Hoppa till huvudinnehåll

"Barn kommer inte att kunna tala med sina mor- eller farföräldrar på det egna språket" - kinesiskan tar över i skolorna när Kina slår ner på sin mongoliska minoritet

Demonstranter i Ulan Bator håller upp banderoller med texten "Rädda det mongoliska språket".
Demonstranter i Ulan Bator protesterar mot Kinas minoritetsförföljelser under den kinesiska utrikesministerns besök. I bakgrunden en staty av Mongoliets nationalhjälte Damdiny Süchbaatar som bekämpade både kinesiska och ryska trupper. Demonstranter i Ulan Bator håller upp banderoller med texten "Rädda det mongoliska språket". Bild: EPA-EFE/BYAMBASUREN BYAMBA-OCHIR Mongoliet,Kina,Inre Mongoliet,Ulan Bator

Mongolerna protesterar häftigt mot att Kina ökar försöken att assimilera sin mongoliska minoritet och göra den kinesisk.

Demonstranter i Mongoliets huvudstad Ulan Bator (även stavad Ulaanbataar) mötte Kinas utrikesminister Wang Yi som kom på besök på tisdagen.

Demonstranterna fördömde behandlingen av de etniska mongolerna i den angränsade kinesiska provinsen Inre Mongoliet.

Kinas utrikesminister stiger ut från ett flygplan på flygplatsen i Ulan Bator.
Kinas utrikesminister Wang Yi möttes av demonstranter då han anlände till Ulan Bator på tisdagen. Kina har en ekonomisk hållhake på Mongoliet och Mongoliet har avhållit sig från officiell kritik av Kina. Kinas utrikesminister stiger ut från ett flygplan på flygplatsen i Ulan Bator. Bild: EPA-EFE/BYAMBASUREN BYAMBA-OCHIR Kina,Mongoliet,Wang Yi,Ulan Bator

Regeringen i Peking införde i början av månaden nya bestämmelser som innebär att de viktigaste skolämnena i Inre Mongoliets skolor hädanefter ska undervisas på kinesiska och inte på mongoliska.

Det har förekommit upprepade rapporter om protestyttringar och skolbojkotter i provinsen de senaste veckorna. Tiotusentals mongoler uppges ha deltagit i demonstrationer.

– Vi kan inte acceptera det här. Barn som i dag är sju-åtta år gamla kommer inte att kunna tala med sina mor- eller farföräldrar på det egna språket om ett decennium eller två, sa en pappa till nyhetsbyrån AFP förra veckan.

Den USA-baserade människorättsgruppen Southern Mongolian Human Rights Information Center uppskattar att 4 000–5 000 personer gripits i Inre Mongoliet då myndigheterna slagit ned på protestyttringarna.

Åtminstone nio personer har mist livet, enligt rapporterna.

Det har varit de största regeringsfientliga demonstrationerna i Kina utanför Hongkong på tiotals år.

Människor med munskydd står på gatan utanför en skola.
Föräldrar stod utanför en skola i staden Tongliao i Inre Mongoliet förra veckan. Det finns ytterst få bilder och videor från protesterna i Inre Mongoliet. Internetcensuren i Kina är effektiv och utländska journalister övervakas strängt om de lyckas ta sig till provinsen. Människor med munskydd står på gatan utanför en skola. Bild: AFP/Lehtikuva Kina,Inre Mongoliet,Tongliao

Kinas åtgärder mot mongolerna i Inre Mongoliet följer samma strategi som mot tibetanerna i Tibet och mot de muslimska uigurerna i Xinjiang – målet är ett nationellt, ideologiskt och kulturellt enat land.

"Uigurerna utsätts för folkmord"

Grannlandet Mongoliet i norr har officiellt undvikit att kommentera de kinesiska åtgärderna på andra sidan gränsen.

Mongoliet (tidigare kallat Yttre Mongoliet) är starkt beroende av Kina för sin export och konfronterar ogärna sin mäktiga granne.

Det är världens glesast befolkade land med bara 3,3 miljoner invånare på en yta som är lika stor som Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Spanien tillsammans.

Det var tidigare en kommunistisk enpartistat dominerad av Sovjetunionen.

Antalet mongoler som bor på den kinesiska sidan av gränsen i Inre Mongoliet är drygt 4 miljoner.

De är dock i klar minoritet i sin provins efter att Inre Mongoliet genom historien utökats med områden där han-kineserna är i majoritet.

Karta över Kina och Inre Mongoliet.
Inre Mongoliet är ett område lika stort som Finland, Sverige och Norge tillsammans. Karta över Kina och Inre Mongoliet. Bild: Yle/Henri Salonen kartor,Kina,Mongoliet,Inre Mongoliet

I dag uppskattas andelen etniska mongoler i Inre Mongoliet vara endast 17 procent av befolkningen medan kineserna utgör 80 procent.

Mongolernas utsatthet gör skolorna extra viktiga för dem, enligt västliga forskare.

– Skolorna är på många vis lika viktiga för den mongoliska etniska identiteten som klostren är för den tibetanska identiteten och islamiska helger och bönehus för den uiguriska identiteten, säger professor Christ Atwood vid University of Pennsylvania till AFP.

Atwood är professor i mongoliska och kinesiska studier.

Han framhåller att nedmonteringen av det mongoliska språket i skolorna är i linje med vad Kinas ledare Xi Jinping sagt om att kunskaper i mandarinkinesiska leder till ökat välstånd för minoriteterna i Kina.

– Det antyder att det är något inadekvat med undervisning i minoritetsspråk, säger professor Atwood.

Minoriteter är gammaldags och hinder för majoriteten

Nedvärdering och förföljelser av minoriteter är inget nytt i Kina och har förekommit under olika dynastier.

Under det kommunistiska Kinas skapare Mao Zedong betraktades minoriteternas språk, kultur och religioner som reaktionära hinder för utvecklingen.

Samma tänkande tillämpades i Sovjetunionen, där ryska språket och kulturen skulle skapa nationell enighet.

Under Deng Xiaoping lindrades den kinesiska minoritetspolitiken tillfälligt samtidigt som kommunistpartiet började tillåta marknadsekonomi, men politiken har skärpts igen under den nuvarande ledaren Xi Jinping.

Fakta: Inre Mongoliet

  • Status: Autonom region i Kina.
  • Högsta ledare: Kinesiska kommunistpartiets representant.
  • Huvudort: Hohhot.
  • Antal invånare: 25 miljoner.
  • Andel etniska mongoler: 17 procent.
  • Andel kineser: 80 procent.
  • Yta: 1,2 miljoner kvadratkilometer (som Finland, Sverige och Norge tillsammans).
  • Främsta näringar: Boskapsuppfödning, stenkolsbrytning.

Läs också