Hoppa till huvudinnehåll

Nu studeras sambandet mellan coronapandemin och stress i familjer – preliminära resultat visar att stressnivåerna har ökat

Familj på promenad vid strand i höstsolen.
Restriktioner och risken att insjukna skapar stress, visar preliminära resultat från undersökningen. Familj på promenad vid strand i höstsolen. familj,barn

Coronapandemin kan ge upphov till ökad stress i familjer. Det visar preliminära resultat från en unik undersökning vid Åbo universitet.

- Vi har inte publicerat något på det ännu men det verkar helt klart att samma människor som mådde relativt bra före pandemin har ganska kraftigt ökade symptomnivåer för tillfället, konstaterar professor Hasse Karlsson som ansvarar för undersökningen.

Karlsson leder den stora Finnbrain-undersökningen som startade för tio år sedan med målsättningen att kartlägga utvecklingen av barnets hjärna från fosterstadiet till vuxen ålder. Cirka 4000 familjer i Finland deltar i undersökningen.

När coronapandemin landade i Finland i våras ville man från universitetets sida titta närmare på hur familjerna upplevde situationen. Eftersom det redan fanns en undersökning med data från tusentals familjer var det naturligt att inkludera frågor om stress och coronaviruset i de formulär som skickades till familjerna, säger Karlsson.

Professor Hasse Karlsson.
Professor Hasse Karlsson. Professor Hasse Karlsson. Bild: Yle/Niclas Lundqvist Hasse Karlsson

- Det är ju en stor tragedi för hela samhället att pandemin bröt ut. Men samtidigt har det gett oss en möjlighet att titta på hur det påverkar föräldrar och till och med barnens välmående. Vi har redan före pandemin ganska noggrant mätt föräldrarnas symptomnivåer.

Restriktioner och risken att insjukna skapar stress

Enligt Karlsson ville man också titta närmare på exakt vad det är som orsakar stress i familjerna.

- Restriktionerna har en liten betydelse men största betydelsen kommer nog från själva hotet att pandemin finns här och att man har en risk att insjukna. Och det är ju trots allt en ganska skrämmande situation vi befinner oss i för tillfället.

I praktiken har familjerna som deltar i Finnbrain-undersökningen fått svara på frågor i ett frågeformular. Enligt Karlsson har man fått in svar från knappt 1000 familjer.

- Föräldrarna har fått svara på samma frågeformulär som de fyllde i för ett år sedan ungefär, där vi mätt depressionssymptom och ångestsymptom. Samtidigt har vi tittat på om det är några andra större livshändelser som är på gång samtidigt.

Suddig bild av en person som sitter vid ett bord lutar huvudet på armarna mot bordet.
Suddig bild av en person som sitter vid ett bord lutar huvudet på armarna mot bordet. arbetsnarkoman,arbetsnarkomaner,arbetsnarkomani,Arbetsnarkomani,arbetsnarkomani,stress,arbete,Jobb,studier,studera,studerande

Det som gör undersökningen unik är att man också samlat hårprov för att kunna mäta stressnivåer.

- Ur hårprov kan man mäta stresshormonet kortisol. Vi har mätt det tidigare och nu kan vi se om coronapandemin påverkar de biologiska stresssystemen också, men det har vi inte data på ännu.

Träffar med familjer stoppades

Det forskas mycket i hur coronan påverkar människan men Åboforskningen är unik i den bemärkelsen att det redan finns massor med information om hur människorna som deltar i forskningen mådde före coronapandemin.

- Jag tror inte att det finns många sådan undersökningar i hela världen.

Familj som promenerar i park.
Familj som promenerar i park. Bild: Most Photos/Syda Productions familjer (grupper),föräldrar,barn (familjemedlemmar),adoption

Själva Finnbrain-undersökningen har också direkt känt av coronapandemin. Alla träffar med familjerna som ingår i undersökningen lades på is i mars. Det blev till sist ett avbrott på tre månader i undersökningen.

- Vi skulle ha velat att de här barnen undersöks vid en viss tidpunkt, när de är till exempel jämnt fem år gamla och nu har det inte fungerat riktigt så. Nu har vi kommit igång igen och vi har skyddsutrustning på när proven ska tas men det är klart att coronaviruset utgör ett osäkerhetsmoment.

Läs också