Hoppa till huvudinnehåll

Många offentliga webbsidor har dålig tillgänglighet och alldeles snart måste det vara fixat – se hur de sidor du använder klarar sig

En äldre kvinna använder en surfplatta.
Under senare år har det blivit mycket vanligare att också äldre personer är aktiva på nätet. En äldre kvinna använder en surfplatta. Bild: Mike Ford / Alamy porträtt

Om knappt två veckor måste den offentliga sektorns webbsidor enligt lagen vara tillgängliga, så att så många som möjligt kan använda dem. Detsamma gäller också för en del samhällsviktiga webbsidor såsom banker och försäkringsbolag.

En stor del av de offentliga och samhällsviktiga webbsidorna har fortfarande dålig tillgänglighet, även om det har skett en del framsteg under det senaste året.

Det visar en maskinell koll som Svenska Yle har gjort den här veckan. Vi gjorde också en motsvarande koll för ett knappt år sedan.

Tillgänglighet innebär i det här sammanhanget åtkomlighet i den digitala världen – att det ska vara lätt för olika människor att använda webbsidor och innehållet i dem. Webbtillgängligheten förbättrar jämlikheten i det digitala samhället.

Det kommer att bli en utmaning att hinna få allt i skick innan deadline den 23 september, då lagen om tillhandahållande av digitala tjänster skärps.

Sjundeå har en hel del att förbättra

Till exempel Sjundeå kommuns webbplats får bara 50 av 100 poäng i Svenska Yles riktgivande maskinella koll.

Kommunens förvaltningsdirektör Niko Kannisto är medveten om problemet.

– Ja, det vet vi att vi måste arbeta mera med.

Niko Kannisto är förvaltningsdirektör i Sjundeå.
Niko Kannisto på Sjundeå kommun. Niko Kannisto är förvaltningsdirektör i Sjundeå. Bild: Marica Hildén / Yle Sjundeå,Västnyland,niko kannisto

Däremot förblir det oklart varför kommunen inte verkar ha gjort något åt saken (vitsordet var ungefär likadant i fjol), och varför den bara två år gamla webbplatsen inte gjordes tillgänglig från början.

Efter att Svenska Yle tog kontakt med Sjundeå kommun på tisdagen så bestämde sig kommunen i alla fall för att låta förbättra sin webbplats nu innan deadline. Man tar hjälp av ett externt webbföretag.

– De ska arbeta lite. Det finns några problem, men de meddelade att det inte är så stora problem. Det är några dagar de ska arbeta med saken, säger Kannisto.

För tillfället har Sjundeås webbplats bland annat problem med kontrasten och med att viktiga beskrivande texter saknas.

Till exempel på en av kommunens sidor är viktig hälsoinformation gällande covid-19 dold i en bild utan beskrivande text. I praktiken innebär det till exempel att personer med synnedsättning som använder skärmläsare kan missa informationen.

Webbplatsen har heller inget tillgänglighetsutlåtande, där man detaljerat redovisar vilka brister webbplatsen har, eller information om vart man borde skicka respons på tillgängligheten. Det måste man ha om två veckor.

Tillgängligheten mer allmänt

Kommunernas webbsidor har också i medeltal betydligt sämre tillgänglighet än de statliga instanserna och de samhällsviktiga företagen, enligt vår koll.

Graf som visar hur mycket olika webbplatser har ökat sina poäng i tillgänglighetstest mellan oktober 2019 och september 2020. Företagens medeltal har ökat från 83 till 88. Kommunernas medeltal har ökat från 77 till 81. Statliga myndigheter har ökat från 85 till 87.
Graf som visar hur mycket olika webbplatser har ökat sina poäng i tillgänglighetstest mellan oktober 2019 och september 2020. Företagens medeltal har ökat från 83 till 88. Kommunernas medeltal har ökat från 77 till 81. Statliga myndigheter har ökat från 85 till 87.

Många aktörer har inte heller förbättrat sitt resultat sedan i fjol och har fortfarande en hel del brister.

– Det är oroväckande att höra att vissa inte verkar ha gjort något alls för att förbättra sitt resultat. Övergångsperioden går ut alldeles snart. Då måste tillgängligheten vara i skick, och om ens webbplats har brister så måste man kunna berätta detaljerat vilka de är och att man ska åtgärda saken snart, påpekar Emilia Ojala.

Hon är jurist och enhetschef på Regionförvaltningsverket i södra Finland, som är den övervakande myndigheten när det gäller webbtillgänglighet.

Svenska Yle har alltså med hjälp av Googles verktyg Lighthouse kört ett maskinellt test på hundratals sidor som snart måste vara tillgängliga.

Om en webbplats inte får fulla poäng i testet så vet man att den inte uppfyller kraven.

Men också en webbplats som får det bästa resultatet, nämligen 100 poäng av 100, kan fortfarande behöva förbättras på vissa punkter. Alla tillgänglighetskriterier kan nämligen inte kontrolleras automatiskt.

Sammanlagt granskades 373 webbplatser. Av dem fick ungefär två femtedelar en högre poäng än för ett år sen. Hos två femtedelar är poängen oförändrad. På en femtedel av webbplatserna sjönk poängen något jämfört med ifjol.

