Hoppa till huvudinnehåll

Efter attack mot riksdagshuset i Berlin: Extremhögerns roll i samband med coronaprotesterna väcker oro

Demonstranter står framför riksdagshuset i Berlin.
I samband med en stor demonstration i Berlin under veckoslutet försökte högerextrema demonstranter ta sig in i riksdagshuset. Demonstranter står framför riksdagshuset i Berlin. Bild: AFP / Lehtikuva Tyskland,Berlin,Förbundsdagen

I Tyskland frågar man sig hur det kommer att gå vidare med protesterna mot landets coronapolitik. I samband med en stor demonstration i Berlin under veckoslutet försökte högerextrema demonstranter ta sig in i riksdagshuset.

Bilder visar att det till slut var endast tre poliser som stod mellan riksdagshusets dörrar och folkmassan på husets trappor.

I början av veckan tackade Tysklands president Frank-Walter Steinmeier de tre poliserna och han riktade samtidigt kritiska ord mot de uppskattningsvis närmare 40 000 personer som till slut deltog i demonstrationerna mot de tyska coronareglerna.

– Den som marscherar sida vid sida med högerextremister eller blundar för att den protesterar tillsammans med nynazister och antisemiter gör deras sak till sin, konstaterade president Steinmeier.

"Reaktionen är en balansgång"

Allt sedan ett hundratal högerextremister, däribland många så kallade Reichsbürger, under lördagskvällen nästan trängde sig in i riksdagshuset i Berlin har man i Tyskland frågat sig hur det här kunde ske och hur man egentligen borde förhålla sig till protesterna mot den tyska coronapolitiken.

– En stor del av demonstranterna var säkert på plats för att uttryckligen protestera mot just coronareglerna, medan andra i demonstrationerna ser en ypperlig möjlighet att protestera mot staten, dess representanter och demokratin, säger statsvetaren Tom Mannewitz vid det tekniska universitetet i Chemnitz.

Hur man från politiskt håll nu reagerar på händelserna i Berlin är enligt honom en känslig sak.

– Det handlar om en balansgång. Man kan å ena sidan inte stämpla alla som högerextremister, men samtidigt måste det bli helt klart att staten inte står handfallen när någon försöker tränga in i riksdagshuset, säger Mannewitz.

– Man måste å ena sidan respektera folks rätt att demonstrera, men samtidigt se till att de som missbrukar den här rätten och gör sig skyldiga till brott också blir dömda.

Polisen ser en radikalisering

Från det tyska polisfackets sida talar man i vilket fall som helst om en pågående radikalisering av proteströrelsen och man jämför situationen med utvecklingen inom den islam- och främlingsfientliga Pegidarörelsen.

Polisfackets viceordförande Jörg Radek säger i en tidningsintervju att de högerextremistiska grupperna vinner allt mer inflytande och att ytterhögern håller på att ta över coronaprotesterna.

– I Berlin såg vi nu mer tydligt än tidigare faran för vad som kan hända då ytterhögern får mer inflytande. De kan på det här sättet kontrollera och styra demonstrationen i just den riktning de vill, säger statsvetaren Tom Mannewitz.

I den tyska förbundsdagen kommer man på torsdagen att diskutera om det nu behövs konkreta åtgärder för att förbättra skyddet av riksdagshuset.

Efter veckoslutets demonstration har man i Berlin också infört en ny regel för användningen av munskydd. I samband med demonstrationer med fler än 100 deltagare är det nu obligatoriskt att bära munskydd.

Läs också