Hoppa till huvudinnehåll

Nu ska lärarna satsa på skrivandet i skolan: "En ensam modersmålslärare gör inte en skrivande skola"

Tre kvinnor sitter intill en stor sten.
Lärarna Teresa Juusela (t.v), Margita Engelholm och Simoné Kallio vid Kristinestads högstadieskola ser framemot att börja jobba med projektet. Tre kvinnor sitter intill en stor sten. Bild: Yle/Juho Teir lärare,Kristinestad,grundskolan,teresa juusela

Skolorna har haft sina lässatsningar, nu ska det i stället satsas på skrivandet. Tanken är att hela lärarkollegier får redskap att stärka, medvetandegöra och samarbeta kring skrivandet i skolan.

Åtta fokusskolor deltar i projektet Skrivande skola som är en treårig satsning på skrivpedagogiken i de finlandssvenska skolorna.

Enligt projektledaren Annette Kronholm-Cederberg är tanken att även ämneslärarna ska bli skrivlärare i sitt eget ämne. En ensam modersmålslärare gör inte en skrivande skola, säger hon.

- Lärarna ska inte ha en egen personlig agenda hur man ska ha texterna utan man snackar ihop sig och skapar trygga modeller och strategier för skrivandet på skolan.

Om man är samsnackade så går det mer av sig själv.
― Annette Kronholm-Cederberg

- Eleverna ska också fatta att kemiläraren bryr sig om språket, det är inte bara moddaläraren. Ibland blir det lite motstridiga budskap. Modersmålsläraren är mån om formen, men kanske inte alla lärare alltid har tid att påtala det, men om man är samsnackade så går det mer av sig själv.

Kristinestads högstadieskola en av åtta

Kristinestads högstadieskola är en av de åtta fokusskolorna och de hade kick-off för projektet i torsdags. Lärarna i skolan är taggade och motiverade för uppdraget. Vilket också krävs för att eleverna ska bli bättre skribenter.

- Läraren ska vara inspirerande och göra ett bra förarbete. Man ska inte bara sätta fram en rubrik och så ska eleverna ur ingenstans komma fram med ett långt svar, säger Margita Engelholm, lärare i historia och samhällskunskap.

- I stället jobbar man kanske med en tankekarta och strukturerar svaret. Sedan när de har redskap till att kunna skriva och fått kunskap om någonting då kommer skrivandet naturligt.

Poika koulussa
Eleverna ska ges redskap att kunna skriva. Poika koulussa Bild: Mika Kanerva/Yle pojkar,skolor (läroinrättningar),stress,undervisning,elever,klasslös undervisning

Kristinestad är en tvåspråkig stad, men både finskläraren Simoné Kallio och modersmålsläraren Teresa Juusela anser att det är dialekten som mest påverkar elevernas skrivande.

- Vi har det här tvåspråkiga här, men vi har också en stark dialekt som kanske också påverkar skrivandet. Det är kanske en utmaning för en del, säger Kallio.

- Det märks väldigt mycket i både tal och skrift. Man kunde förvänta sig i en tvåspråkig stad att det kommer in mycket finska men i stället kommer det in ganska mycket dialekter, konstaterar i sin tur Juusela.

Ett projekt för alla skolor

I första hand riktar sig projektet till årskurserna 7-9 i den grundläggande utbildningen, men Kronholm-Cederberg hoppas att fokusskolorna också etablerar ett samarbete neråt till årskurserna F till 6.

- Skrivpedagogik börjar med jollret, det börjar inte när man börjar i 7-9 och allra minst i gymnasiet. Det är väldigt sent att börja tala om genrepedagogik. Men visst det går också, säger hon.

En kvinna med kort mörkt hår kisar. Bakom henne syns en grå tegelvägg.
Projektledaren Annette Kronholm-Cederberg. En kvinna med kort mörkt hår kisar. Bakom henne syns en grå tegelvägg. Bild: Yle/Juho Teir projekt,kvinna,Kristinestad,projektledare,annette kronholm-cederberg

De är också intresserade av att nå yrkesutbildningen.

- Det är inte så att yrkesutbildningarna skulle sakna behovet av skrivpedagogik, snarare tvärtom. Poliser och människor som sysslar med företag, entreprenörer, marknadsföring, för dem är språket och att kunna verbalisera vad man håller på med, både i skrift och tal en nyckelkompetens.

Det är Svenska modersmålslärarföreningen i Finland som ligger bakom projektet och det genomförs i samarbete med Sydkustens landskapsförbund. Vad hoppas man få ut av projektet?

- Som projektledare ser jag att vi inte bara i fokusskolorna ska ha en mera medveten skrivpedagogik. Utan att vi har något slags material, mallar och system, en retorik kring hur vi jobbar med skrivandet i skolor och att allt fler skolor skulle vilja hoppa på det konceptet och bli en skrivande skola.

- För att skolan ska bli en skrivande skola behövs alla lärares insatser och intresse för språkutvecklande undervisning.

Läs också