Hoppa till huvudinnehåll

Finländska företag illa förberedda för att klara konkurrens i framtiden – produktutvecklingen haltar då samarbete med högskolor inte stöds

En hand, med en blå handske, häller en klar vätska ur en kopp i ett provrör.
Regeringens mål är att vi ska satsa fyra procent av bnp på forskning och utveckling. En hand, med en blå handske, häller en klar vätska ur en kopp i ett provrör. Bild: Amanda Vikman/Yle forskning,Provrör,Laboratorieundersökning,kemi,laboratorium

Coronakrisen kan väl drabba den finländska industrin hårdare på hösten än under våren. Nedskärningar under många års tid har dessutom försvagat industrins möjligheter att i framtiden konkurrera på en internationell marknad.

Finlands ekonomiska framgång har byggts på utbildning och forskning. Men de finländska företagen satsar betydligt mindre på produktutveckling nu än för tio år sedan.

År 2010 började staten minska sitt understöd för samarbete mellan universitet och företag med 250 miljoner euro per år.

– För tio år sedan hade vi ett bra samarbete i Finland. Man talade om den finska innovationsmodellen där universitet, högskolor och företag ofta arbetade tillsammans för att lösa utmanande problem, säger Peter Lund som är professor i teknisk fysik vid Aalto-universitetet.

Peter Lund är professor i teknisk fysik vid Aaltouniversitet.
Peter Lund har varit professor i teknisk fysik i 28 år. Peter Lund är professor i teknisk fysik vid Aaltouniversitet. Peter Lund

Enligt Lund blev det en succé.

– Man kan säga att mycket av vårt välmående i Finland i dag baserar sig på den modellen. Men den slopades och vi har tappat den dialog som vi skulle behöva mellan högskolor, universitet, företagssamarbete när det gäller den här typen av frågor.

"De stora bolagen tyckte att de inte fick några pengar alls"

Lund får stöd av Laura Juvonen som är direktör för tillväxt och kompetens på Teknologiindustrin i Finland.

– I synnerhet minskade finansieringen av långsiktigt samarbete mellan universitet och företag.

Laura Koponen, vd för konsultbolaget Spinverce som hjälper företag och universitet att samarbeta, såg också att bolagens intresse för nya innovationsprojekt minskade.

– De stora bolagen tyckte att de inte fick några pengar alls. De frågade sig om staten inte alls skulle hjälpa dem att titta på långsiktiga projekt.

Laura Juvonen, Teknologiateollisuus
Laura Juvonen, direktör för tillväxt och kompetens på Teknologiindustrin i Finland, håller med om att samarbetet mellan universitet och företag minskat. Laura Juvonen, Teknologiateollisuus Bild: Pekka Koli / Yle Teknologiateollisuus ry

Peter Lund säger att Finland i och med det tappade den styrka som ett litet land kan ha.

– Vi måste minnas att ett litet land har många nackdelar, men vi har också fördelar genom att vi känner till varandra bättre och kan samarbeta lättare.

Statsstöd får företag att själva satsa mera

Undersökningar visar att varje euro i stöd för samarbete mellan universitet och företag, ökar företagens satsningar med två euro.

– Det beror på att offentligt stöd möjliggör långsiktiga forskningsprojekt, och företagen satsar på att föra resultaten vidare till kommersiella produkter och tjänster. Det offentliga stödet är viktigt för det gör långsiktiga samarbetsprojekt möjliga, säger Laura Juvonen.

Då föds inga nya produkter och tjänster som skulle vara konkurrenskraftiga på en internationell marknad. Det är vi oroliga för. Hur ska förnyelsen gå framåt? Det är något vi borde satsa målmedvetet på efter coronakrisen― Laura Juvonen, direktör för tillväxt och kompetens på Teknologiindustrin i Finland

Efter minskningen har de finländska bolagen enligt Laura Koponen främst råd med kortsiktig produktutveckling.

