de unga kvinnor, som kom från hela landet till Hangö för att jobba på Hyvon, upplevde situationen. Leende kvinna Bild: Johanna Lindholm/Yle lokalhistoria,Hangö,Marketta,Hyvon Kudeneule

Farväl till knappar och kliande ylle

Bergsrådet Aarne Karjalainen, grundare av Hyvon Kudeneule, kom på ett nytt sätt att producera underkläder i stora volymer.

Tidigare hade finländska män använt ylle- och flanellplagg som underställ, vilka hölls upp med knappar och snören.

Inspirerad av tillverkningsmetoderna i USA, introducerade Karjalainen underkläder av mjukt material som hölls upp med resår i midjan, samt nymodigheter som antibakteriella material.

– Karjalainen var fascinerad av biltillverkaren Ford och tillämpade företagets tankar om massproduktion efter sina studieresor till Amerika, berättar Marketta Wall.

Marketta Wall berättar att Aarne Karjalainen visste vad han ville och att han alltid beaktade helheten när han planerade framåt.

Han använde sig av den tidens främsta experter inom marknadsföring, arkitektur och produktion.

Rostigt och kantstött fynd

Reklamskylten som i många år prydde fasaden till det revellska huset, eller Silta city som huset också kallas, hittades alltså nyligen i stadens lager.

Skylten är rostig och det finns många öppna frågor om det är möjligt att sätta den tillbaka.

Flervåningshuset Silta city uppfördes av Arne Karjalainen för att råda bot på bristen av bostäder för sin arbetskraft. Det är ritat av Viljo Revell, som också är arkitekten bakom fabriken i Silversand, nuvarande Printal.

Marketta Wall berättar att kalsongskylten togs ner för att husets aktieägare tyckte att den förbrukade för mycket ström.

– Men visst vore det roligt om den kunde hängas upp igen för att påminna om allt som Hyvon förde med sig.

Första maj tåg
Förstamajtåget 1973 förevigat av Hangöfotografen Tapio Kekkonen. I bakgrunden syns kalsongreklamen på revellska husets fasad. Första maj tåg Bild: Privat/Tapio Kekkonen reklam (marknadsföring),skylt,Hangö,Hyvon kalsongreklam

Många obesvarade frågor

Lokalpolitikern Aila Pääkkö (SDP) som varit med och spårat fram klenoden, har varit i kontakt med Hangö industriförening för att se om de kunde ta sig an att driva frågan vidare.

Föreningens ordförande Hannu Hytti kan inte svara på hur det går, men saken ska diskuteras på föreningens nästa möte.

- Man måste ta reda på i vilket skick skylten är, vad som krävs för att restaurera den, vem som äger den och hur husbolaget ställer sig till att den sätts upp igen, säger han.

Gör tummen upp

Då Yle Västnyland ringer Aarne Karjalainens son, Jussi Karjalainen, blir han glatt överraskad över nyheten att skylten hittats.

– Antagligen tillhör den formellt mig, eftersom jag ägde alla aktier i Hyvon Kudeneule vid konkursen. Men i dag finns ju inte konkursboet längre, kommenterar han.

Jussi Karjalainen ställer sig positiv till att staden eller någon annan i Hangö skulle sätta den på plats igen.

– Det vore bara roligt om Hangöborna skulle få ta del av en viktig del av stadens historia, säger han.

Strump-och underklädesfabriken Hyvon Kudeneule verkade i Hangö åren 1955-1976. Konkursen var en stor smäll för staden, då fabriken som mest sysselsatte över 500 personer.

År 1977 fortsatte Jussi Karjalainen tillverkningen med det egna företaget Hyvon Oy, men tiden hade gått förbi Finlands rekordår inom textilexport.

Hyvon var också tidigt ute med en konceptbutik på Boulevarden, dit folk vallfärdade för att köpa underkläder.

Aktiv samhällspåverkare

Aarne Karjalainen var en aktiv samhällspåverkare, både nationellt och lokalt.

Han fiskade med president Urho Kekkonen och grundade bland annat idrottsföreningen Hangon Hyrskyt för att “Hyvonflickorna” skulle få spela boboll, en gren som inte vunnit terräng i Hangö tidigare.

Han var också en vän av konst och en lokal mecenat.

Bland annat donerade han albor till både finska och svenska församlingen, som ännu i denna dag används av stadens konfirmander.

I dispyt med staden

Trots att staden suktade efter industri, skedde etableringarna inte alltid utan friktioner.

– Staden ingick också ett avtal med generösa villkor, vilket ibland upplevdes som orättvist av stadens befolkning, berättar Marketta Wall.

Fabriken och Karjalainens villa fick byggas på Stormärsans natursköna område i Silversand och dit drogs vatten enkom för fabriken.

Avtalet innehöll även ett löfte om att staden skulle bekosta ett reningsverk om det behövdes, för textiltillverkaren använde enorma mängder vatten.

Ibland kivades det om villkoren och tolkningarna, och när fabriken senare expanderade valde Aarne Karjalainen att göra det på annan ort, bland annat i Salo och Haukipudas i närheten av hans hemstad Uleåborg.

Skapade finskspråkiga strukturer

Aarne Karjalainen var också mån om finska språket och kulturen.

I sina memoarer "Elämäni matkakirjeet" beskriver Karjalainen hur han känt sig lurad av stadens fäder då det inte fanns vettiga sociala sammanhang på finska för hans personal.

Ett av de största bestående intrycken är ändå stadens levande tvåspråkighet, som existerar ännu idag.

Marketta Wall berättar att det inte alltid var lätt för de unga flickorna att accepteras som Hangöbor och att det ställdes stora krav på dem.

Det var också svårt för många då samhället var så svenskt och det inte alltid gick att klara sig på finska.

– Hyvon var en finskspråkig ö och Karjalainen ville att man skulle tala finska, berättar Marketta Wall.

Tvåspråkigheten kom för att stanna

Med tiden ingick många av de inflyttade kvinnorna äktenskap med ortens svenskspråkiga män och en del valde att tala båda språken hemma.

De flesta lärde sig förstå svenska fullt ut, men alla vågade inte tala.

– Men många som jag intervjuade för mitt slutarbete och vars barn blev tvåspråkiga, var väldigt stolta över det här, berättar Marketta Wall.