Hoppa till huvudinnehåll

Kauhajoki: Finland fälldes för brott mot de mänskliga rättigheterna – professor Scheinin hoppas på ny europeisk standard i polisarbetet

Ljus för offren i Kauhajokimassakern.
En 22-årig man dödade 10 personer i Kauhajoki år 2008. Gärningsmannen tog också sitt liv efter attacken. Ljus för offren i Kauhajokimassakern. Bild: Lehtikuva Skolmassakern i Kauhajoki,Ljus

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna har i sin dom beslutat att Finland kränkte de tio Kauhajokioffrens mänskliga rättighet till liv då gärningsmannen inte fråntogs sitt vapen trots att han förhördes av polis dagen innan skolskjutningen i Kauhajoki år 2008.

Enligt domstolen misslyckades de finländska myndigheterna med att skydda offren i skolattacken. Rösterna föll 6–1 i frågan.

Den finländska domaren Pauliine Koskelo röstade med majoriteten, medan den brittiska domaren Tim Eicke röstade emot.

Domen gäller specifikt myndigheternas agerande före attacken. Europadomstolen är i sin dom eniga om att myndigheterna inte har brutit mot mänskliga rättigheter i brottsutredningen.

Anhöriga till de tio offren sökte sig till Europadomstolen i Strasbourg i september år 2012, efter att Högsta domstolen lät bli att bevilja besvärsrätt efter att både tingsrätten och hovrätten förkastat åtalet om dödsvållande som väckts mot en kommissarie.

De anhöriga ansåg att Finland bröt mot artikel 2 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, där rätten till liv tryggas.

"Polisen borde ha beslagtagit vapnet"

Nio studerande och en lärare dödades i skolattacken i Kauhajoki. Den 22-åriga gärningsmannen, som också var elev vid yrkeshögskolan där han utförde dådet, tog också sitt eget liv efter attacken.

Domstolen uppger att polisen visste om inlägg på nätet som gärningsmannen hade skrivit och att polisen hade förhört mannen före attacken och övervägt att konfiskera hans vapen. Vapnet beslagtogs ändå inte.

Enligt domstolen borde polisen ha beslagtagit vapnet som en säkerhetsåtgärd och det skulle enligt domstolen ha varit lagligt att göra det.

Europadomstolen uppger ändå i sin dom att poliserna inte på förhand kunde veta att det fanns ett direkt och akut hot mot offren.

Domstolen konstaterar också att polisen inte hade skäl att kontrollera uppgifter om gärningsmannens psykiska hälsa eller om hans militärbakgrund.

Över 30 000 euro i ersättningar till familjerna

Att Europadomstolen nu bedömer att Finland kränkt offrens mänskliga rätt till liv, innebär i första hand en fläck på Finlands rykte.

Finland dömdes också till att betala ersättningar för ungefär drygt 30 000 euro till varje familj och kring 7 000 euro i rättegångskostnader. Sammanlagt 19 anhöriga förde fallet till Europadomstolen.

Europadomstolen kan inte ändra på beslut som nationella myndigheter eller domstolar har fattat, men ifall ett EU-medlemsland bryter mot mänskliga rättigheter kan landet dömas till att betala ersättningar för brottet.

Kommissarien stod alltså inte åtalad i Europadomstolen, och processen handlar inte heller om en vilja att öppna utredningen kring skolskjutningen på nytt.

En av de anhörigas advokater, Esa Puranen, säger till Yle Uutiset att han är lättad över beslutet och att han tror att domen kommer att väcka diskussion om hur den finska staten har agerat i frågan.

Han säger också att domen innebär en stor smäll för Finland när det gäller rättsstatsprincipen.

Människorättsexpert hoppas det blir ny europeisk praxis

Professorn i internationell rätt och mänskliga rättigheter Martin Scheinin välkomnar domstolens beslut om att polisen bör ingripa med lägre tröskel då det finns ett hot om våld.

– Det här är en ny tolkning, jag hälsar den välkommen och hoppas att det här ska bli en ny europeisk standard, säger Scheinin till Svenska Yle.

Scheinin framhåller att domstolen inte ville skuldbelägga den enskilda polis som bedömde att den blivande gärningsmannen kunde behålla sitt vapen. Domstolen ser det snarare som ett strukturellt problem inom polisen.

– Det här domslutet kommer att kräva nya instruktioner inom polisen så att det finns en enhetlig standard.

Enligt Scheinin är det väldigt allvarligt att Finland befunnits kränka artikel två om rätten till liv i den europeiska människorättskonventionen.

Han påpekar att det inte är alla europeiska länder som fått fällande domar.

Scheinin tycker också det är bra att Finlands problem med skolskjutningar lyfts fram på det här sättet.

– Jag tycker det är helt berättigat att Finland – där de här skolskjutningarna är ett problem – kommer i fokus angående det här problemet, säger han.

Domen kan överklagas

Dagens dom är inte slutgiltig. Finska staten har tre månader på sig att föra ärendet till ett större domarkollegium.

Om så inte sker, eller om det större domarkollegiet bekräftar dagens dom vinner domen laga kraft.

Klockan 17:14: Artikeln kompletterad med professor Scheinins kommentarer. Rubriken justerad.

Läs också