Hoppa till huvudinnehåll

Varför dör ett tiotal människor årligen i häktet i Finland och vad kan göras åt det?

JO efterlyste åtgärder och Polisstyrelsen lyssnade - nu ska också lagen revideras

En lördagsnatt är allt relativt lugnt i den finländska staden, förutom att en mycket berusad medelålders man går längs med gatorna. Han är hemlös och har länge tampats med missbruk. Han har nu kommit till det stadiet att han inte kan ta hand om sig själv längre. Polisen tillkallas.

Mannen är vad polisen kallar för en "lugn berusad". Mannen gör inte motstånd och han verkar enligt polisen inte heller behöva sjukvård. Bäst skulle det vara att föra honom till en tillnyktringsstation, men i den här staden finns det ingen.

Istället förs han till häktet, eftersom det inte finns andra alternativ.

Väl i häktet låter polisen mannen sova ruset av sig. Men när polisen tittar till mannen efter en timme ligger han livlös.

Orsak: alkoholförgiftning.

Att en person som berövats sin frihet dör i myndigheters byggnader är alltid en form av misslyckande, även om ingen har försummat sina uppgifter― Juha Haapamäki, referendarieråd vid Riksdagens justitieombudsmans kansli

Ett tiotal människor dör årligen i häktet i Finland

Årligen sker det ett tiotal dödsfall i häktet. I grafen nedanför kan man se att antalet dödsfall har minskat under 2000-talet, men enligt Riksdagens justitieombudsman är de fortfarande för många (artikeln fortsätter efter grafen).

Antalet dödsfall i häktet har varierat mellan 25 fall 2000 och 6 fall 2019.
När justitieombudsmannen begärde siffror på antalet dödsfall visade det sig att Polisstyrelsen, Inrikesministeriet och Social- och hälsovårdsministeriet hade olika statistik mellan åren 2002 och 2010. Från ministeriernas sida var antalet dödsfall mellan 12 och 27 per år. Antalet dödsfall i häktet har varierat mellan 25 fall 2000 och 6 fall 2019.

För att minska antalet dödsfall efterlyste ombudsmannen åtgärder från polisen och ministerierna förra hösten. Det är nämligen en av ombudsmannens uppgifter att inspektera och övervaka fängelser och andra slutna inrättningar.

- Det här görs regelbundet, eftersom frihetsberövade människor befinner sig i en sårbar situation, berättar Juha Haapamäki, som är referendarieråd vid Riksdagens justitieombudsmans kansli.

Berättelsen i början av artikeln var fiktiv, men kunde lika gärna vara sann. Enligt en rapport från Riksdagens justitieombudsman (på finska) är nämligen de flesta som dör i häktet medelålders, marginaliserade män med missbruksproblem. De har också ofta en underliggande sjukdom och är hemlösa.

Varför dör personer i häktet i Finland i dag?

Riksdagens justitieombudsman kräver åtgärder för att minska dödsfallen i häktet, men vad är orsaken till att personer dör i häktet?

För att ta reda på det ringde jag upp polisinspektör Konsta Arvelin vid Polisstyrelsen.

en polisinspektör iklädd poliskläder, han har kort hår och mustasch.
Polisinspektör Konsta Arvelin arbetar med att förbättra polisens verksamhet i Finland. en polisinspektör iklädd poliskläder, han har kort hår och mustasch. Bild: Polisstyrelsen Polis,Polisstyrelsen,Polisinspektör,konsta arvelin

Arvelin svarade att majoriteten av dödsfallen är alkoholrelaterade. I JO:s rapport konstateras det också att en del dödsfall beror på sjukdomsanfall.

Alkohol är fortfarande den största anledningen till att människor hamnar i fängelse och tänker vi på orsakerna bakom dödsfall i häktet så är de oftast enbart alkoholrelaterade, såsom alkoholförgiftning― Polisinspektör Konsta Arvelin

Att få bort alkoholmissbruket ur det finländska samhället är ändå ingen enkel uppgift. Dessutom är frågan mycket mera mångfacetterad, berättar Arvelin.

Till exempel brister det i rapporterandet av dödsfall i häktet. Det här är något som Arvelin säger att Polisstyrelsen tagit till sig och kommer förbättra.

- Vi kommer att förbättra analysen och statistiken över dödsfall i häktet, så att vi bättre vet orsakerna bakom dödsfallen och bättre kan förbereda oss för dem.

Då kan polisen också förbättra sin verksamhet med riksomfattande utbildningar och även lokala utbildningar vid olika polisinrättningar.

Polisstyrelsen ska bland annat uppdatera häktesanvisningen, alltså Polisstyrelsens anvisning om hur personer i förvar hos polisen ska behandlas. Den berättar också om hur man ska rapportera om dödsfall i häktet, berättar Arvelin.