– De kan se ett kvartal eller kanske ett år framåt när de tänker på nya produkter som ska lanseras, men de vågade inte ta sig an riskabla projekt och se längre in i framtiden. Det hade de gjort tidigare då de fick pengar för samarbete med universiteten.

Ministeriet känner till problemet

Också Arbets- näringsministeriet har fått upp ögonen för den tynande produktutvecklingen.

– Forskare som har forskat i ekonomisk tillväxt har kommit till att innovationer är den huvudsakliga förklaringen till det att vi över huvud taget har ekonomisk tillväxt. Om vi skär ner finansieringen för innovationssamarbete tar vi bort förutsättningarna till ekonomisk tillväxt i framtiden. Det här är själva problemet, säger industriråd Mikko Huuskonen som leder Arbets- och näringsministeriets innovationsgrupp.

Företagens verksamhet förnyas inte om vi inte utvecklar nytt, menar Laura Juvonen.

– Då föds inga nya produkter och tjänster som skulle vara konkurrenskraftiga på en internationell marknad. Det är vi oroliga för. Hur ska förnyelsen gå framåt? Det är något vi borde satsa målmedvetet på efter coronakrisen, säger hon.

En kvinna tittar leende in i kameran.
Laura Koponen hjälper företag att söka stöd för samarbetsprojekt. En kvinna tittar leende in i kameran. konsult,forskningssamarbete

Laura Koponen lyfter fram pappersindustrin, där man tidigare börjat titta på långsiktiga projekt, som ett exempel.

– Hur man ska kunna göra andra produkter av trä som till exempel kosmetik, material som kunde ersätta plast och liknande projekt. När stöden skars ner blev det allt färre av den typen av långsiktiga projekt med högre risk. Sådana produkter kommer inte ut på marknaden på tre till fem års sikt.

Företag som bara ser kortsiktigt, och inte vågar ta risker, har svårt att få stora vinster. Dem får man oftast bara om man klarar av att utveckla produkter och tjänster som är uppenbart bättre än konkurrenternas.

– Vi har valt en väg av kortsiktiga förbättringar av våra produkter som håller dem nätt och jämt jämförbara med konkurrenterna. I många andra länder i Europa och USA finns det statsstöd som hjälper företagen att se längre in i framtiden, och där har företagen hunnit längre, säger Koponen.

Finanskrisen ledde till beslut om att spara

Orsaken till att Finland valde att skära ner i understöden var finanskrisen som började år 2008.

– Den ledde till att vi var tvungna att spara inom den offentliga ekonomin. Det här medverkade till att forskningssamarbetet mellan universitet, Business Finland och privata bolag minskade, säger Huuskonen.

Juvonen tror att man kanske då inte tillräckligt bra förstod varför stöden var viktiga och hur stort det offentliga stödets betydelse är för det långsiktiga forsknings- och utvecklingssamarbetet.

– Då stora företag får offentliga pengar för samarbetsprojekt rinner pengarna genom det stora företaget till universiteten och partnerföretagen. Effekten av nätverken är stor.

– Jag tror att det inte fanns någon långsiktig plan här. Det var bara en reaktion till finanskrisen, säger Huuskonen.

Peter Lunds dom i frågan är klar.

– Det har säkert varit ett av de dummaste politiska beslut som man har gjort inom innovation under Finlands historia.

Satsningen på produktutveckling måste öka

Regeringens mål är att vi ska satsa fyra procent av bnp på forskning och utveckling. Då tror vi att vi kan skapa tillväxt som tryggar välfärdsstaten. För tillfället satsar Finland 2,7 procent

– För att nå en nivå på fyra procent av bnp skulle man årligen behöva tilläggssatsningar på flera miljarder euro. Av dem borde två tredjedelar komma från privata företag. En tredjedel borde komma från staten, säger Juvonen.

Det har säkert varit ett av de dummaste politiska beslut som man har gjort inom innovation under Finlands historia.― Peter Lund

I brist på stöd i Finland strömmar nu också finländska företags utvecklingspengar ut ur landet.

