Hoppa till huvudinnehåll

Livlig riksdagsdebatt om EU:s återhämtningsfond – så här lyder argumenten

Höstens livligaste EU-debatt är här. Riksdagen debatterade EU:s återhämtningsfond efter statsminister Sanna Marins upplysning. Kritikerna anser att Finland ger över allt mer makt till EU, medan regeringen säger att kompromissen var det bästa som Finland kunde få just nu.

Statsminister Sanna Marin (SDP) redogjorde för Finlands arbete under förhandlingarna i Bryssel.

- I den offentliga debatten har man frågat sig om vi kunde ha fått en mer fördelaktig överenskommelse. Jag har varit aktiv och fört fram flera förslag. Vi gjorde aktivt samarbete till exempel med Sverige och andra länder. Man kan anse att förhandlingsresultatet följer våra målsättningar, sa Sanna Marin.

- Det är klart att ett enskilt land i förhandlingar med 27 länder inte kan få igenom alla sina målsättningar. Vi lyckades ändå väl. Det här stärker vår konkurrens och resiliens, tillade hon.

Resiliens är ett begrepp som används ofta i hanteringen av den ekonomiska krisen. Det betyder i korthet en långsiktig förmåga hos ett system att hantera förändringar.

Marin försvarade också de målsättningar som EU har slagit fast, till exempel att bevilja en tredjedel av pengarna till klimatomställningar.

Sannfinländarna vill fälla återhämtningspaketet i riksdagen. Partiet anser att Finland ska stimulera ekonomin i det egna landet och inte via EU.

- Vi ger inte medicin åt coronakrisen utan till länderna i Sydeuropa, som har strukturella problem sedan länge tillbaka, sa Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho.

Många efterlyste alternativ av Sannfinländarna

De som försvarade avtalet frågade Sannfinländarna flera gånger om vad deras alternativ är.

- Kan Finland fälla paketet, nej! Det kan vi inte göra. Vi har inte två paket och kan välja ett tredje. Det går inte. Vi måste ha det här paketet för att rädda exporten!, sade Centerns Markus Lohi.

Också SFP:s Anders Adlercreutz efterlyste alternativ från Sannfinländarna.

- Skulle vi ha bättre utsikter utan avtalet? Skulle EU:s trovärdighet vara bättre, skulle tävlan med Kina och Ryssland ha varit bättre? Om ni tänker efter en stund, skulle det ha varit så?, frågade Anders Adlercreutz som är ordförande för SFP:s riksdagsgrupp.

Sannfinländarnas gruppordförande Ville Tavio svarade på kritiken om brist på alternativ.

- Det här ökar andras konkurrenskraft, inte vår. Vad är vårt alternativ? Att alla ansvarar för sina egna skulder. Varför ska en finländsk skattebetalare med sina höga skatter betala för Sydeuropa?, svarade Tavio.

Också Kristdemokraterna såg sig tvungna att svara på frågan.

- Vad skulle alternativet ha varit, nå jo ett bättre avtal! Finland betalar alltså dubbelt så mycket som vi får. Att gemensamt låna upp så här mycket är emot EU:s verksamhetsprinciper. Jag förstår att man måste stimulera, men det här är en väldigt stor förändring i EU:s verksamhet, sa KD:s Peter Östman.

Debatten handlade också om huruvida Finland går ett steg mot en förbundsstat, i och med att EU lyfter gemensamma lån och tar ansvar för varandras skulder.

- Det här är ett undantag och en engångslösning, poängterade Marin, som tillade att Finland inte är på väg att ge över maktbefogenheter till Bryssel.

Så här mycket betalar vi och så här mycket får vi

EU:s återhämtningsfond är 750 miljarder euro. Ur den här fonden beviljas 390 miljarder euro som lån och 260 miljarder euro som bidrag, som medlemsländerna kan ansöka om.

I Finland har kritiken av stödpaketet handlat bland annat om att en större andel borde ges som lån, och inte som bidrag.

Finland har möjlighet att ansöka om bidrag från återhämtningsfonden för 3,2 miljarder euro.

Summorna som länderna kan ansöka om har beräknats utgående från hur stor befolkning landet har, hur fattigt det är och hur hög arbetslösheten har varit under en längre period. Det här gynnar länder som Italien och Polen.

De här summorna kan ännu leva. Om landet blir värre drabbat av coronakrisen i år och nästa år, kan summan blir större.

Därtill finns särskilda stödfonder för till exempel jordbruket och fossilfria projekt och det har beräknats att Finland kan ansöka om bidrag för 2,5 miljarder euro från dem.

Finland betalar 6,6 miljarder euro som en del av återbetalningen av det gemensamma EU-lånet. Vi är alltså nettobetalare, och betalar mera än vi får i bidrag.

Lånets återbetalningstid är 30 år. Om något land inte kan betala sin andel av lånet kommer de andra länderna att bidra.

Utskotten i riksdagen på kollisionskurs - vem ska bestämma?

Grundlagsutskottet i riksdagen har ställt sig kritiskt till den gemensamma låntagningen.

Utskottet har krävt att regeringen definierar exakt enligt vilka kriterier som bidragen ska beviljas till medlemsländerna. Stora utskottet gav grönt ljus till regeringen inför förhandlingarna i Bryssel i juli.

Det här har lett till en debatt i riksdagen om hur man ska agera då det ena utskottet ska behandla EU-frågor och det andra utskottet ska granska att det följer grundlagen. En längre genomgång av den här problematiken har gjorts av Yle Uutisets Maria Stenroos.

Det här händer efter dagens debatt

Efter att statsministern lämnat sin upplysning debatterar riksdagen frågan. Det blir ingen omröstning.

På basis av förhandlingsresultatet mellan medlemsländerna i juli skriver EU de förordningar som medlemsländerna ska godkänna. Det betyder att riksdagen ska godkänna de slutgiltiga förslagen senare i höst.

Före det ska grundlagsutskottet ta ställning till om förordningarna innebär att Finland ger över så stora maktbefogenheter till EU att förordningarna ska godkännas i grundlagsordning. Det betyder att två tredjedelar av riksdagsledamöterna måste godkänna förslagen.

I riksdagen motsätter sig åtminstone Sannfinländarna och Kristdemokraterna överenskommelsen om återhämtningsfonden.

Samlingspartiet har inte motsatt sig, men anser att Finland misslyckades med att nå en bättre kompromiss. Om det krävs två tredjedelars majoritet kan Samlingspartiets ståndpunkt bli avgörande.

Artikeln uppdaterades kl. 16.50 med citat av Markus Lohi, Anders Adlercreutz, Peter Östman och Ville Tavio.

Läs också