I Finland tittar man till den frihetsberövade en gång i timmen - i Sverige en gång i kvarten

Förra veckan lyfte vi upp att en polis döms för att ha misshandlat en person i häktet. Personen hade förlorat medvetandet och först efter tre minuter började man återuppliva mannen. Mannen återupplivades, men kunde ha dött i häktet.

Sådana här fall är ändå väldigt ovanliga, säger Konsta Arvelin. De flesta dödsfall som sker i häktet beror nämligen på olyckliga omständigheter. Dödsfallet har oftast skett mellan polisens kontroller.

Det här betyder att det också finns förbättringar att göra inom det området.

- Vi behöver förbättra själva grundåtgärderna i polisverksamheten, nämligen att aktivare hålla koll på den frihetsberövades hälsotillstånd med hjälp av fysisk och teknisk övervakning.

Jämfört med Sverige övervakar vi i Finland sällan den frihetsberövade den första tiden som hen sitter i häktet, medan man i Sverige tittar till personen minst fyra gånger i timmen― Konsta Arvelin

De här två åtgärderna, att förbättra statistiken över dödsfall i häktet och aktivare hålla koll på den frihetsberövades hälsotillstånd, har polisen arbetat med i bakgrunden under det här året och kommer fortsätta arbeta med till årets slut.

- Målet är att vi nästa år ska kunna säga att det finns nya nationella sätt att agera i polishäktet, säger Arvelin.

Gammal lag från 70-talet ska revideras

Förutom Polisstyrelsens nya anvisningar arbetar man också för fullt inom ministerierna med att se över lagen gällande berusade personer och personer i förvar hos polisen.

Målet är att ena revideringsförslaget ska ges till riksdagen våren 2021, berättar referendarieråd Juha Haapamäki. Den andra revideringen finns det ingen tidtabell för ännu.

Lagarna ses över för att förebygga fler dödsfall i häktet

Det finns två lagar som varit i fokus när ministerierna vill förebygga fler dödsfall i häktet.

Den ena är "lagen om behandlingen av personer i förvar hos polisen" från 2006 och den andra är "lagen om behandling av berusade" från 1973.

Den första lagen, om behandlingen av personer i förvar hos polisen, genomgår en fullständig reform, berättar referendarieråd Juha Happamäki vid justitieombudsmannens kansli.

Reformen sköts av en arbetsgrupp vid Inrikesministeriet som utreder behovet av att utveckla regler och praxis gällande kontrollen av frihetsberövade, uppger Jarkko Nieminen, specialsakkunnig vid Inrikesministeriet.

- Regeringens förslag planeras att ges till riksdagen våren 2021, säger Haapamäki.

Dessutom ska åklagarens roll i utredningar som rör dödsfall i häktet eller som rör fall där någon skadats allvarligt till följd av våld i häktet också revideras.

Föråldrad lag från 70-talet?

Gällande den andra lagen, om behandling av berusade, anser ombudsmannen att den är delvis föråldrad. En revidering av den lagen utarbetas av Social- och hälsovårdsministeriet, men bland annat coronaepidemin kan ha lett till förseningar, uppger Haapamäki.

Ett problem i samhället: Det finns för få tillnyktringsstationer

Ett ämne som diskuterats i samband med revideringen av lagen om berusade från 1973, är att det i den lagen talas om tillnyktringsstationer:

En i 1 § 1 mom. avsedd person som inte genom sitt beteende äventyrar andras säkerhet ska av polisen föras till en tillnyktringsstation för berusade eller till någon annan vårdplats, om den berusade inte kan tas om hand på annat sätt― §2 i lagen om behandling av berusade

Problemet är ändå att det inte finns något krav på sådana tillnyktringsstationer. Det ansvaret ligger, även när det gäller att ta hand om missbrukare, på städerna och kommunerna och som alltid handlar frågan om pengar och resurser.

Vid en tillnyktringsstation finns minst en sjukskötare på plats dygnet runt för att hjälpa till att bedöma situationen på den frihetsberövade. I bästa fall finns tillnyktringsstationer i omedelbar anslutning till polishäktet, vilket är fallet i bland annat Tölö i Helsingfors, i Esbo och i Tammerfors, säger referendarieråd Juha Haapamäki.

Det är omöjligt att uppskatta hur många dödsfall som skulle kunna undvikas om nätverket av tillnyktringsstationerna varit mera omfattande, men det är enligt mig tydligt att de frihetsberövades liv skulle skyddas bättre i sådana fall än normalt i häktet― Juha Haapamäki, referendarieråd vid Riksdagens justitieombudsmans kansli

"Häktet är alltid den sista utvägen"

På grund av att resurserna är knappa i många av Finlands kommuner och städer förs speciellt många i kategorin "lugna berusade" till häktet i dag trots att de borde föras till en tillnyktringsstation istället.

