Hoppa till huvudinnehåll

Anhöriga till offren i skolskjutningen i Kauhajoki har väntat i tolv år – i dag kan Finland dömas för brott mot mänskliga rättigheter

Minnesmärke över skolskjutningen i Kauhajoki.
23.8.2008 – datumet för skolskjutningen i Kauhajoki är förevigat i minnesmärket för offren. I dag avgörs det om finska staten misslyckades med att förhindra tio dödsfall som kunde ha stoppats. Minnesmärke över skolskjutningen i Kauhajoki. Bild: Pasi Takkunen/Yle Kauhajoki,Minnesmärke,skolmassakrer,Skolmassakern i Kauhajoki

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna ska i dag säga om Finland kränkte de tio offrens mänskliga rättighet till liv, då gärningsmannen inte fråntogs sitt vapen trots att han förhördes av polis dagen innan skolskjutningen i Kauhajoki 2008.

En kommissarie dömdes ett par år efter skolskjutningen för brott mot tjänsteplikt av oaktsamhet, men åklagarsidan yrkade på uppsåtligt brott mot tjänsteplikt, och tio fall av dödsvållande.

Både tingsrätten och hovrätten förkastade åtalet om dödsvållande.

Därför sökte de anhöriga till de tio offren sig till Europadomstolen i Strasbourg, där fallet nu närmar sig sitt slut över åtta år efter att Högsta domstolen lät bli att bevilja besvärsrätt.

Myndigheterna, det vill säga staten, skyddades av domstolarna, menar de anhöriga till offren.

- De anhöriga anser att polisen på ett kompetent sätt var i färd med att stoppa möjligheterna till en skolskjutning, men kommissarien hindrade dessa åtgärder och tillät att en tragedi skedde. De anhöriga menar att det finska rättssystemet skyddade staten på ett sätt som de inte kan acceptera, säger de anhörigas advokater till STT.

"Statens svagaste länk fanns då hos polisen i Kauhajoki

Vad är det alltså som Europadomstolen ska avgöra? Dels handlar det om ett skadestånd på sammanlagt 850 000 euro, men enligt advokaterna är det finansiella inte de anhörigas huvudsakliga orsak.

Eftersom kommissarien inte beslagtog skolskyttens vapen trots att ett sådant uppdrag hade utfärdats, begicks ett fel.

Eftersom han enligt de anhöriga inte dömdes tillräckligt hårt, begicks ytterligare ett fel, och det felet var avgörande.

Om en av statens uppgifter är att trygga mänskliga rättigheter, och en av de mänskliga rättigheterna är rätten till liv, har den finska staten misslyckats med sin uppgift i fallet Kauhajoki eftersom polisen inte stoppade skolskjutningen trots att den kunde ha stoppats.

Allas rätt till liv är skyddat i lag. Det är statens skyldighet att försvara människoliv

- Staten är alltid så stark som dess svagaste länk, och i det här fallet befann sig länken som brast inom Kauhajokis polisväsende, säger Esa Puranen, en av advokaterna.

- Allas rätt till liv är skyddat i lag. Det är statens skyldighet att försvara människoliv. Här är det fråga om försummelse av den skyldigheten, säger Puranen.

Kommissarien är inte åtalad i Europadomstolen, och det handlar inte heller om en vilja att öppna utredningen kring skolskjutningen på nytt.

Domstolen ska alltså enbart avgöra om Finland kränkt offrens mänskliga rättigheter.

Hur förlöpte den påstådda försummelsen?

Tisdagen den 23 september 2008 mördar en 22-åring nio studerande och en lärare i Kauhajoki i Södra Österbotten, innan han skjuter sig själv.

Redan fredagen innan knackar poliser på hos honom, för att beslagta hans vapen – vars licens han hade beviljats drygt en månad tidigare – men då han inte var hemma hoppar patrullen över uppdraget. Under veckoslutet tar heller ingen tag i saken.

Orsaken till att mannen är under utredning är hans internetanvändning, där han verkat glorifiera skolskjutningen i Jokela som ägt rum knappt ett år tidigare.

På måndagen förhörs han av kommissarien, som bedömer att inget behöver göras. Vapnet beslagtas inte, trots att det redan på fredagen bestämts att det ska beslagtas. Nästa dag mördar mannen tio personer.

Vasa tingsrätt i februari 2011
Rättegången i Finland i fallet Kauhajoki tog flera år, och har tagit flera år även i Europadomstolen. Vasa tingsrätt i februari 2011 Bild: YLE / Juha Kemppainen vasa tingsrätt

Den kommissarie som förhört gärningsmannen ställs efter dådet inför rätta. I tingsrätten frias kommissarien helt.

I Vasa hovrätt menar kommissariens försvar att han lidit tillräckligt. Hans chefer säger att gärningsmannens vapen borde ha beslagtagits senast på måndagen.

Kommissarien döms 2011 i hovrätten för brott mot tjänsteplikt av oaktsamhet. De anhöriga är inte nöjda, men de får inte besvärsrätt av högsta domstolen. Kommissarien kommer undan med en varning.

De anhöriga för ärendet till Europadomstolen. 2016 begär domstolen en utredning av finska staten. Och nu är domstolen redo att ge sitt utlåtande.

Vad innebär det om domstolen avgör till de anhörigas favör?

Om Europadomstolen bedömer att Finland kränkt offrens mänskliga rätt till liv, är det i första hand en fläck på Finlands rykte. Det går i allmänhet inte så bra för Finland gällande mänskliga rättigheter.

Några exempel: många anser att den nuvarande translagen är rentav inhuman, och absolut kränker mänskliga rättigheter; Finlands flyktingpolitik och praxis att enligt många undervärdera ursprungsländernas säkerhetsläge har i flera repriser diskuterats.

I fjol konstaterade FN:s människorättsråd att Finland brutit mot internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter genom att påverka vilka som får ställa upp i val till Sametinget.

Dessutom har Finland inte ratificerat ILO 169, konventionen om ursprungsfolk och stamfolk, som ska garantera ursprungsfolks rättigheter, trots påtryckningar.

Utöver en eventuell dom för brott mot mänskliga rättigheter kan Finland tvingas betala skadeståndet på under en miljon euro.

Pauliina Feodoroff på slottsbalen 2015 med siffran 169 skrivet på sidan av huvudet.
Finland har inte ratificerat ILO 169, konventionen om ursprungsfolk och stamfolk, trots upprepade uppmaningar från omvärlden. På bilden Pauliina Feodoroff som demonstrerade på självständighetsbalen 2018. Pauliina Feodoroff på slottsbalen 2015 med siffran 169 skrivet på sidan av huvudet. Bild: Jyrki Lyytikkä/Yle 2015,Pauliina Feodoroff,samer,Presidentens slott,Finlands självständighetsdag

Många löften som inte hållits

Ganska direkt efter skjutningen klubbades nya kriterier för vapenlicens igenom på inrikesministeriet, och en hel del förbättringsförslag gavs av en utredningskommission om skjutningen.

Ifjol konstaterade Pekka Sauri, som ledde utredningskommissionen, att de flesta förslagen kommissionen gav för att förebygga framtida skjutningar ännu inte genomförts.

Sauri sade i höstas till Yle att han inte ens vet vem som haft förslagen på sitt bord, eller varför de inte genomförts. Kommissionen gav över tjugo rekommendationer, bland annat ett förbud på vissa handeldvapen och att psykmediciner inte skulle ges till under 23-åringar utan besök hos psykiater.

Utöver de stärkta kraven för att få vapenlicens har inte mycket hänt, konstaterade Sauri då.

Läs också