Hoppa till huvudinnehåll

Kommande personalnedskärningar skapar oro i Raseborg: "Jag vet inte var vi ska minska - det finns väldigt lite personal redan och de ska orka med det tunga jobbet"

Porträttbild av Yvonne Carlberg.
Tehys förtroendeman Yvonne Carlberg säger att det är svårt att skära ner utan att verksamheten blir lidande. Porträttbild av Yvonne Carlberg. Bild: Yle/Christoffer Westerlund Västnyland,yvonne carlberg

Än så länge finns det väldigt lite information och många anställda är oroliga. Det säger de huvudförtroendemän som ska representera arbetstagarna i Raseborg när samarbetsförhandlingarna inleds.

I måndags (31.8) beslöt stadsstyrelsen i Raseborg enhälligt att man inleder samarbetsförfarande. Målet är sänka personalkostnaderna med 2 miljoner euro.

Dessutom kan det gå så att att fastighetsskötsel och städning läggs ut på entreprenad. Den möjligheten ska i alla fall utredas.

Ingen information

- Jag har personligen inte fått ett enda samtal ännu. Men det är klart att ovissheten är stor och kommer att påverka personalen.

Det säger fackförbundet Tehys ordförande i Raseborg, Yvonne Carlberg när vi når henne dagen efter nyheten om sparåtgärderna.

Hon säger att det kan bli en omöjlig ekvation att minska på personalen inom vården.

- Vi har hyvlat och vi försöker budgetera så smalt som möjligt. Jag vet inte var vi ska minska - det finns väldigt lite personal redan och de ska orka med det tunga jobbet.

Carlberg representerar anställda som bland annat jobbar på vårdavdelningar, inom småbarnspedagogiken och äldrevården eller med förebyggande och rehabiliterande vård.

Valkovuokko
Vitsippsstaden Raseborg måste gallra i kostnaderna. Nu väntar samarbetsförhandlingar. Valkovuokko Bild: Risto Salovaara/Yle blommor (prydnadsväxter),Vitsippa,Vilda blommor,växter

Sammanlagt ska Raseborg banta budgeten med fyra miljoner. Två miljoner ska sparas från personalkostnader och två miljoner från annat. Målet är att slutsumman i budgeten för 2021 blir noll.

Inte förvånade

Ingen av personalrepresentanterna är dock förvånad över att samarbetsförhandlingar inleds.

- Jag tror att det inte är många kommuner som inte samarbetsförhandlar just nu.

Det säger Heidi Åkerfelt som representerar fackförbundet JHL, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena. Facket har anställda inom så gott som alla sektorer i staden, till exempel på bildningssektorn, inom det tekniska och på administrationen.

Det gäller ändå deras arbeten och deras inkomster― Heidi Åkerfelt, huvudförtroendeman, JHL

Anders Nordell representerar främst förmän på tekniska sidan genom två fack: FOSU, Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade, samt FKT, Förhandlingsorganisationen för teknik och grundservice. Nordell är inne på samma linje som Åkerfelt.

- Det är ju inte första gången som jag varit med om det här, utan det har varit aktuellt tre, fyra gånger tidigare.

Ovissheten tär

Förhandlingarna kommer att skötas av en kommitté som består av representanter för staden, alltså arbetsgivaren, plus de anställdas huvudförtroendemän.

Personer som sitter i ett möte.
Ännu har parterna inte satt sig runt förhandlingsbordet. Personer som sitter i ett möte. Bild: Mostphotos. möten,jobb

Enligt lag ska förhandlingarna pågå i minst sex veckor. Det kan kännas som en lång tid för de som svävar i ovisshet.

Många har redan varit i kontakt med Heidi Åkerfelt.

- Där är kanske det väsentliga nu, att vara tillgänglig för medlemmarna och ha tid att prata och lyssna på dem så att de får ställa sina frågor och berätta sina tankar om situationen. Det gäller ändå deras arbeten och deras inkomster.

Stadsstyrelsens ordförande: Knappast permitteringar men först kollas mjukare metoder än uppsägningar

Anders Walls (SFP), stadsstyrelsens ordförande, sa tidigare att inget är spikat och att man i mån av möjlighet först försöker ta till så kallade mjuka metoder innan det blir aktuellt med uppsägningar.

Permitteringar bedömer han inte som troligt i nuläget.

Det betyder att samarbetskommittén i första hand kommer att undersöka alternativ som att tidsbundna kontrakt inte förnyas eller att anställda självmant söker andra jobb.

