Hoppa till huvudinnehåll

Skrivprojekt ska inspirera elever och lärare att skriva mera – i så gott som alla yrken behöver man vara bra på att läsa och skriva

En elev skriver i sitt häfte i en skolklass.
I Skrivande skola får eleverna öva på att skriva olika typers texter. En elev skriver i sitt häfte i en skolklass. Bild: Mikko Kilpinen / Yle skolor,skolelever,anteckningsbok

I nästan alla yrken bör man kunna skriva. Med projektet Skrivande skola vill man få alla lärare att jobba med skrivpedagogik i sitt eget ämne.

- En ensam modersmålslärare blir ingen skrivande skola. Vi behöver få alla lärare med från alla ämnen för att samverka till att skrivpedagogiken stärks, säger projektledaren Annette Kronholm-Cederberg, som annars jobbar som modersmålslärare i Topeliusgymnasiet i Nykarleby.

I praktiken betyder det att eleverna skriver mera, oftare och i flera genrer. Även lärarna ska bli mer öppna med sitt skrivande och kunna dela sina texter med eleverna och kollegorna.

- Så gott som alla yrken i dag är skriftburna. Jag såg en artikel om att polishögskolan efterlyser starkare skribenter. Ska man jobba som polis, måste man kunna skriva rapporter och journaler. De handlar ju om rättsskydd och det är allvarliga saker. Så skrivandet behövs i alla sektorer i dag, säger Kronholm-Cederberg.

En leende kvinna med kort mörkt hår kisar. I bakgrunden syns en grå tegelbyggnad.
Projektledaren Annette Kronholm-Cederberg vill få lärarna att lära sig av varandra. En leende kvinna med kort mörkt hår kisar. I bakgrunden syns en grå tegelbyggnad. Bild: Yle/Juho Teir kvinna,projekt,projektledare,Kristinestad,annette kronholm-cederberg

Initiativet till projektet kom från Svenska modersmålslärarföreningen i Finland och är ett samarbete med Sydkustens landskapsförbund.

Undersökningar visar att speciellt högstadieelever skriver för lite.

- Det kan komma som en överraskning för elever som fortsätter speciellt till gymnasiet, men också till yrkesinstituten, att de plötsligt förväntas skriva så mycket. Och där blir texterna både längre att läsa och att skriva, säger Kronholm-Cederberg.

Dags att satsa på skrivandet

Skolorna som deltar i projektet fick själva anmäla intresse under våren. Av cirka 20 intresserade skolor, valdes åtta skolor från Karleby i norr till Lovisa i öst ut. Från Åboland deltar både Kyrkbackens skola i Nagu och Skärgårdshavets skola i Korpo i projektet.

- Det är jätteroligt att vi är med. Jag har länge efterlyst en satsning på skrivpedagogiken. Pargas och många andra kommuner har satsat mycket på läsning den sista tiden, och då har skrivningen kanske halkat efter lite. Det är dags att göra en extra satsning på skrivpedagogiken, säger Ingrid Jansson, som är modersmålslärare i skolorna i Nagu och Korpo.

Den första skolveckan inleddes med en kickoff för projektet, då skolans lärare fick träffa projektledaren.

- På grund av coronaläget har projektledaren ännu inte fått träffa eleverna. Men eleverna såg väldigt glada och förväntansfulla ut, då jag berättade om projektet, säger Jansson.

Kronholm-Cederbergs uppgift är att stöda lärarna i det konkreta skrivarbetet. Hon kommer bland annat att besöka de olika skolorna, men en stor del av stöden och tipsen kommer också att fås digitalt. På grund av coronavåren har lärarna blivit bättre på att använda digitala hjälpmedel och det underlättar arbetet nu.

Ingrid Jansson på skolgården i Korpo.
Ingrid Jansson, modersmålslärare i skolorna i Nagu och Korpo, är glad över satsningen på skrivande. Ingrid Jansson på skolgården i Korpo. Bild: Carmela Johansson/Yle grundskolan,Korpo, Pargas,Nagu,Pargas,skrivande,skärgårdshavets skola i korpo

Mera kollegialt samarbete

Det praktiska arbetet med eleverna ska lärarna göra själva. Därför är det viktigt med ett kollegialt samarbete, där lärarna utbyter tankar och erfarenheter med varandra. En målsättning med projektet är att läraren också blir bättre på att ge tydliga instruktioner.

- Det är väldigt viktigt att vi funderar på hur vi ger instruktioner. Det här blev tydligt under distansperioden. Om läraren lyckades förklara och ge tydliga instruktioner, då blev också de uppgifter eleverna lämnade in mycket bättre. Det här blev vi hela tiden bättre på, medan den här distansperioden pågick, säger Jansson.

Projektet riktar sig till elever i årskurs 7-9, men eftersom Nagu och Korpo även har klasserna 1-6 i samma skola, kommer också de yngre barnen att få ta del av projektet.

- Genrepedagogiken och skrivpedagogiken börjar i jollret, alltså i lekskrivningen. Vi har många genrer redan i förskolan. Det är jättebra att vi får med också de lägre klasserna, säger Kronholm-Cederberg.

Projektet Skrivande skola är ett treårigt projekt. När Kronholm- Cederberg arbetade som modersmålslärare på Topeliusgymnasiet utvecklades en handbok som heter Kodknäckaren. Kanske något liknande kommer ut av det här projektet.

- När man går in i ett kollegialt lärande, så är det en resa. Jag har ännu inget svar på vad som kommer ut av det. Jag är säker på att vi kommer att ha en modell och handbok i skrivpedagogik för högstadieelever och kanske också för de lägre klasserna. Jag är spindeln i nätet, men det är lärarna som är mina resurser. Utan dem blir det här till ingenting, säger Kronholm-Cederberg.


9.9.2020 klockan 8.45: Rubriken förtydligades så att det kommer fram att kunskapen att läsa och skriva är viktig i så gott som alla yrken.