Hoppa till huvudinnehåll

Halm och lumpor ska ersätta bomull och polyester - våra kläder genomgår en materialrevolution

tröja och kjol gjorda av halm
Tröja och kjol gjorda av halm. tröja och kjol gjorda av halm Bild: Fortum halm,Textilfiber

Klädbranschen idag har ett rykte som miljöförstörare och ändå köper vi mer kläder än någonsin. Följaktligen kastar vi också bort mer kläder än någonsin. Men i slutet av det här årtiondet kan situationen se mycket bättre ut.

Klädbranschen släpper ut mer växthusgaser än flyget och sjöfarten tillsammans. Och 80 procent av klimatpåverkan uppstår vid tillverkningen som inbegriper allt från bomullsodlingar till textilfabriker.

Faktum är att vi i dagens läge varken vet varifrån våra kläder kommer, hur de tillverkas eller vart de hamnar när vi gör oss av med dem. Vi skaffar dem, använder dem och slänger dem.

I den här artikeln granskas vad kläder kunde göras av, hur de borde göras och vad de kan bli när vi inte längre vill ha dem.

Cirkulära strömmar är målet

Drömmen om en heltäckande cirkulär ekonomi inom textilbranschen lever och det pågår många projekt för att skapa dels nya material och dels utnyttja de avlagda textilier som i dagens läge bränns till energi.

- Vi talar om en materialens revolution. Vi borde utnyttja biomaterial så effektivt som möjligt och återanvända dem länge så att vi gradvis kan minska användningen av icke-förnybara råvaror, säger Heli Antila, teknologichef för biobaserade material vid Fortum.

Heli Antila, teknologiajohtaja, Fortum
Heli Antila utvecklar nya material för textilier. Heli Antila, teknologiajohtaja, Fortum Bild: Berislav Jurišić / Yle Teknisk direktör

Industrin kan minska klimatutsläppen genom att öka elektrifieringen av processerna och öka andelen energi från sol-och vindkraft vars produktionskostnader minskar.

Fortums utvecklingsprojekt kallas Bio2X och målet är att med hög resurseffektivitet producera produkter av jordbrukets biomassor.

Halm istället för bomull

Heli Antila tar Indien som exempel. Där bränner man årligen 50 miljoner ton biomassa, det vill säga halm från risodlingar, på åkrarna för att kunna så följande skörd. Det ger massiva utsläpp.

I Delhi är röken från de här åkerbränderna under oktober och november ett stort besvär även om brännandet enligt lag är förbjudet. I fjol motsvarade en dag utomhus i Delhi två paket rökta cigaretter.

Stickad halm
Fibrer av stickad halm. Stickad halm Bild: yle/Anna Dönsberg halm

- Den mängd halm som bränns är betydande. Vi har hypotetiskt räknat ut att om all den halm som bränns i Delhis omgivningar varje år skulle förädlas till cellulosa och därifrån till textilfibrer så skulle den mängden motsvara över hälften av världens bomullsproduktion. Istället orsakar den här mängden biomassa stora klimatutsläpp och hälsoproblem. Halmen bränns inte bara i Indien utan även i resten av Asien, Kina och till och med USA. Halm som borde fås i användning, säger Antila.

I Finland brände man också tidigare halm. Men dagens tröskor har en hacker som finfördelar halmen så att den återgår i marken utan att vara i vägen för plog och harv.

Det skulle vara viktigt att ersätta bomullen som material. 25 procent av världens bekämpningsmedel används i bomullsodling och för att producera ett kilo bomull används tusentals liter vatten.

Både mat och fiber

- Om man istället för att odla bomull på en hektar skulle odla vete och ta tillvara 30 procent av halmen så skulle man få lika mycket fiber som av bomullen. Men därtill skulle man ha skördat vetet och det hade behövts bara en femtedel så mycket vatten och mindre bekämpningsmedel och gödsel. Så ur naturens synpunkt är det betydligt hållbarare än bomull, säger Antila.

halm blandat med lyocell.
Tyg av 75 % halm och 25 % organisk bomull. halm blandat med lyocell. Bild: yle/Anna Dönsberg halm

Fortum fraktionerar, det vill säga upplöser biomassan i beståndsdelar, i tre olika huvudkomponenter som är cellulosa, hemicellulosa och lignin.

Cellulosa ger hållbarhet, hemicellulosa ger flexibilitet och ligninet är limmet som håller ihop allt.

Genom fraktionering delar man in biomassan i de här olika komponenterna som man sedan kan förädla till olika produkter.

Cellulosa blir, som vi vet, papper, kartong, mjukpapper (hygienprodukter), textilfiber och också komposit.

Av hemicellulosa får kemiindustrin socker och det kan användas inom kosmetikaindustrin. Lignin kan till exempel ersätta fossila råämnen i harts för byggnadsindustrin eller ingå i asfalt.

- Det finns tusentals användningsområden, konstaterar Antila.

