Hoppa till huvudinnehåll

Plastikkirurg varnar: "Vem som helst kan i dag ge riskabla kosmetiska behandlingar" – myndigheterna har ingen helhetsövervakning över skönhetstjänsterna

En kvinna är med om en  skönhetsoperation för sina läppar.
I dag kan vem som helst beställa olika slags preparat från nätet och erbjuda estetiska behandlingar. Det kan vara allt från injektionsprodukter, syrabehandlingar till användning av laser- eller ultraljudsanordningar. En kvinna är med om en skönhetsoperation för sina läppar. Bild: ©PERIG MORISSE PRODUCTION PERIG Läpp,ansiktet,ansiktsbehandling,plastikkirurgi,Injektion,Botox,skönhetsoperationer

Preparat som används för estetiska behandlingar, som exempelvis botox eller fillers ämnade för läppförstoring, kan köpas av vem som helst på nätet. De som beställer skönhetspreparat av det slaget tar stora risker eftersom man inte kan veta vad produkterna innehåller eller hur man använder dem på rätt sätt. Detta kan leda till stora komplikationer, men övervakningen faller mellan stolarna på olika myndigheter.

Att använda fel kosmetisk produkt kan i bästa fall resultera i lite utslag, men om behandlingen innehåller syror, injektioner, mesotrådar som fästs under huden, laser eller ultraljud och ges av en outbildad person kan konsekvenserna vara förödande.

Som vår lagstiftning är i dag kan vem som helst beställa i princip vilken kosmetisk produkt som helst på nätet och erbjuda behandling, utan att hen har någon som helst utbildning på området.

Det som försvårar det hela är att övervakningen är så splittrad. De olika ansvarsområdena är uppdelade på flera olika myndigheter, allt från Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes), Strålsäkerhetscentralen (STUK), Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira), Regionförvaltningsverket (Avi) och Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (Fimea).

Många av den här typen av kosmetiska fyllmedel som beställs på nätet är egentligen hälsovårdsartiklar och inte kosmetiska produkter, och därför är också tullen inblandad i övervakningen.

Lägg därtill de fall som inte kommer till de ovannämnda myndigheternas kännedom, men kanske uppdagas inom sjukvården.

Det är heller inte sagt att personer som fått en misslyckad skönhetsbehandling söker sig till den offentliga sektorn, de kan också ta direktkontakt med privata sektorn i form av plastikkirurgikliniker som korrigerar vissa av misstagen.

Gråzoner utan helhetssyn

Eftersom ingen bär helhetsansvaret över detta område, innebär det att ingen heller vet något om hur omfattande problemet är.

I Finland finns enbart rekommendationer, men inga regler, om vem som bör utföra skönhetsbehandlingar av det här slaget.

- Problemet är att outbildade personer utan anatomisk och medicinsk kunskap använder de här produkterna på andra utan att ha någon som helst vetskap om vad produkten innehåller eller hur de används på rätt sätt.

Det säger Heikki Kupi som är plastikkirurg och styrelsemedlem i Finlands plastikkirurgiförbund.

Kupi påminner om att detta kan orsaka stor skada och att man inom branschen är bekymrade för patienternas säkerhet.

Det stora problemet som Kupi ser det är att det inte finns någon helhetsövervakning på detta område i Finland.

- Här kan vem som helst göra estetiska behandlingar som går under huden, trots att det är fråga om kraftiga ämnen.

Då det gäller till exempel kosmetiska fyllmedel som innehåller hyaluronsyra, alltså fillers, har vi alltså ingen övervakning av vem som får ge sådana injektioner medan man i andra länder i Europa har strikta regler kring vem som får ge sådana injektioner, det vill säga en läkare eller utbildad sjukskötare.

- Här kan vem som helst göra estetiska behandlingar som går under huden, trots att det är fråga om kraftiga ämnen.

