Hoppa till huvudinnehåll

Valdagen kan bli en valvecka eller valmånad – det här behöver du veta om USA:s presidentval

Collage med svart bakgrund på demokraternas presidentkandidat Joe Biden (till vänster) och republikanen, USA:s nuvarande president Donald Trump.
Fortsätter Donald Trump som president eller vinner Joe Biden presidentvalet i USA? Collage med svart bakgrund på demokraternas presidentkandidat Joe Biden (till vänster) och republikanen, USA:s nuvarande president Donald Trump. Bild: EPA, AFP (collage) Donald Trump,Joe Biden,USA

När amerikanerna går till valurnorna den tredje november är inget som i tidigare presidentval. Trump, polariseringen och coronaviruspandemin gör att presidentvalet 2020 inte liknar något tidigare val i USA.

Coronaviruspandemin, Black Lives Matter och ekonomin. Det är de faktorer som enligt analytiker kommer att påverka valresultatet.

Valet hålls mitt under en historisk viruspandemi där hittills närmare 200 000 amerikaner har dött.

Pandemin har tvingat många att stanna hemma i månader, vilket har påverkat både landets och invånarnas ekonomi.

Hiljainen suurkaupungin katu kuvattuna verkkoaidan läpi. Yksi ihminen näkyy keskellä katua. Taustalla näkyy pilvenpiirtäjiä.
Hittills har närmare 200 000 amerikaner dött av coronaviruset Hiljainen suurkaupungin katu kuvattuna verkkoaidan läpi. Yksi ihminen näkyy keskellä katua. Taustalla näkyy pilvenpiirtäjiä. Bild: Justin Lane / EPA New York,USA,koronaviruspandemi,arbetslöshet,coronavirus,Wuhan-coronavirus,COVID-19

Samtidigt har USA under de senaste åren blivit allt mer polariserat.

Pandemin överskuggar allt

President Donald Trump har fått skarp kritik för hur han har hanterat coronaviruspandemin. För att det tog för lång tid att få ut tester till delstaterna, för att sjukvården inte har fått de resurser den har behövt, för att Trump inte har förmedlat saklig information och för hans ovilja att bära munskydd offentligt.

Terveydenhuollon työntekijät ottavat lapselta koronavirustestiä Los Angelesissa.
President Trump har fått skarp kritik för hur han har skött coronaviruspandemin Terveydenhuollon työntekijät ottavat lapselta koronavirustestiä Los Angelesissa. Bild: Etienne Laurent / EPA USA,coronavirus,Wuhan-coronavirus,Coronavirusutbrottet 2020 i USA,Covid-19-provtagning,Los Angeles,Kalifornien

Kritiken kan gynna Demokraternas presidentkandidat Joe Biden och locka äldre väljare, som tidigare har röstat på Trump, att rösta på Biden i stället.

Många äldre i riskgrupper är oroade över vad de upplever som en bristfällig hantering av smittspridningen.

Joe Biden står i talarstol och håller tal.
Äldre i riskgrupper kan den här gången rösta på Joe Biden i stället för på Trump Joe Biden står i talarstol och håller tal. Bild: Copyright � 2019 BACKGRID, Inc./All Over Press Joe Biden,Biden,Demokratiska partiet i USA

En annan viktig väljargrupp som kan tänka om och rösta på Biden är vita arbetare. Många amerikaner blev arbetslösa när samhället stängde ner i våras, och det kan påverka stödet för Trump.

Rasism och polarisering heta valfrågor

Samtidigt som coronaviruspandemin har skördat offer har USA skakats av våldsamma protester mot rasism och polisbrutalitet efter att George Floyd kvävdes ihjäl av polis i maj.

Demokraternas presidentkandidat Joe Biden har varit snabb med att anklaga Donald Trump för att "sprida rasism" och framställt sig själv som den som kan bygga broar mellan demonstranter, lokala ledare och polisen.

Demonstranter som protesterar mot polisbrutalitet håller i skyltar och har munskydd på sig i USA.
Protester mot rasism och polisbrutalitet har pågått i månader i USA Demonstranter som protesterar mot polisbrutalitet håller i skyltar och har munskydd på sig i USA. Bild: Justin Lane / EPA USA,demonstrationer,polisbrutalitet

Samtidigt har Trump hävdat att han är den som står för lag och ordning.

För många konservativa väljare spelar också Trumps utnämning av domare in. Väljare som är emot abort och samkönade äktenskap är nöjda med att Trump har tillsatt så många konservativa domare.

Många demokrater tveksamma till Biden men vill ha bort Trump

Under de senaste åren har stödet för Donald Trump legat stadigt på kring 43 procent. Det betyder att presidenten har lojala anhängare som inte ändrar åsikt i första taget.

