Hoppa till huvudinnehåll

Regeringens budgetförhandlingar inleds – här är frågorna man måste komma överens om

SAnna Marin tittar eftertänksamt leende på Annika Saarikko som är i färd med att förklara något inför mikrofoner.
Statsminister Sanna Marin (SDP) följer forsknings- och kulturminister Annika Saarikkos (C) utläggning på trappan till Ständerhuset. SAnna Marin tittar eftertänksamt leende på Annika Saarikko som är i färd med att förklara något inför mikrofoner. Bild: Lehtikuva Sanna Marin,Annika Saarikko

Regeringen inleder sina budgetförhandlingar under extrem press på måndag. Inom regeringspartierna förbereder man sig på att förhandlingarna drar ut på tiden. Svenska Yle sammanfattar här de svåraste frågorna.

Enligt statsrådets officiella kalender ska budgetförhandlingarna avslutas på tisdag eftermiddag, men inom regeringspartierna förbereder man sig för tuffa förhandlingar ännu på onsdag.

En allmän uppfattning är ändå att Centerns ordförandebyte kan göra förhandlingarna lättare.

Här är fyra frågor som regeringen ska ta ställning till.

1. Sysselsättningen - hur ska man skapa 30 000 jobb?

Regeringen har förbundit sig till att besluta om åtgärder som skapar 60 000 nya jobb. Av dem borde 30 000 trollas fram under budgetförhandlingarna.

Dessutom kräver särskilt Centern att man höjer målsättningen för hela regeringsperioden ytterligare. Också SFP lägger nu allt krut på sysselsättningspolitiken.

Som grund för de tuffaste besluten ligger finansministeriets förslag.

Ett förslag är att slopa den så kallade pensionsslussen som låter arbetslösa som fyllt 61 eller 62 år lyfta inkomstbaserad arbetslöshetsersättning tills de går i pension. Inom vänsterpartierna är förslaget inte särskilt populärt, även om SDP har en mindre kategorisk inställning än Vänsterförbundet.

Vänsterförbundet anser att man inte kan straffa äldre arbetslösa som har svårt att hitta jobb.

Centern, SFP och De gröna anser att det är svårt att nå sysselsättningsmålet utan att göra något åt persionsslussen. En kompromiss vore att höja åldersgränsen för vem som har rätt till förmånen.

Regeringen laborerar också med mera sporrande förslag – som en ny men snällare version av den så kallade aktiveringsmodellen. Förslaget ska innehålla både individuellt stöd till arbetssökande och sanktioner.

Finansministeriets tjänstemän vill också gradera den inkomstbaserade arbetslöshetsdagpenningen så att den minskar stegvis för den som inte hittar ett jobb. Det kan vänsterpartierna ha svårt att svälja även om särskilt SFP och Centern driver på.

Finansminister Matti Vanhanens (C) bedömning har varit att frågan kan vara för tuff att lösa nu.

SFP och Centern hoppas också på ett beslut om att tillåta företag tillämpa mer flexibla lokala avtal.

De olika regeringspartierna har också ett stort antal egna recept – allt från att förkorta civiltjänstgöringen (V) till att göra det lättare för utländsk arbetskraft att komma hit och få jobb (SFP).

2. Klimatet – Hur ska man göra med torven?

Inom De gröna börjar många tröttna rejält på att klimatåtgärderna dröjer. I en enkät i somras ansåg en majoritet av beslutsfattarna inom partiet att det är dags att lämna regeringen om man inte når klara resultat i budgetförhandlingarna.

Inom Centern finns en liknande opinion mot att sitta i regeringen om partiet inte får sin vilja igenom, men nya partiledaren Annika Saarikko har tonat ner hoten om att fälla regeringen.

De gröna kräver att skatterna på fossila bränslen och torv ska höjas med 100 miljoner.

Det är i linje med regeringens överenskommelse under vårens klimatmöte i Nordsjö. Men de gröna vill särskilt höja skatten på torv för att fasa ut den snabbare än man kommit överens om i regeringsprogrammet. Det får Centern att se rött.

För Centern är det svårt att fatta beslut som höjer skattetrycket på företagen – särskilt när många företag nu är svårt drabbade av coronaepidemin.

Finansminister Matti Vanhanen har låtit förstås att man i stället kan använda Finlands andel av EU:s återhämtningsfond för att ersätta torven med ny teknologi. Det vore en krumbukt eftersom de pengarna inte har någonting med statens budget att göra.

Regeringen förväntas möjligen också fatta beslut om att gynna elbilar för dem som har arbetsförmån.

3. Hur ersätta Veikkauspengarna till kultur och tredje sektor?

Eftersom inkomsterna från det statliga spelbolaget Veikkaus minskat kraftigt är både kultursektorn och många organisationer inom tredje sektorn oroliga.

Inom social- och hälsovården står organisationer inom tredje sektorn bland annat för stöd och hjälp till personer med funktionsnedsättning, missbrukare och deras anhöriga.

Enligt Finansministeriets förslag går organisationerna inom tredje sektorn miste om 127 miljoner euro.

Kulturfältet kan sätta sitt hopp till kultur- och vetenskapsminister Annika Saarikko. Som Centerns partiledare kan hon välja att ge sitt eget ministerium tyngd – och hon har också lovat att de uteblivna Veikkauspengarna ska ersättas av budgetmedel.

Kulturen, idrotten och vetenskapen hotas gå miste om 140 miljoner på grund av Veikkaus minskade intäkter.

Veikkauspengarna är inte det enda som kostar. Också kommunerna väntar desperat på löften om mera pengar. Enligt kommunförbundet har coronaepidemin försvagat kommunernas ekonomi med 1,7 miljarder euro.

4. Har man råd med allt – Hur går det för den förlängda läroplikten?

För SDP och Vänsterförbundet är det viktigt att hålla fast vid den förlängda läroplikten som strävar till att alla ska få en utbildning på andra stadiet. Inom andra partier, bland annat inom SFP, finns det ett tryck på att skjuta upp reformen för att spara pengar.

En annan utgift man redan kommit överens om som SDP håller fast vid med händer och tänder är vårdardimensioneringen som utlovar 0,7 vårdare på varje boende vid äldreboenden.

Den verkar man vara ganska överens om inom regeringspartierna – men inom en del partier grämer man sig över att man gick med på dyra reformer innan man fattat de tuffa besluten om sysselsättningen.

Bland vårdarna hoppas men ännu på att regeringen ska hitta pengar för ett coronatillägg för dem som slitit hårt under epidemin.

Regeringsprogrammet bjuder också på ett stort antal så kallade framtidsinvesteringar som man inte ännu fattat beslut om.

Inför budgetförhandlingarna har en del politiker framhållit att EU:s återuppbyggnadsfond (Finland får 3,2 – och betalar 6,6 miljarder) kan användas för att förverkliga regeringens politik.

Om de pengarna börjar dyka upp vid presskonferenser om budgeten gäller det att spetsa öronen – de har inget med statens budget att göra.