Du kan se resultatet av vår koll i tabellen här nedan. Det är möjligt att sortera tabellen genom att klicka på någon av kolumnernas rubriker, och du kan också söka på en viss aktör i sökrutan här nedanför.

NamnUrlTypKategoriPoäng 2019Poäng 2020Skillnad

Saltvik hör till de bästa

Saltviks kommun på Åland är den aktör som har förbättrat själva tillgängligheten allra mest under det senaste året, enligt vår koll. Det är en massiv förbättring från det dåliga vitsordet 38 av 100, till 100 av 100.

– Det är ju väldigt trevligt att vi har förbättrat oss så mycket, och det ligger ju helt i linje med det vi ville uppnå, säger kommundirektör Ewa Danielsson.

Ewa Danielsson
Kommundirektör Ewa Danielsson. Ewa Danielsson Bild: Saltvik kommun porträtt

Saltvik är nu en av 11 kommuner i landet som når upp till 100 poäng i det maskinella testet.

Kommunen har alltså gjort det mesta rätt när det gäller tillgängligheten. Vissa tillgänglighetskriterier måste ändå kontrolleras manuellt, så resultatet 100 poäng behöver inte betyda att webbplatsen är så bra som den borde vara.

Danielsson säger att kommunens förra webbplats var toppmodern för 20 år sedan, och att det därmed var på tiden att förnya den helt och hållet.

Hon säger att man nu kontinuerligt kommer att jobba med webbtillgängligheten.

– Man behöver vara på tårna med hur man lägger upp materialet, och det är något de som jobbar med att lägga upp material behöver kontinuerligt påminna sig om.

Enligt Danielsson har invånarna i Saltvik inte alls kommenterat kommunens förnyade webbplats.

– Det kan väl förstås tolkas som någonting bra, för oftast brukar vi få höra när saker och ting är dåliga eller inte fungerar som de ska, säger hon.

Saltvik har ändå inte ett tillgänglighetsutlåtande på sin sajt, eller en responskanal för besökarna. Danielsson säger att man har för avsikt att åtgärda saken inom två veckor.

Viktigt för många

Många grupper i samhället kan ha svårt att använda webbplatser.

Det handlar inte bara om äldre personer utan också om personer med synnedsättning eller hörselnedsättning och personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Dessutom gäller det personer med kognitiva svårigheter, minnesproblem, fysiska eller motoriska problem, och personer med neurologiska problem med flera.

I praktiken har så gott som alla finländare nytta av att sajter görs tillgängliga.

Källa: Regionförvaltningsverket i södra Finland

Många större aktörer är medvetna

På företaget Eficode jobbar man med att utvärdera tillgängligheten på webbsidor i Finland.

Forskningsdirektör Raino Vastamäki jobbar där och berättar att de nu har fullt upp inför deadlinen den här månaden, när offentliga och samhällsviktiga sidor måste vara tillgängliga enligt lagen.

Vastamäkis uppfattning är att särskilt flera större aktörer är medvetna om de kommande tillgänglighetskraven, medan många mindre inte är det.

– Många organisationer eller webbföretag som sköter arbetet i praktiken har inte ens än vaknat upp till att tillgängligheten nu är något man på riktigt måste ta i betraktande, säger han.

Anmäl om tillgänglighetsproblem

Emilia Ojala på Regionförvaltningsverket i södra Finland uppmanar användare att meddela om tillgänglighetsproblem de lägger märke till.

– Det är viktigt att användaren meddelar om eventuella problem till den som upprätthåller en viss webbplats. Men om det inte leder till åtgärder eller problemet inte fixas så kan man klaga till oss, säger hon.

Den övervakande myndigheten kan sedan påpeka eller kräva att tillgängligheten förbättras. Om så inte sker kan myndigheten komma med sanktionsavgifter.

Hur stora avgifter det handlar om är ännu oklart, men tanken är att de ska vara kännbara och anpassade enligt organisationens storlek.

Den övervakande myndigheten gör också egna kontroller av ett visst antal webbsidor. Under det närmaste året kommer man att granska cirka 200 webbsidor.

De flesta av dem kontrolleras maskinellt, på liknande sätt såsom Svenska Yle har gjort, och då upptäcker man också vilka webbsidor det lönar sig att granska noggrannare.

Vilka webbsidor handlar det om?

De sidor som berörs är både offentliga sektorns sajter - alltså statliga och kommunala sidor - samt till exempel försäkringsbolag och banker.

Dessutom omfattas företag inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster om de kontrolleras av stat eller kommun, till exempel om de är majoritetsägare. Några exempel på sidor som måste bli tillgängliga för alla är VR, Finnair, Posten och Helsingforsregionens trafik.

På Åland gäller tillgänglighetskraven däremot bara den offentliga sektorn.

Offentliga sektorns sajter ska vara tillgängliga i september 2020 medan de privata har tid på sig fram till början av år 2021. Nya webbplatser som har publicerats efter september i år ska vara tillgängliga redan i dag.

Tabellen är uppdaterad 14.9.2020 kl. 9.30 med svenska namn på en del finskspråkiga kommuner.

Läs också