Fortfarande fossila råvaror

- Utsläppshandeln styr bort från fossila råvaror inom energiproduktion och industriella processer, men märkligt nog gäller det här inte materialanvändning. Det finns inget som styr bort från användningen av polyester till mera hållbara material, säger Antila.

Därför växer användningen av polyester mest av allt inom textilindustrin. Det är ett oljebaserat material som är billigt att använda. Bomullsodlingen i världen begränsas däremot av tillgången på odlingsmark.

- Men som tur är konsumenterna miljömedvetna och kräver hållbarhet av klädmärken. Utmaningen är att kunna skala upp de många pilotlösningar som finns. Det stora språnget inom textilfibrer låter ännu vänta på sig, säger Antila.

Här finns marknad så det räcker åt alla― Heli Antila

Fortum samarbetar med Metsä Group i projektet ExpandFibre, finansierat av Business Finland, för att skapa industriella ekosystem där man tillvaratar alla råvaror.

Finland är föregångare på det här området och tanken är att samarbeta inom olika forskningsområden.

- Om vi finländare lyckas med det här så finns det marknad för oss alla, säger Antila

Globalisering och frihandel istället för kvalitetstänk

- Kläder borde designas så att de är lätta att reparera och de borde vara lätta att sy om så att de kan användas länge. Naturmaterial är att föredra, säger Kirsi Niinimäki, professor i design vid Aalto Universitetet.

Henkilökuva
Kirsi Niinimäki vill att våra kläder ska hålla längre. Henkilökuva Bild: Mikko Koski/Yle.fi Aalto-universitetet

Polyester kan återanvändas, men den tekniken är inte särskilt långt framskriden idag. Mest används plast från pet-flaskor. Det är ett material som är slitstarkt jämfört med cellulosabaserade material och det används ofta i ytter- eller sportkläder.

- Själv föredrar jag förnybara naturmaterial som linne, som är ett toppenmaterial som det kunde göras mycket mer kläder av. Andra fina material är nässla eller hampa som alldeles väl kunde odlas även i Finland som alternativ till bomull, säger Niinimäki.

tyg av halm och organisk bomull
Tyg av 70 procent halm (av vete) blandat med 30 procent lyocell. tyg av halm och organisk bomull Bild: yle/Anna Dönsberg halm

- Globalisering och frihandel i mitten av 1990-talet och tullfrihet gjorde att produktionen flyttade till länder med billigare arbetskraft. Men nu när vi kan räkna ut klimatfotspår skulle det snabbaste sättet att övergå till hållbar klädproduktion vara att förändra beskattningen så att miljöbelastande material och tillverkning beskattas högre, säger Niinimäki.

I framtiden borde material vara dyrare och ett kvalitetstänk borde integreras i produktionen, anser Niinimäki. Vilket betyder dyrare, men hållbarare kläder.

Anläggning för bortkastade textilier

Världen översvämmas nämligen av avlagda kläder som ingen längre vill ha. Bara i Finland produceras varje år 100 miljoner kilo textilavfall som kunde vara råvara istället för att brännas.

I Pemar öppnar nästa år en anläggning som ska ta emot textilsopor som sedan kan bli nya fibrer. Anläggningen kommer att kunna ta emot ungefär en tiondel av Finlands textilsopor, men planer finns redan på att utvidga.

År 2025 träder ett EU-direktiv i kraft som tvingar kommuner att ta hand om textilavfall. Men det här direktivet berör inte företag.

Företaget Rester tar emot industrins textilavfall, som alltså inte omfattas av den nya textilavfallslagen, medan Sydvästra Finlands avfallshantering tar emot hushållens textilavfall. Av det tillverkar anläggningen sedan garn, tyger, isoleringsmaterial och akustikskivor.

Hallituksen puheenjohtaja Outi Luukko kiertotalousyritys Resteristä esittelee, millaista kierrätyskuitua saadaan sairaalan poistotekstiileistä.
Outi Luukko brinner för återanvändning av textilier. Hallituksen puheenjohtaja Outi Luukko kiertotalousyritys Resteristä esittelee, millaista kierrätyskuitua saadaan sairaalan poistotekstiileistä. Bild: Päivi Leppänen / Yle cirkulär ekonomi,pappersåtervinning,Pemar

Målet är att återuppliva textilindustrin i Finland med olika företag som gör kläder av återanvända fibrer.

Idag görs det nya produkter av en liten del av textilavfallet, till exempel kassar eller oljebekämpningsmaterial. Men en stor del går till energi, alltså bränns upp.

- Flaskhalsen blir att hitta nya användningsområden för de återanvända textilfibrerna, säger Outi Luukko, styrelsemedlem i Rester.

Hon tänker sig att företag som Spinnova eller Infinited Fiber kunde tänkas vara intresserade av den återanvända bomullsfiber som anläggningen producerar.

Det i sin tur skulle betyda att vi konsumenter kunde förnya vår garderob med eftertanke och lite bättre samvete i framtiden.

Läs också