I ett utlåtande av Finlands Plastikkirurger efterlyser man en reglering av vilka som ska få ge den här typen av estetiska behandlingar, liknande den lagstiftning som finns i de flesta andra länder.

heikki kupi
Heikki Kupi är en av Finlands främsta plastikkirurger. Han har tillsammans med Finlands Plastikkirurgers förbund i många år försökt få till en reglering av vilka som får ge behandlingar så som injektioner av fyllmedel. heikki kupi Bild: KC Clinic/YLE plastikkirurgi,plastikkirurg,skönhetsoperationer

Stora och små risker

Lyckligtvis har inget värre inträffat i just Finland hittills till följd av felaktigt använda preparat som använts i samband med estetiska behandlingar.

Men riskerna är stora och följderna kan vara ödesdigra.

- Sätter man en injektion med filler i ansiktet och man råkar få medlet i blodomloppet kan det stocka till huden och orsaka kallbrand i ansiktet och skada hudvävnaden.

Också ögonbottnarna kan ta skada och man har även dokumenterat blindhet och störningar i hjärnans blodcirkulation till följd av de här fyllnadspreparaten som använts på fel sätt.

Men det vanliga är att det sker misstag av mindre slag.

- Sätter man en injektion med filler i ansiktet och man råkar få medlet i blodomloppet kan det stocka till huden och orsaka kallbrand i ansiktet och skada hudvävnaden.

Kupi säger det inte hör till hans vanligaste att ingrepp att korrigera sådant som gått fel på grund av en outbildad persons misstag.

Men några gånger i månaden ser han sådana fall på sin klinik.

- Det vanligaste är problem som kommit i och med läppförstoringar. Det har uppstått inflammation, klumpar eller så är formen fel. De här är relativt lätta att korrigera.

Då det gäller ansiktets övriga områden kan det vara lite knepigare.

Det är inte ovanligt att det uppstår komplikationer och patienten inte har en aning om vad det är för ämne som använts.

- Vi ser förhårdnader eller inflammationer och att avlägsna ämnet kan ibland vara mycket utmanande.

Annan vanlig korrigering som kräver sin yrkesskicklighet är de behandlingar som gjorts kring ögonområdet.

- Det här är ett område som är väldigt utmanande men vi ser att personer utan utbildning har testat olika preparat för att se vad som funkar.

Kupi säger att patienterna ofta lider i tysthet, eftersom man skäms över att ha gått till ett ställe eller person man vetat inte är helt seriös.

Bara i de värre fallen söker de hjälp hos exempelvis en plastikkirurg för korrigering.

Vilda västern utan sheriff

Kupi säger att han hoppas att inget allvarligare hinner hända innan man får till ett heltäckande regelverk för detta som skulle falla in under en och samma instans och som skulle ha hand om övervakningen.

Kupi anser att preparat som exempelvis fillers borde klassas som läkemedel.

Till exempel Botox, som innehåller botulinumtoxin och som är det farligaste gift vi känner till, är klassat som receptbelagt läkemedel och övervakas därför av Fimea.

Det injiceras på områden för att förlama musklerna så att rynkorna slätas ut.

Det är därför inte lagligt för en privatperson att använda botox, även om detta går att beställa på nätet.

Kupi uppskattar att det i Finland kan finnas upp till tvåhundra personer utan utbildning som erbjuder behandlingar av det här slaget.

Också olika syrabehandlingar och laserbehandlingar beställs på nätet och används av privatpersoner.

Exempelvis kemisk peeling som ska göra huden slätare, innehåller ämnet glykolsyra.

På nätet kan man köpa kemisk peeling som innehåller alldeles för mycket glykolsyra, vilket kan skada huden och orsaka pigmentförändringar och utveckla ärrvävnad.

Ännu skadligare är ättiksyra som kan åsamka bestående ärrvävnad.

Svag patientsäkerhet

Annina Nyholm som är överinspektör på Säkerhets- och kemikalieverket Tukes, övervakar olika slags kundtjänster inom bland annat skönhetsbranschen.