Var man lägger betoningen, om det blir på golvnivå eller taknivå, det vet jag inte― Anders Nordell, huvudförtroendeman, FOSU/FKT

Men hur lätt är det i praktiken att ta till mjuka metoder och vilken prutmån finns inom olika områden?

- Så som jag nu själv bedömer det, så behövs också de som är på tidsbundna kontrakt för att sköta äldre och barn. Så inte vet jag riktigt var vi ska ta, säger Yvonne Carlberg.

Heidi Åkerfelt vet inte vilken väg staden kommer att välja, men säger att i sista hand ger lagen ramar åt vad som kan göras.

- Jag tänker mest på den lagstadgade servicen och vad som absolut måste finnas och vad som inte kan minskas eller skäras ner på.

Städas det på golv- eller taknivå?

Beträffande fastighetsskötseln finns det alltså en uttalad tanke om att eventuellt utlokalisera verksamheten, men det är också allt man vet.

Anders Nordell säger att utan inledande förslag är det svårt att veta var tyngdpunkten i förhandlingarna kommer att ligga och vad det sist och slutligen resulterar i.

- Man måste ha alla pusselbitar för att det ska bli komplett. Men var man lägger betoningen, om det blir på golvnivå eller taknivå, det vet jag inte.

Bedömer du det som sannolikt att det är på golvnivå man sopar rent?

- Ja, det är omöjligt att säga eftersom vi ännu inte sett något förslag alls. Det enda vi vet är att man ska spara två miljoner.

Sopborste på barösundsfärjan.
Det är ännu oklart var kvastarna kommer att sopa - bland högt eller lågt avlönade, kvinnor eller män. Sopborste på barösundsfärjan. Bild: Yle/ Johan Gullmets Sopborste,barösundsfärjan

Huvudförtroendeman: Fastighetsskötsel och städning viktiga funktioner för staden

Yvonne Carlberg känner med de som jobbar med att hålla fastigheterna städade och i skick.

- Jag tror att fastighetsskötseln och lokalvården kommer att drabbas hårdare av den här oron, då det direkt uttalats att de kan komma att utlokaliseras. Så det kan kännas mer där än inom vården och småbarnspedagogiken, funderar hon.

Hon säger också att lokalvårdarna är viktiga för all övrig verksamhet inom kommunen, eftersom de skapar förutsättningar att utföra arbetet tryggt och säkert.

En städare torkar golv i ett rum på en bäddavdelning.
Inom till exempel vården är det viktigt med rena och hygieniska lokaler. Därför behövs bra städare. En städare torkar golv i ett rum på en bäddavdelning. Bild: Marica Hildén / Yle Hangö,Västnyland,bäddavdelning

Ur den synvinkeln uppskattar hon stadens egen personal, eftersom den är flexibel och lätt att få tag på och få hjälp av vid behov.

Slut på det lilla extra

Men oberoende av vilket resultat man kommer fram till, är det ganska troligt att extra, icke lagstadgad service får stryka på foten.

Inom vården kan det leda till längre köer och på sikt också till högre kostnader, tänker Yvonne Carlberg.

- Med facit på hand - för jag har jobbat länge - så vet jag att om vi inte sköter det förebyggande arbetet, så blir det dyrt i andra ändan. För problemen försvinner ju inte, utan de eskalerar och så har vi då specialsjukvården som får ta över en del, tyvärr.

Fler lågavlönade jobb eller färre högavlönade?

Stadsstyrelsens ordförande sade tidigare att en genomsnittslön är 52 000 euro i året, så för att spara två miljoner kan man jämföra det med cirka 40 årsverken. Men var man sparar är som sagt ännu oklart.

Yle Västnyland frågar fackets huvudförtroendevalda om det finns en risk att det är de lågavlönade och ofta kvinnodominerade yrkena som är i skottgluggen.

- Det finns ju lagar och paragrafer som rätt tydligt dikterar hur personalstyrkan inom vården och småbarnspedagogiken ska dimensioneras, så det kanske räddar en del. Men det är ju bara det lagstadgade, säger Tehys Yvonne Carlberg.

Heidi Åkerfelt från JHL kan inte ta ställning till könsfördelningen bland de anställda, men rent teoretiskt så kan lönenivån påverka sparåtgärderna.

- Svårt att säga. Men när man räknar på personalmängden, finns det alltid fler inom de lågavlönade än vad det finns inom de högavlönade. Så procentuellt brukar det alltid vara så att det tas ifrån det som det finns mera av.

Läs också