Hoppa till huvudinnehåll

Klimat, digitalisering och covidkrisen i fokus då Ursula von der Leyen håller sitt första tal om unionens tillstånd

Ursula von der Leyen presenterade planen för hur EU ska lyckas bli klimatneutralt under de kommande 30 åren.
Ursula von der Leyen tog över som kommissionsordförande i december 2019. Ursula von der Leyen presenterade planen för hur EU ska lyckas bli klimatneutralt under de kommande 30 åren. Bild: Patrick Seeger / EPA Ursula von der Leyen

I dag är allt ljus riktat på Ursula von der Leyen som håller sitt första tal om unionens tillstånd i egenskap av ordförande för EU-kommissionen. Efter talet har EU-parlamentet möjlighet att fråga ut von der Leyen.

Kommissionsordförandes årliga tal till parlamentet syftar till att blicka tillbaka på sådant kommissionen åstadkommit och saker som fortfarande återstår att göra.

Talet blir det första av sitt slag för Ursula von der Leyen som efterträdde Jean-Claude Juncker i december 2019.

Vi listar fem frågor som kommer att stå högt på kommissionens dagordning.

1. Kampen mot coronakrisen

Coronakrisen har blottlagt brister i såväl EU:s förmåga att hantera globala pandemier som i enskilda medlemsländers förutsättningar att hantera den ekonomiska chock som pandemin inneburit.

Just nu behandlar EU-parlamentet unionens långtidsbudget för åren 2021-2027 och den tillhörande krisfonden på 750 miljarder euro.

Ingen förväntar sig att parlamentet kommer att ha omfattande invändningar mot den svårvunna kompromiss som stats- och regeringscheferna kom fram till vid EU-toppmötet i juli.

Men parlamentet lär vara mån om att sätta sitt bomärke på hur rättsstatsprincipen beaktas i budgeten samt hur övervakningen av hur stödpengarna fördelas ska ske.

Coronakrisen har också visat hur sårbart EU-länderna varit inför en global pandemi. Enligt de nuvarande fördragen är EU:s inflytande i folkhälsofrågor ändå begränsad.

Röster har höjts för att EU ska få mer att säga till om i fortsättningen i frågor som berör medborgarnas hälsa- och välmående.

Charles Michel omgiven av EU-ledare
I jul nådde EU-ledarna en överenskommelse om coronapaketet och långtidsbudgeten. Charles Michel omgiven av EU-ledare Bild: EPA-EFE/All Over Press Charles Michel,Angela Merkel,Ursula von der Leyen,Emmanuel Macron,Mark Rutte

2. Klimatförändringen

Innan coronakrisen var kampen mot klimatförändringen den största enskilda frågan på kommissionen von der Leyens agenda.

Under sina första månader lanserade den nya kommissionen ett ambitiöst klimatpaket som syftar till att göra EU klimatneutralt till 2050.

En viktig etapp på vägen är år 2030 och de planerade skärpningarna av utsläppskraven under de kommande tio åren.

I samband med sitt tal till parlamentet väntas von der Leyen presentera ett uppdaterat mål för utsläppsminskningar till 2030.

På förhand har det spekulerats om att kommissionens bud ska ligga på 55 procent jämfört med nuvarande 40.

Målet är att den gröna omställningen ska bli ett redskap i EU:s strävan att ta sig ur den pågående coronakrisen.

Tanken är att övergången till ett grönare samhälle ska skapa arbetsplatser och välfärd i framtidens Europa.

3. Egna EU-skatter

De aktuella krisåtgärderna för att styra upp EU-ländernas vacklande ekonomier skapar på sikt luckor i EU:s kassa.

Under en övergångsperiod ska en del av krisåtgärderna finansieras via lån som EU-kommissionen lyfter med EU-ländernas budgetbidrag som säkerhet.

Efterhand är det ändå tänkt att pengarna man lånat ska betalas tillbaka.

Genom att öka på EU:s möjligheter att samla in egna resurser vill man minska på den ekonomiska bördan på enskilda medlemsländer.

Tillsvidare har man enats om en EU-avgift på osorterat plastavfall. En skatt på digibolag samt utbyggnaden av utsläppshandeln ses som andra potentiella inkomstkällor för unionen.

Men det har visat sig svårt att komma överens om nya inkomstkällor för EU då medlemsländerna anser att beskattningen i första hand ska vara en nationell angelägenhet.

EU-kommissionsordföranden Jean-Claude Juncker skakar hand med blivande kommissionsordföranden Ursula von der Leyen.
Ursula von der Leyen efterträdde Jean-Claude Juncker i december 2019. EU-kommissionsordföranden Jean-Claude Juncker skakar hand med blivande kommissionsordföranden Ursula von der Leyen. Bild: imago images / Xinhua/ All Over Press Ursula von der Leyen,Jean-Claude Juncker,EU,Europeiska kommissionen,ordförande,handslag

4. Migrationspolitik

Ursula von der Leyens föregångare Jean-Claude Juncker försökte utan framgång få till stånd en reform av EU:s migrationspolitik.

Nu ligger frågan på efterträdaren Ursula von der Leyens bord.

Den springande punkten är om medlemsländerna är beredda att ta mer gemensamt ansvar i migrationsfrågor.

Frågan har fått ny aktualitet i och med den förödande branden vid flyktinglägret i grekiska Moria som lämnade tusentals asylsökande utan tak över huvudet.

Hittills har försöken att få till stånd ett mer solidariskt flyktingmottagande ändå stupat på enskilda medlemsländers motstånd.

Nästa vecka presenterar kommissionen ett förslag till en uppgörelse för att öppna den svårlösta migrationsknuten.

5. Förhandlingarna med Storbritannien

I Bryssel skulle politiker och tjänstemän gärna sätta punkt för den utdragna brexitprocessen.

Regeringen Johnsons agerande under de senaste veckorna har ändå lyft relationen till Storbritannien högt på EU:s dagordning igen.

Ett lagförslag som godkändes av det brittiska underhuset i första behandling på måndagen har fått EU att resa ragg eftersom man ser att förslaget bryter mot innehållet i utträdesavtalet som var en förutsättning för brexit.

von der Leyen lär upprepa att en förutsättning för ett handelsavtal mellan är att Storbritannien högaktar innehållet i tidigare överenskommelser och att de fortsatta förhandlingarna förs i en solidarisk anda.

Läs också