Mest nöjda med Trump är väljarna när det gäller ekonomin. 49 procent tycker att han gör ett bra jobb där, medan 40 procent är nöjda med hans insatser mot coronaviruset.

När det gäller Joe Biden är han knappast den mest populära kandidat som demokratiska partiet har fört fram.

Vasemmalla kuvassa on kolme valkoista miestä Trumpin tunnusten kanssa. Oikealla näkyy kaksi mustaa mielenosoittajaa, joista toisella on kyltti kädessään. Kyltissä on kuva Martin Luther Kingistä ja teksti: "Trump says get back! We say fight back."
Trump har trogna anhängare som inte ändrar åsikt i första taget Vasemmalla kuvassa on kolme valkoista miestä Trumpin tunnusten kanssa. Oikealla näkyy kaksi mustaa mielenosoittajaa, joista toisella on kyltti kädessään. Kyltissä on kuva Martin Luther Kingistä ja teksti: "Trump says get back! We say fight back." Bild: Tannen Maury / EPA USA,Kenosha, Wisconsin,demonstrationer,Donald Trump,USA:s president

Många av dem som röstar demokratiskt är tveksamma till honom, men vill ha bort Donald Trump och det gynnar Biden. Dessutom är splittringen i demokratiska partiet mindre än för fyra år sedan.

Då var många så besvikna över att Bernie Sanders inte blev partiets presidentkandidat att de lät bli att rösta på Hillary Clinton.

Som det är nu vill 50,5 procent av amerikanerna se Biden som president medan 43 procent stöder Trump.

Elektorerna avgör presidentvalet

Joe Biden har under en längre tid haft ett försprång till Donald Trump. Men presidentvalet år 2016 visade att man aldrig kan vara säker på hur det går.

Trots att Hillary Clinton överlag fick fler röster än Trump, 2,9 miljoner fler, så förlorade hon valet på grund av elektorssystemet i USA.

Det är elektorerna som avgör USA:s presidentval.

Intervjumiljö: Hemma hos Hillary Clinton.
Hillary Clinton förlorade mot Trump 2016 trots att hon fick fler röster totalt sett Intervjumiljö: Hemma hos Hillary Clinton. Bild: YLE / Kuvapalvelu. Hillary Clinton

Elektorerna är de ombud som väljarna i de 50 delstaterna utser när de röstar. Sammanlagt finns det 538 elektorer, minst 270 krävs för att bli president.

Den kandidat som får flest röster i en delstat får alla elektorsröster där, bortsett från Maine och Nebraska där elektorerna fördelas proportionerligt enligt resultatet.

Det betyder alltså att vinnaren inte nödvändigtvis får flest röster totalt i landet.

En delstat har lika många elektorer som den har representanter i kongressen. Det vill säga antalet ledamöter i representanthuset plus de två senatorerna.

Ledamöternas antal avgörs i sin tur av delstatens folkmängd.

Den största delstaten är Kalifornien med 55 elektorer, därefter följer Texas med 38 och New York med 29.

Elektorssystemet har upprepade gånger debatterats och de som försvarar det säger att det garanterar att mindre och glest bebodda delstater får inflytande.

De som kritiserar systemet anser att det är odemokratiskt.

Vågmästarstaterna gör valet spännande

Så har vi de så kallade vågmästarstaterna. Och det är här som valet blir spännande.

Eftersom väljarna i vissa delstater alltid röstar demokratiskt, till exempel Kalifornien och New York, och vissa alltid republikanskt, bland annat Kentucky och Alabama, avgörs valet i själva verket i ett antal så kallade vågmästarstater.

I de här staterna är det så jämt mellan republikaner och demokrater att det in i det sista är osäkert vem som tar hem segern i val.

Taloyhtiön oma satama Floridassa.
Florida är en viktig vågmästarstat Taloyhtiön oma satama Floridassa. Bild: Reijo Savolinin kotialbumi Miami,Florida

Viktiga vågmästarstater är bland annat Florida med 29 elektorer, Pennsylvania med 20, Ohio med 18, North Carolina med 15 och Wisconsin med 10 elektorer.

Och det är i de här staterna som kandidaterna lägger ner den största ansträngningen på att övertyga väljarna om att rösta just på dem.

Tv-sända debatter extra viktiga i år

På grund av coronapandemin har Joe Biden och Donald Trump inte kunnat resa kors och tvärs över USA och driva sina kampanjer, vilket de normalt skulle ha gjort.

