Hoppa till huvudinnehåll

Ökat intresse för blommor och bin – Allt fler vill hjälpa pollinerare

En ung jordbrukare står i en åker med oljerättika och håller en växt i handen.
Oljerättikan har lyckats varje år för ekojordbrukaren Robin Eriksson. Förutom nyttan den gör för marken, drar den också till sig mängder av pollinerare. En ung jordbrukare står i en åker med oljerättika och håller en växt i handen. Bild: Mårten Wallendahl / Yle jordbrukare,ekologisk odling,robin eriksson

Allt fler vill hjälpa till med att öka förekomsten av pollinerare i den finländska naturen. Både fröförsäljare och jordbrukare ser nu effekter av det uppvaknade intresset för mångfald för att hjälpa humlor och bin att hitta blommor.

Det ligger ett konstant surr över oljerättikaåkern i Munsala. Ekojordbrukaren Robin Eriksson står nöjd och ser ut över havet av vita blommor.

Även om oljerättikan är en så kallad saneringsgröda, som inte ger något att skörda, vet han att växtligheten kommer till nytta.

- Nästa år ska det växa havre här. När man hör det surra här, tänker jag att också de kringliggande åkrarna drar nytta av alla pollinerarna, säger Eriksson.

Han är nöjd och konstaterar att det inte hörs några humlor i en spannmålsåker denna tid på året.

Som ekobonde avstår Eriksson från konstgödsel och besprutning. Det kan göra grödorna och skörden sårbara.

Men att plantera mångfaldsåkrar eller viltängar, har för Eriksson ändå varit ett sätt att förbättra jordmånen i hans växelbruk.

Stödet nödvändigt ont

Att många växter som attraherar pollinerare inte används kommersiellt är på kort sikt ett problem. I förlängningen är de ändå gynnsamma om de kommersiella grödorna lyckas bättre tack vare mångfaldsåkrarna.

- Vi får stöd för att odla mångfaldsåkrarna och i dagens läge är det ett måste att ta emot allt vi kan få. Och visst vore det bättre med en gröda som det finns avsättning för. Men den ettåriga oljerättikan lyckas alltid och skapar mycket växtmassa, säger Robin Eriksson.

Han säger att det ändå är mera lukrativt att odla grödor som det finns en marknad för.

- Och så ska det vara, för vi producerar ju mat.

Enligt dagens stödsystem får en jordbrukare odla 15 procent av totalarealen som mångfaldsåker - något som kan justeras för nästa period.

- Jag har haft maximalt nu alla år. Men jag vet de som har 15 procent och jag vet de som har noll. Så visst finns det potential att öka andelen här i trakten, säger Eriksson och konstaterar att han själv kunde satsa på mera än 15 procent.

Eriksson har inget direkt svar på vad som kunde locka jordbrukare att anlägga flera mångfaldsåkrar och blomsterängar. Men upplysning om nyttan vore en början. Och det märker även de som säljer frön.

En man håller en fröpåse intill en ställning full med fröpåsar.
Nu planteras fröna för mångåriga blommor, säger Carl-Axel Schauman. En man håller en fröpåse intill en ställning full med fröpåsar. Bild: Mårten Wallendahl / Yle frön,företag,Karleby,carl-axel schauman

Intresse för blommor och bin

Karlebyföretagaren Carl-Axel Schauman är nöjd över att trenden med mångfaldsåkrar tagit fart. Just nu har han händerna fulla med att packa frön till odlare som bereder sig för höstsådden av fleråriga växter.

- Vi ser helt klart ett ökat intresse från såväl privatpersoner som företag och kommuner att anlägga blomsterängar. Det är en följd av Yles kampanj att bevara pollineraren. Och det verkar som att ju mera folk vet, desto mera intresserade blir de, säger Schauman.

Han säger att fördelarna med blomsterängar är många. Både estetiska och ekologiska.

- En blomsteräng är jättevacker. Den är mångfacetterad och olik varje år. Det är något man gör för att vara ekologisk. Man vill understödja naturen. Folk är medvetna om att pollinerarna minskar och någonting måste göras. Det är en jätteviktig del av vår näringskedja, då man ser till vår föda, säger Carl-Axel Schauman.

Medan Robin Eriksson själv lärt sig om nyttan av biodiversitet, upplever han att många jordbrukaren ogärna tar till sig nya trender och forskning inom området.

Han betonar själv vikten av att läsa på och anpassa kunskapen till de egna odlingarna. Carl-Axel Schauman håller med och säger att en av deras främsta uppgifter är att sprida information.

- För det är inte jätteenkelt att anlägga en blomsteräng. Man måste göra saker på rätt sätt och i rätt ordning. Och så måste man också ha lite tålamod. Det kan ta två-tre år för en mångårig äng att riktigt komma igång. Men jag tror att intresset ökar och vi kan underlätta för våra kunder att ta sig an de här odlingarna.

En ung jordbrukare med spegelglasögon står på en äng med oljerättika
Robin Eriksson är nöjd att se det väldiga blomhavet som oljerättikan blir. En ung jordbrukare med spegelglasögon står på en äng med oljerättika Bild: Mårten Wallendahl / Yle ekologisk odling,robin eriksson

Frösamling intressant bi-inkomst

Robin Eriksson ser också ett uppvaknat intresse bland speciellt unga jordbrukare att pröva på grödor som gynnar odlingarna långsiktigt med flera pollinerare.

Han vill själv anlägga en blomsteräng till nästa år på sådan mark som inte annars ger så god avkastning.

- Vi har alla sådana marker som inte producerar så bra, så jag tycker sådana ställen lämpar sig bra för blomsterängar, säger Eriksson.

Det betyder också att efterfrågan på frön förväntas stiga. Detta medför även möjligheter för sådana som vill förena ekologisk nytta med ekonomisk vinning.

- Vi är hela tiden på jakt efter sådana som kan samla och sälja frö till oss. Att samla frön ger skattefri inkomst liksom att plocka bär i skogen. Så vi köper gärna. Men det kräver kanske mera stamina och intresse och kanske skolning. För det är inte lika enkelt som att plocka bär. Men det innebär definitivt en möjlighet, säger Carl-Axel Schauman.