– Företag inom teknologiindustrin är ofta globala. De söker naturligtvis sina samarbetsparter runt om i världen. Under 2010-talet har finländska företag i allt högre grad börjat investera i forskning och utveckling i andra länder, säger Juvonen.

Nu ska stora företag vara lokomotiv för samarbete

I början av året gjorde regeringen ändå en liten U-sväng. Finland startade ett projekt som kallas Veturi (Lokomotivet). Tack vare det har fyra stora bolag fått 20 miljoner var för långsiktiga projekt.

– Tanken är att där ska finnas ett brett nätverk av universitet och företag med i nätverken. Inom projekten satsar man på digitalisering och hållbar utveckling, säger Laura Juvonen.

– Det som visar att det finns ett klart behov är att när instrumentet öppnades ansökte 27 finska storbolag om pengar, och bara fyra fick. Det finns alltså 23 andra som också skulle vilja förverkliga långsiktigare projekt och få stöd för det, säger Koponen.

Vi i Finland har så lite vi kan bygga ekonomiska framgångar på. Men vi har alltid hört till de främsta när det har gällt innovationer.

– Det här är en början. Vi måste skapa stora innovationsekosystem av världsklass, till och med i miljardklass. Jag tror att regeringen nu har tagit steg i rätt riktning, men det är inte tillräckligt för att nå den nivå av 4 procent av bnp som står i regeringsprogrammet, säger Mikko Huuskonen.

Han ser en stor risk att vi i dyningarna efter coronakrisen ska upprepa samma misstag som efter finanskrisen.

– Det vi kan lära av finanskrisen är att vi inte nu borde skära i framtidsinvesteringar så som forsknings- och innovationsinvesteringar. Vi måste i stället bygga vår framtid med dem.

Är det rätt att betala skattepengar till företagen?

Samtidigt är det berättigat att fråga varför företagen inte kan betala sin produktutveckling själva utan att sticka ner handen i skattebetalarnas ficka. I slutändan är det ju aktieägarna som skördar de möjliga frukterna av utvecklingsarbetet.

– Företagen har i bland svårt att greppa hur man inom ett projekt ska få ut produkter på fem års sikt, och sådant har bolagen bara inte råd med. Staten hade kanske en tro att samarbetet med universiteten inte skulle försvinna i samma takt som understöden, men verkligheten har varit en annan, säger Laura Koponen.

Hon menar att frågan är vem som ska bära risken.

– Vilken del av risken ska företaget bära själv, och vilken borde vi som Finland bära. Om vi till exempel ser på mera miljövänliga produkter, där man ersätter plast med trä och den vägen minskar nedskräpningen av haven, ser vi ju på ett stort problem som vi håller på att lösa.

Enligt henne handlar många av de produktutvecklingsprojekt som staten är med i just om den här typen av stora förändringar.

Vi i Finland har så lite vi kan bygga ekonomiska framgångar på. Men vi har alltid hört till de främsta när det har gällt innovationer. Vi har haft den bästa skolan i världen.― Laura Koponen

– Då handlar det ofta om projekt som företag inte får pengar för inom fem år, utan kanske först om tio, och det är en risk som företagen inte är beredda att ta ensamma.

Juvonen betonar att det nu är mycket viktigt att Finlands regering fortsätter satsa på forskning och utveckling.

– Vi borde igen komma in på ett spår där vi kanske 2030 når en nivå på fyra procent av bnp. Återhämtningspengarna från EU borde också riktas till framtidsinvesteringar.

– Vi i Finland har så lite vi kan bygga ekonomiska framgångar på. Men vi har alltid hört till de främsta när det har gällt innovationer. Vi har haft den bästa skolan i världen. Jag tycker att vi inte har något att konkurrera med om vi inte satsar på det. Vår industri behöver också de innovativa kompetenserna och de resultat som de får genom att arbeta tillsammans med andra bolag och akademiska forskare, säger Laura Koponen.

Läs också