Det är "fel" människor på "fel" plats helt enkelt, förklarar Arvelin.

- Om vi pratar om den här typen av lugna berusade människor, som bara inte kan ta hand om sig själva, är de ur polisens synvinkel en väldigt dålig grupp, eftersom dessa personer borde få tas omhand av kommunens socialtjänster, inte hos polisen.

Där i häktet får inte de missbrukande alltså den hjälp de skulle behöva för att komma ur sin onda spiral. Istället släpps de ut oftast inom 12 timmar, för att sedan kanske några dagar senare åka in i häktet igen.

När jag arbetade i Kajana som äldre konstapel hade vi ett fall där en person hade tillbringat mer än 200 dagar i häktet, eftersom personen inte självmant lyckats bryta den onda spiralen. Och det var inte ovanligt― Polisinspektör Konsta Arvelin

- Så även om polisen självklart gör sin roll kan de inte bryta mönstret om inte kommunen satsat tillräckligt på dessa hälsotjänster, säger Arvelin.

Nästa problem: Bostadssituationen i större städer

Flera av dem som lider av missbruk och som riskerar att hamna i häktet är bostadslösa personer.

Det här är en grupp människor som Jussi Lehtonen, förman och ledare för lågtröskelservicen och boendeservicen vid Vva, dagligen är i kontakt med.

Vva är en icke-vinstdrivande organisation för människor utan permanent boende. De erbjuder lågtröskelservice och dagsservice för den här gruppen av människor, samt bostadsservice och boendeenheter som de producerar för Helsingfors stad. Dessutom försöker de ha inflytande på alla nivåer som rör bostadspolitiken i huvudstadsregionen, berättar Jussi Lehtonen.

Lehtonen berättar att många i den här gruppen är vana vid att ha att göra med polisen, eftersom hemlöshet och missbruk ofta kan leda till olika typer av brottslighet.

Han förstår ändå att dödsfall kan ske i häktet av misstag.

- Finska polisen är ganska bra utbildad, men det är nog orealistiskt att förvänta sig att enskilda poliser skulle ha sådant hälsovårdskunnande att de kan fatta rätt beslut i alla situationer: ska personen tas till sjukvård eller häktet?

För att få bukt med dödsfall i häktet måste man ändå enligt Lehtonen se den större bilden: Minska antalet hemlösa.

När man är uteliggare skulle man behöva en plats där man skulle få sova genast utan att dömas för att man är hemlös. Det är första hjälpen, för att folk inte ska dö och bli sjuka. På längre sikt borde man ändå öka kapaciteten för stöd till bostäder. Problemet är att det tar väldigt lång tid att påverkar bostadsmarknaden― Jussi Lehtonen, förman och ledare vid Vva

Allt bottnar i finländarnas förhållande till alkohol

Polisstyrelsen och ministerierna har under coronaepidemin arbetat på att förebygga dödsfall i häktet. Arbetet fortsätter också under hösten.

Polisinspektör Konsta Arvelin påpekar ändå att målet inte någonsin kan bli noll i det här fallet.

- Jag tror inte att vi någonsin kommer att nå ett nolltal gällande dödsfall i polishäktet. Det kommer alltid att finnas tillfällen där den frihetsberövade är i så dåligt skick att det finns risk för dödsfall när de anländer till häktet.

Och allt bottnar slutligen i att det finns många finländare som missbrukar alkohol och där missbruk av alkohol finns, där finns också arbete för polisen, konstaterar Arvelin.

För även om antalet berusade som förts till häktet har minskat avsevärt sedan 80-talet (se graf), finns alkoholen fortfarande med i bilden i de flesta fall där polisen är inkopplad.

Antalet berusade som förts till häktet har minskat avsevärt sedan 80-talet. Då var siffran närmare 190 000. 2017 var den nere på 54 600.
Antalet berusade som förts till häktet har minskat avsevärt sedan 80-talet. Då var siffran närmare 190 000. 2017 var den nere på 54 600.

- Det talas alltid om att vi i Finland har en nedlåtande alkoholpolitik, men ur polisens synvinkel är det precis alkoholen som är orsaken till många besvär här i samhället och som sedan leder till att personer hamnar i häktet.

Om alkohol- och narkotikamissbruket skulle elimineras eller åtminstone minskas på eller begränsas i det här samhället skulle dessa bekymmer se mycket annorlunda ut― Polisinspektör Konsta Arvelin

Läs mer: Justitieombudsmannens rapport om förebyggande av dödsfall i häktet (på finska) från juli 2019 och justitieombudsmannens pressmeddelande om att rapporten om åtgärder burit frukt från mars 2020.