Hoppa till huvudinnehåll

Häpnadsväckande fynd: Tecken på liv på Venus – hittills det mest övertygande beviset på liv utanför jorden

Planeten Venus.
Planeten Venus, fotograferad av Nasas Mariner 10-rymdsond år 1974. Många sonder har fotograferat våra grannplaneter också senare, men den här bilden som editerats av Jet Propulsion Laboratorys bildexpert Kevin M. Gill är en av de vackraste. Planeten Venus. Bild: Nasa Planeten Venus

En internationell forskargrupp menar att det finns fosfin i moln som täcker planeten Venus. Att den kemiska föreningen finns där kan enligt forskarna endast förklaras med att det finns enkla former av liv i molnen, skriver Yle Uutiset.

I naturen finns fosfin i sura förhållanden eller i mikrober som lever i förhållanden där det finns lite syre. Fosfin kan också framställas kemiskt.

Fyndet som forskarna gjort är hittills det mest övertygande beviset på att det finns liv utanför jordklotet. Forskarna berättar om sina fynd i en artikel som publicerades i dag på måndagen.

Fosfinpartiklar på planeten Venus.
Fosfinmolekyler som svävar i Venus atmosfär. Forskarna tror att fosfin uppstår i mikrobverksamhetens ämnesomsättning som finns i molnen. Fosfinpartiklar på planeten Venus. Bild: M. Kornmesser / ESO Planeten Venus,Fosfin

Här har vi listat svar på fem intressanta frågor om ämnet:

1. Vad innebär "liv" egentligen?

I sin mest enkla form är liv en organism som består av en eller flera celler och som kan växa, föröka sig och utvecklas. Organismen har en ämnesomsättning och den föds och dör.

Ett liv kan födas i fruktsamma förhållanden under en lång tid.

De tidigaste tecknen på liv på jorden går fyra miljarder år tillbaka i tiden, alltså cirka tusen miljoner år efter att solsystemet och jordklotet kondenserades ur ett gasmoln.

I nordvästra Australien i öknen i Pilbara har man hittat så kallade stromatoliter, det vill säga skikt av mattor med fossila mikroorganismer, bakterier, som är 3,48 miljarder år gamla.

I Nuvvuagittuq i Kanada har man hittat ungefär lika gamla hematitrör som liknar bakterier.

Båda två är en sorts förstadier till vad vi uppfattar som liv. Och den biologiska mångfalden har utvecklats långsamt från de här förstadierna inom loppet av flera miljarder år.

2. Var i solsystemet kan det finnas liv?

I skrivande stund känner vi endast till en plats i världsalltet där det finns liv: jordklotet. På vår planet finns mikrober, svampar, växter, djur och arkéer överallt.

Förhållandena på jorden – och på Mars – var för cirka 3,5 miljarder år sedan fruktbara för att liv skulle kunna utvecklas.

Det fanns vatten, en atmosfär, kolföreningar som behövs för liv och energi. Kolföreningarna blev organiska ämnen som utvecklades till liv.

Mars har sedermera torkat och blivit olämpligt för liv, men det kan ännu finnas platser under ytan där det kan finnas enklare former av liv. Där kan också finnas spår av tidigare liv, kanske till och med fossiler.

Andra möjliga platser där det kan finnas spår av liv kunde vara eventuella hav som kan finnas under ytan av Jupiters isiga månar. Man har hittat organiska föreningar på till exempel Saturnus Titan-måne och på kometer.

3. Hur kan det finnas liv på Venus?

Planeten Venus har funnits med på listan över möjliga platser där man kan finna liv, men fyndet som nu gjorts kom ändå som en överraskning.

Förhållandena på ytan av Venus är hemska: planeten är täckt av ett tjockt molntäcke och det är över 450 Celsiusgrader hett på ytan av planeten och det regnar svavelsyra.

Venus yta.
Förhållandena på planeten Venus är grymma. Man har observerat blixtar och vulkanisk aktivitet på planeten, men för att liv ska klara sig är ytan för varm och det regnar svavelsyra. Venus yta. Bild: J.Whatmore / ESA Planeten Venus

I molntäcket uppe på cirka 50 kilometers höjd är temperaturen ändå cirka 30 grader. Där är också surt, men där kan finnas mikrober som klarar av sura förhållanden. Mikroorganismer som klarar av syra finns också på jorden.

Det är ingen överraskning att mikrober kan sväva i molnen. Det finns liv i jordens atmosfär och molnen.

4. Hur gjordes fyndet?

De ursprungliga fynden gjordes i juni 2017 på Hawaii med ett James Clerk Maxwell-teleskop.

Det är ett stort radioteleskop som kan ta upp terahertzvågor och som lämpar sig väl för att utreda vilka kemiska omsättningar olika astronomiska föremål har.

I Venus atmosfär råkade förhållandena vara lämpliga för undersökningen och de områden som innehåller molekyler var placerade under varma moln.

Då forskarna märkte tecken på fosfin och förstod vad det kan betyda, gjordes fler fynd med världens största liknande forskningsapparat i ALMA i Chile.

Mängden fosfin som observerats var liten, endast kring 20 fosfinmolekyler i miljarder andra molekyler.

Forskarna gick igenom olika naturliga sätt för hur fosfin kan uppstå, men icke-biologiska processer kunde inte förklara den mängd fosfin som hittades.

5. Vad innebär det hela?

Hittills har man inte direkt hittat liv utanför jorden. Man har endast hittat tecken på liv.

Hittills har det mest övertygande tecknet på liv varit färsk metan som hittats på ytan av Mars. Det kan ha sitt ursprung i mikroorganismer eller vulkanisk aktivitet.

På Mars har man inte hittat aktiva vulkaner, men eftersom det kan finnas vulkanisk aktivitet under ytan, är teorin om vulkaner ändå helt möjlig.

Fyndet som nu gjorts på Venus är däremot väldigt övertygande.
På basis av det kan man nu på större allvar fundera på möjligheten att hitta liv också till exempel i Jupiters eller Saturnus molntäcken.

På olika håll i solsystemet har man observerat komplicerade organiska föreningar, så liv kan kan eventuellt vara mycket vanligt utanför jorden. Det kan finnas liv på överraskande platser.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel "Hämmästyttävä löytö: Venuksessa merkkejä elämästä – Toistaiseksi vakuuttavin todiste elämästä muualla kuin maapallolla" skriven av Jari Mäkinen. Översättningen är gjord av Saga Mannila.

Artikeln uppdaterades klockan 21.28 med en rättelse: De tidigaste tecknen på liv på jorden går fyra miljarder år tillbaka i tiden, alltså cirka tusen miljoner år efter att solsystemet och jordklotet kondenserades ur ett gasmoln. Ordet "miljoner" hade fallit bort i den ursprungliga versionen av artikeln.

Läs också

Nyligen publicerat - Vetenskap