Hon påminner om att det kan vara precis vad som helst i produkten du köper på nätet.

Om något går snett i den estetiska behandlingen, finns det inte så stor hjälp att få eftersom någon patientsäkerhet inte gäller här.

- Då något går fel, finns det inget speciellt register där detta statistikförs vilket gör att det är svårt att få kunskap om problemets omfattning och också att göra något åt det.

Nyholm säger att det därför är viktigt att vara medveten om att då man beställer produkter från utlandet, gör man det på eget ansvar.

- Då något går fel, finns det inget speciellt register där detta statistikförs vilket gör att det är svårt att få kunskap om problemets omfattning och också att göra något åt det.

Nyholm påpekar att det både har för- och nackdelar att övervakningen och därmed ansvaret är uppdelat på flera olika myndigheter.

- Det som är bra är att vi kan samarbeta och därmed täcka ett brett område. Exempelvis hade vi nyligen kampanjen På eget ansvar, för att informera om farliga produkter som har kommit till myndigheternas kännedom när konsumenterna själva har köpta varor direkt från utlandet.

Nackdelen är som redan konstaterats, att ingen nu har någon helhetsövervakning.

Annina Nyholm på Tukes övervakar bioresonansföretagare, men har begränsade befogenheter.
Annina Nyholm är överinspektör på Tukes. Hon säger att man som konsument tar stora risker om man beställer olika slags preparat på nätet eftersom man inte kan veta vad de innehåller. Annina Nyholm på Tukes övervakar bioresonansföretagare, men har begränsade befogenheter. Bild: Yle / Jyrki Ojala Säkerhets- och kemikalieverket,Annina Nyholm

På konsumenten att kolla upp

Att gå till en professionell skönhetssalong kan kännas som en dyr investering, och därför lockas många av att gå till icke professionella personer för sina behandlingar.

Det här oroar de som driver professionella skönhetssalonger, samtidigt som man vill måna om patienternas trygghet och yrkets rykte.

För trots att behandlingarna är mer krävande än någonsin tidigare, dyker allt fler utan utbildning upp och erbjuder den här typen av skönhetsbehandlingar.

I väntan på en mera strikt reglering av vem som får erbjuda denna typ av behandlingar, är det upp till konsumenten att förhålla sig kritiskt till de behandlingar som ges av icke utbildade personer.

- I Finland behövs nämligen inget förhandsgodkännande för tjänster, därför är det alltid klokt att fråga om personers kunskap innan behandling, säger Nyholm.

Nyholm säger att också priset säger något om produktens kvalitet, eftersom man knappast får en duglig produkt för endast priset på leveranskostnaderna.

Å andra sidan, säger Kupi, finns det också ickeutbildade personer som har samma priser som de utbildade.

På den tidigare nämna kampanjsidan På eget ansvar ges nätshoppare verktyg för att välja de säkraste produkterna på nätet.

Ingen förändring i sikte

Trots att Finlands Plastikkirurgers Förbund i sitt upprop efterlyser en lagförändring här, anser man inte på Social- och hälsovårdsministeriet att det behövs någon sådan i detta skede då man anser att de olika myndigheternas samarbete tycks räcka till för de fall som uppkommer.

På Social- och hälsovårdsministeriet säger man till Svenska Yle att även om kosmetiska produkter regleras ganska omfattande på den europeiska marknaden, är det tyvärr möjligt för vem som helst att köpa oreglerade produkter på nätet.

Konsumenter som handlar i nätbutiker som hör hemma utanför EU/EES-området gör detta på egen risk, påminner man.

Varför vi har ett sådant system där ansvaret och övervakningen faller mellan stolarna på de olika myndigheterna?

Det är tyvärr omöjligt att kontrollera alla produkter och tjänster med en och samma lagstiftning, konstateras i det svar vi får.

Det är heller "inga radikala förändringar" på väg, varken nationellt eller på EU-nivå, uppger man på Social- och hälsovårdsministeriet.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle