Hoppa till huvudinnehåll

Österbottningarna kritiska till hur vården ska betalas i framtiden: "Vi vill ha mera pengar"

Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) tillsammans med Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet (SFP).
Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) tillsammans med Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet (SFP). Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) tillsammans med Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet (SFP). Bild: Yle/Anna Ruda Krista Kiuru,Thomas Blomqvist

De österbottniska vårdpolitikerna och tjänstemännen är skeptiska till hur social- och hälsovården ska finansieras i framtiden. På tisdagen besökte familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) tillsammans med ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist (SFP) Vasa för att diskutera den kommande social-och hälsovårdsreformen.

Kiuru - och övriga ministrar i den arbetsgrupp som leder social- och hälsovårdsreformen - reser just nu runt i regionerna för att diskutera reformen.

Vasa sjukvårdsdistrikts direktör Marina Kinnuen uppskattar att ministrarna kom på besök.

- Det är viktigt att de lyssnar på oss och det är viktigt att vi i vårt utlåtande tar upp det som vi vill att ska ändras, säger Kinnunen.

- Det är jättepositivt att de kom hit och att de verkligen lyssnar på oss och försökte svara på våra frågor, säger Närpes stadsdirektör Mikaela Björklund.

- De reser runt i alla landskap och lyssnar in och sedan kommer tidpunkten då de drar slutsatser och kanske kommer till mötes, säger Korsholms kommundirektör, Rurik Ahlberg.

"Vi vill ha mera pengar"

Kinnunen säger att det under mötet blev väldigt klart att de österbottniska kommunerna anser att finansieringen måste förändras innan reformen träder i kraft så att tvåspråkigheten och skärgården får de resurser som enligt kommunerna behövs.

Dessutom anser hon att de österbottniska kommunerna inte ska få mindre pengar på grund av att österbottningarna är ganska friska i jämförelse med andra delar av landet.

- Vi vill ha mera pengar, vi vill att man mera ska beakta det som är speciellt i vårt område, säger Kinnunen.

Björklund säger i alla fall att så länge de österbottniska kommunerna själva kan styra och bestämma över social- och hälsovården kan de garantera en god hälsovård åt sina invånare.

- Går social-och hälsovårdsreformen igenom och vi ska anpassa oss till ett helt annat finansieringsläge kan det nog bli svårt att leverera en god vård, säger Björklund.

- Det måste bli mer självstyre för landskapen och där är finansieringen en viktig del. Så länge det är staten som har pengarna har staten stor makt, därför är skattemodellen också viktigt att föra vidare, säger Kinnunen.

"Vi kan göra bättre själv"

Ahlberg tror inte att de österbottniska åsikterna skiljer sig så mycket från vad de övriga landskapen tycker om reformen.

- Men vi är ju nog kända för att vi tycket att vi kan göra saker och ting bättre själv, säger Ahlberg.

Ahlberg, påpekar att reformen innebär att staten kommer styra en stor del av social- och hälsovården.

- Det är ganska främmande för vårt system och det är den saken som vi främst lyfte upp idag, säger Ahlberg.

Enligt Björklund blev det under mötet klart att de österbottniska deltagarna tycker att reformen behöver genomföras, men det är ett stort lagpaket som ska behandlas.

- Så ja, vi håller på med en väldigt stor reform, men det är bra att de nu har lovat att de ska lyssna på våra kommentarer från kommunerna och landskapsförbundet, säger Björklund.

Om reformen blir bra, sen när den är klar, vågar inte Björklund lova i det här skedet.

- Med det jag kan säga är att jag tror att vi håller på med någonting bra här i Österbotten, säger Björklund.

Reformen behöver göras om

Ahlberg anser att reformen inte är klar som den är utan delar av den behöver göras om.

- Om man centraliserar väldigt mycket betyder det att färre människor bär ansvar och som känner sig delaktiga i beslut och i det som man gör. I Finland och i synnerhet i Österbotten har det varit viktigt att så många som möjligt är med. Sådana förändringar behöver vi absolut göra med reformen, säger Ahlberg.

Hittills tycker Björklund att det österbottniska samarbetet kring reformen har fungerat bra.

- Det brukar börja gnissla sen när det handlar om till exempel de egna enheterna och de egna verksamhetsformerna, säger Björklund.

- Vi är relativt överens om grundlinjerna. Vi vill inte att det är staten som styr över en stor del av verksamheten utan det är bättre att man har ett invånarbaserat beslutsfattande där man vet vem som besluter vad, säger Ahlberg.

Läs också