Hoppa till huvudinnehåll

När det stormar söker de flesta skydd inomhus - stormjägarna gör tvärtom!

En åskfront närmar sig över vattnet.
En åskfront närmar sig. En åskfront närmar sig över vattnet. Bild: Copyright 2018 Janne Kommonen, All rights reserved åska,Åskfront

När stormar som Aila drar över Finland vill de flesta stanna hemma i trygghet, men det gör man inte om ens hobby är att jaga stormar. Då drar man ut för att observera stormen, ta bilder och förundras över naturens kraft.

– Aila var en ettrig höststorm. Den kom lite tidigare än höststormarna brukar, men det var ganska väntat att vi skulle få en storm i de här tiderna, säger stormjägare Suvi Karhu.

– En storm som drar över södra och mellersta Finland och inverkar på så många människors liv är exceptionell. Det är också väldigt ovanligt att Meteorologiska institutet ber människor att stanna hemma, säger Janne Kommonen, som jagat stormar i närmare 20 år. Samtidigt tycker han att det är en fin sak att samhället har blivit så bra på att förbereda sig på stormar.

Vad gör stormjägare?

I praktiken går stormjakt ut på att hålla koll på vädret och när en storm kommer åker man för att se på den, ta bilder och samla in mätdata.

– På internet finns det en hel del väldigt detaljrik information som man kan använda sig av för att ta reda på när det blir storm. En del av oss gör också egna observationer och försöker utgående från dem ta reda på var stormen slår till som häftigast, säger Janne Kommonen.

– Man lär sig läsa av molnen, lite som sjömän tidigare, säger han.

Ett vackert moln som genomskärs av blixtar i skymningen.
Ett vackert moln som genomskärs av en blixt. Ett vackert moln som genomskärs av blixtar i skymningen. Bild: @Janne Kommonen åska

Att veta hur en storm kommer att röra sig är viktigt för en stormjägare, eftersom allt handlar om att placera sig rätt.

– Helst är jag lite utanför stormen, då ser det allra vackrast ut. Om man hamnar in i stormen ser man ju oftast inget alls, säger Janne Kommonen.

Jakten botade rädslan

Stormar är skrämmande naturfenomen med hiskelig styrka. Suvi Karhu började jaga stormar för att hon var rädd för dem.

– Som barn hade jag en nästan förlamande rädsla för stormar. Men då jag började närma mig vuxen ålder tänkte jag att ju mer jag lär mig om stormar desto bättre kan jag hantera dem. Det svängde på det hela och nu springer jag efter stormarna, skrattar Suvi Karhu.

Stormjägarna Suvi Karhu och Janne Kommonen i Efter Nios soffa.
Stormjägarna Suvi Karhu och Janne Kommonen. Stormjägarna Suvi Karhu och Janne Kommonen i Efter Nios soffa. Bild: Yle/Parad Media Storm,väderlek,stormbongare

Janne Kommonen å andra sidan har alltid varit fascinerad av väder.

– Som barn var vår familj ute i skärgården en hel del, och när det kom stormar brukade vi testa hur långt vinden bär en om man hoppar rakt upp, säger han.

Att jaga stormar började han ändå med först efter att han var på stugan under ett hårt åskväder.

– Som tur skedde inga personskador eller andra större skador, men en del elektronik gick sönder och det var spännande att se vad blixtarna gjort åt naturen efteråt, säger Janne Kommonen.

Bild av en bit av en uppfläkt telefonkalbel som blixten har slagit ner i.
Härifrån startade min hobby. Blixten slog ned i telefonkabeln på vår tomt, berättar Janne Kommonen. Bild av en bit av en uppfläkt telefonkalbel som blixten har slagit ner i. Bild: © Janne Kommonen blixtnedslag,elkabel

- Strömmen tog sig in i vårt hus och förstörde lite elektronik, säger Janne Kommonen.

Spåren av ett blixnedslag i en gran.
En blixt slog ner i ett träd och gjorde en djup fåra i det. Spåren av ett blixnedslag i en gran. Bild: © Janne Kommonen blixtnedslag,gran

Kunskap minimerar risker

Att jaga stormar handlar också om att göra observationer. Finlands stormjägare samlar sina bilder på taivaanvahti.fi. De samarbetar också med Meteorologiska institutet.

– Vi skickar in information om de mätvärden vi gjort via Meterologiska institutets app, säger Suvi Karhu.

Stormjägaren Suvi Karhu visar upp en vindmätare.
En mobil vindmätare, som Suvi Karhu använder för att mäta vindbyarnas styrka. Stormjägaren Suvi Karhu visar upp en vindmätare. Bild: Yle/Parad Media vind,vindmätare

Att jaga stormar är ändå inte helt ofarligt, men ju mera man vet desto bättre kan man undvika olyckor.

– Till exempel brukar jag alltid ha håret öppet när jag är ute i åskväder, säger Suvi Karhu. Ifall en blixt är på väg att slå ner i närheten kan man nämligen märka det på att håret stiger upp några sekunder innan och då kan man hinna ta skydd.

Förra sommaren var hon ute i ett åskväder och insåg att blixten kommer att slå ner i närheten. Eftersom hon var nära ett vattentorn visste hon att hon måste ta sig bort, och ungefär en minut efter att hon avlägsnat sig från platsen slog blixten ner i vattentornet.

Suvi Karhu säger att man i storstäder inte behöver bry sig om åskväder så mycket eftersom det finns åskledare som tar hand om blixtarna.

På glesbygden däremot ska man gärna dra ut kontakterna eftersom strömmen kan röra sig via elkablar upp till fem kilometer bort från ett blixtnedslag. Då är elektroniken i fara.

Om man däremot är ute i naturen ska man vara försiktig.

– Ta inte skydd under ett träd, utan gå långt ifrån det och gör dig möjligast liten, säger Janne Kommonen.

Det allra farligaste är ifall elektriciteten går genom hjärtat. Därför ska man om möjligt ge blixten en kortare väg att ta sig ner i marken, till exempel genom armen ifall man sitter på huk.

Drömmer om tromber

När det kommer till vilket naturfenomen de ännu skulle vilja se är stormjägarna ense.

– En tornado eller en tromb, säger Suvi Karhu.

– Och det observeras ungefär 20 tromber per år i Finland, så det är inte omöjligt, säger Janne Kommonen.

– Har man tur är tromben över vatten för då bildas en vattenpelare, och det ser fantastiskt ut.

De senaste åren har stormarna i Finland varit ganska tama, och det gör att Janne och Suvi inte jagat stormar mer än några dagar per år.

– Men det hör ju till. Har man en sådan här hobby får man vänja sig vid att bli besviken ibland. Som tur är finns det ju alternativ, som geocaching eller norrsken, säger Janne Kommonen.

– För min del började hobbyn via stormjakt, men utvidgades snabbt till andra fenomen som nattlysande moln och halofenomen, säger Suvi Karhu.

Och innerst inne handlar det hela ju om att uppskatta naturen på olika sätt.

Suvi Karhu och Janne Kommonen medverkar i Efter Nio med temat luft måndag 21.9.2020 kl. 21.00 i Yle Fem och på Yle Arenan.

Läs också