Donald Trump och Mike Pence på Republikanernas partikonvent i USA 24.8.2020.
Trump och vicepresidenten Mike Pence har inte kunnat föra kampanj som normalt Donald Trump och Mike Pence på Republikanernas partikonvent i USA 24.8.2020. Bild: EPA / The Charlotte Observer Konvent,USA,Donald Trump,Mike Pence

Därför kommer de tv-sända debatterna att vara extra viktiga i år. De kan ännu påverka kandidaternas popularitet rejält. Svammel och ett svagt framträdande kan orsaka enorm skada.

Debatterna mellan Biden och Trump hålls den 29 september i Cleveland i Ohio, den 15 oktober i Miami i Florida och den 22 oktober i Nashville i Tennessee.

Vicepresidentkandidaterna Mike Pence och Kamala Harris debatterar en gång, den 7 oktober i Salt Lake City i Utah.

Valdagen kan bli en valvecka eller valmånad

Vem som vinner presidentvalet är nödvändigtvis inget som vi vet på själva valdagen.

Det kan bli så att en kandidat vinner mycket övertygande och kan utropa sig till segrare redan på valnatten.

Äänten tarkistuslaskentaa MIchiganissa vuoden 2016 vaaleissa.
Rösträkningen kan dra ut på tiden rejält Äänten tarkistuslaskentaa MIchiganissa vuoden 2016 vaaleissa. Bild: Jim West / Alamy / AOP Presidentvalet i USA 2016,USA,Michigan

Men det är mer troligt att rösträkningen drar ut på tiden och att den också kan resultera i omräkningar och stämningar i vissa delstater. Vilket kan betyda att valresultatet blir klart först efter flera veckor.

På grund av coronaviruspandemin vill många amerikaner poströsta.
Enligt tankesmedjan Brookings kommer minst hälften av alla röster i presidentvalet att vara post- eller förhandsröster, andra bedömare talar om uppemot 80 procent.

Att räkna poströster tar sin tid. Dessutom är det osäkert om USA:s postsystem klarar av den stora mängd poströster som väntas komma in.

Frågan om poströster har annars också blivit en het potatis.

Dels för att president Donald Trump, utan belägg för det, har påstått att poströstning betyder ökat valfusk.

Dels för att man i många delstater grälar om huruvida poströster som är stämplade på valdagen men kommer in senare ska räknas.

Enligt kritiker kan Donald Trump försöka bestrida valresultatet om han förlorar just med hänvisning till poströstning och valfusk.

Clinton till Biden: Erkänn dig inte besegrad under valnatten

Hillary Clinton lär enligt vissa uppgifter ha gett Joe Biden rådet att inte under några omständigheter erkänna sig besegrad under valnatten.

Ett av de kändaste fallen där valresultatet klarnade först efter flera veckor är presidentvalet år 2000.

Al Gore puhuu Slushin avajaistapahtumassa Helsingin Messukeskuksessa.
Al Gore fick flest röster totalt i presidentvalet 2000 Al Gore puhuu Slushin avajaistapahtumassa Helsingin Messukeskuksessa. Bild: Tiina Jutila / Yle Al Gore,Slush,Slush 2017,Messukeskus Helsinki

Demokraten Al Gore fick totalt över 500 000 fler röster i valet än republikanen George W Bush, som vann elektorsrösterna i 30 av 50 delstater.

Under valnatten pendlade resultatet i vågmästarstaten Florida mellan Bush och Gore.

När 85 procent av rösterna hade räknats i Florida hade Bush en ledning på 100 000 röster och han utropades till segrare.

George W. Bush och Laura Bush i Kapitolium inför Donald Trumps installation.
George W Bush vann ändå presidentvalet år 2000 George W. Bush och Laura Bush i Kapitolium inför Donald Trumps installation. Bild: EPA/SHAWN THEW George W. Bush,Laura Bush,donald trumps installation

Gore erkände sig besegrad, men tog tillbaka det uttalandet mindre än en timme senare när fler valkretsar hade räknats och det visade sig att Bush försprång hade krympt till 2 000 röster.

När samtliga röster hade räknats klart i Florida hade Bush vunnit med 537 röster, men på grund av det jämna resultatet bestämdes att rösterna skulle räknas om manuellt.

USA:s högsta domstol bestämde ändå att omräkningen stred mot grundlagen och den stoppades. Motiveringen var att bristen på en vald president hade resulterat i en konstitutionell kris.

Fem veckor efter valet utropades George W Bush till vinnare, trots att Al Gore hade fått fler röster i landet totalt.

Det var första gången på över hundra år, som en kandidat valdes till president utan att ha fått fler röster totalt än motståndaren. Sammanlagt har det bara inträffat fem gånger sedan den amerikanska grundlagen skrevs: 1824, 1876, 1888, 2000 och 2016.

Lyssna på serien USA och Trump - mot valet 2020

Källor: Think.ing.com, Politico, BBC, The Independent, TT, Brookings, Wikipedia,

Läs också