Hoppa till huvudinnehåll

Papperstidningar och tv-nyheter för barn gör comeback

En ung leende kvinna framför en tv-skärm.
Fanny Fröman, producent för Helsingin Sanomats barnnyheter säger att nysatsningen på papperstidningen för barn har överträffat förväntningarna. En ung leende kvinna framför en tv-skärm. Bild: Jenny Jägerhorn nyheter,barn (familjemedlemmar),fanny fröman

Allt fler mediehus satsar på nyheter för juniorer. I Finland har man återgått till en klassisk inramning i form av antingen en egen papperstidning eller tv-nyheter för barn. – Man knyter ihop generationerna genom tidningarna, säger Marit af Björkesten, som ansvarar för Yles strategier och kanalprofiler.

Svenska Yles Hajbo nyheter, Yle mix, Helsingin Sanomats Lasten uutiset och HBL Junior – de flesta stora mediehusen i Finland gör nysatsningar på barnnyheter just nu.

Samma trend syns utomlands. I Sverige började boomen redan 2015 då Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter lanserade sina juniorversioner, och i Norge kom Aftenposten junior ut redan 2012. Också anrika New York Times har fått en egen tidning för barn.

En ung kvinna och en man vid en vägg.
Hajbo Nyheter är Svenska Yles nya satsning för barn och unga, som görs av "Nadde" Baarman och Tony Pohjolainen. En ung kvinna och en man vid en vägg. Bild: Jenny Jägerhorn nyheter,barn (familjemedlemmar)

Marit af Björkesten som har lång erfarenhet som publicist och mediechef, nu med ansvar för Yles strategi och kanalprofiler, ser många olika förklaringar till den pågående trenden. En är de förändrade medievanorna.

– I och med att barnen är fastklistrade vid sina mobiler och de flesta 7-åringar ändå utsätts för nyheter via sina mobiler har det lett till ett behov av att delvis skilja seriös journalistik från desinformation och annat medieinnehåll, säger af Björkesten och fortsätter:

– Traditionella mediehus inser också att de inte har en framtid om de yngre inte också kan se skillnad på olika former av journalistik och innehåll.

En annan förklaring ligger i mediernas behov av att trygga sin ekonomi, både för stunden men också genom att redan nu vänja framtidens konsumenter vid sina produkter.

af Björkesten tror också att sättet vi ser på barnen i samhället har förändrats.

– Vi ser till exempel att regeringar i både Finland och Norge har ordnat presskonferenser för barn. Det såg vi inte för några år sedan. Allt det här inverkar på att vi nu ser mer traditionella former av nyheter för barn.

Marit af Björkestenin potrettikuva.
Marit af Björkesten inledde själv sin journalistkarriär på HBL Junior på 90-talet. Marit af Björkestenin potrettikuva. Bild: Kimmo Räisänen / Yle Marit af Björkesten,ansvariga redaktörer,Svenska Yle

Återgång till ett klassiskt format

af Björkesten påpekar ändå att barnnyheter har funnits på nätet också tidigare, föräldrarna kanske inte har vetat om dem och formatet har varit ett annat. Det är den klassiska inramningen som nu har återuppstått.

– Det går inte att skydda barn mot nyheter. Det här är lite ett sätt att ta kontroll över situationen. Du vet att formatet är tryggt och pedagogiskt. Det nya är kanske nu i Finland att man knyter ihop generationerna genom de här tidningarna.

Nyheter för barn har i sig funnits redan länge. På 90-talet fanns FST:s nyhetsmagasin X-tra, som till konceptet påminner något om Lasten Uutiset.

Men i takt med krisande medier i Norden i kombination med en föreställning om att barn inte behöver nyheter blev det paus under 2000-talet. Undantaget är SVT:s Lilla Aktuellt som funnits kvar sedan 90-talet. af Björkesten inledde själv sin journalistkarriär på HBL Junior, som faktiskt hette så också i början av 90-talet.

– Många av journalisterna som jobbade där har blivit kända journalister, Anna-Lena Laurén och Johanna Törn-Mangs var båda mina juniorreportrar i början av 90-talet. Så småningom försvann många av de här satsningarna.

– En av förklaringarna var förmodligen att det inte fanns någon direkt ekonomisk lönsamhet i dem, och att många unga läsare försvann från papperstidningarna och traditionell tv. Så började man testa digitala plattformar, en del mer lyckade än andra.

af Björkesten tror ändå inte att barnsatsningarna blir några större succéprodukter.

– Men det är ett led i mediernas försök att få unga och barn att hållas på de här inhemska kanalerna, den globala konkurrensen blir allt hårdare.

För barnen som redan har allt digitalt blir det lite exklusivt när något mitt i allt är i pappersformat.― Fanny Fröman, producent för Lasten Uutiset

Lasten uutiset succé

Fanny Fröman som producerar Lasten Uutiset på Helsingin Sanomat säger ändå att nysatsningen på en egen papperstidning för barn har överträffat förväntningarna.

– Vi har förstås gjort bara fem nummer ännu, men vi har sålt mycket bättre än vi hade förväntat oss, hittills över 10 000 prenumerationer. Dessutom har vi fått jättebra feedback av barnen, vilket är glädjande.

Helsingin Sanomats barntidining Lasten Uutiset.
Helsingin Sanomat hör till dem som har satsat på en ny egen papperstidning för barn. Helsingin Sanomats barntidining Lasten Uutiset. Bild: Jenny Jägerhorn nyheter,Helsingin Sanomat

Fröman har producerat barnnyheter för Helsingin Sanomat sedan 2016, först ett par sidor i modertidningen, sedan tv-nyheter för barn och den allra nyaste satsningen är en helt ny egen papperstidning för barn.

– Vi kollade vad mediehusen gjorde i de övriga nordiska länderna och märkte att det här med en egen tidning för barn verkar vara ett ganska fungerande koncept. För oss var det ju naturligt att vi gick tillbaka där Helsingin Sanomat började för 130 år sedan, säger Fröman och fortsätter:

– För barnen som redan har allt digitalt blir det lite exklusivt när något mitt i allt är i pappersformat.

Enligt Fröman handlar det också om är att barn har samma rätt som vuxna att få ta del av högklassig journalistik, och om att barn faktiskt vill och har rätt veta vad som händer omkring dem.

– Innan coronan kunde vi besöka skolor och märka att barnen faktiskt är jätteintresserade av nyheter. Jag har träffat flera barn som har sagt att de älskar nyheter. Det är kanske något man inte förväntar sig.

En ung leende kvinna vid en nyhetsredaktion.
Fanny Fröman har producerat barnnyheter för Helsingin Sanomat sedan 2016. En ung leende kvinna vid en nyhetsredaktion. Bild: Jenny Jägerhorn nyheter,fanny fröman

Man kunde kanske luras av att det är lätt att producera barnnyheter, men för att själv kunna förklara också väldigt komplicerade frågor så enkelt som möjligt måste journalisten vara väldigt insatt.

– Ofta lär jag mig saker först då jag funderar på hur vi ska lära ut dem åt barnen. Ibland kan det ta många timmar att skriva en riktigt kort nyhet. Jag måste fundera på varje ord, säger Fröman.

Läs också