Hoppa till huvudinnehåll

Försummade ursprungsfolk sitter i kläm i mångkulturella Malaysia

Bild på fyra barn som går vid väggrenen på en asfalterad väg. Bredvid växer gröna växter.
Nuförtiden går största delen av mah meri-barnen i skola. Det är ändå vanligt att de avbryter skolgången efter bara några år för att hjälpa familjen att förtjäna sitt uppehälle. Bild på fyra barn som går vid väggrenen på en asfalterad väg. Bredvid växer gröna växter. Barn,Malaysia,Mah Meri

Ursprungsbefolkningen anses bli skamligt dåligt behandlad i Malaysia. De olika ursprungsfolken lever vanligen i fattigdom, och många är isolerade från det övriga samhället. Deras unika kulturer och i vissa fall deras existens anses nu vara hotade.

En familj lyssnar på malajiska popsånger i skuggan utanför ett litet trähus. Sociologen Harris Rashid förklarar att barnen förstår vad sångtexterna handlar om, för de har lärt sig det malajiska språket i skolan.

– Föräldrarna kan däremot inte prata malajiska. De har aldrig gått i skola och de är analfabeter, berättar Rashid.

Familjen hör till ett av de 18 ursprungsfolken som lever på Malackahalvön i Malaysia. Den här folkgruppen heter mah meri, och den lever vid kusten bara 50 kilometer från den kommersiella huvudstaden Kuala Lumpur.

Plågsam jakt, våta fiskare

Familjen har nyss avslutat en måltid som bestod av bland annat krabbor som pappan hade fångat på en närbelägen sandstrand. Rashid säger att mah meri-männen använder säregna metoder när de jagar.

– Om de vill fånga till exempel en krabba sätter de ner sin hand i en håla där en krabba gömmer sig. När krabban sedan greppar tag i handen med sin klo drar de snabbt upp djuret och fångar det, förklarar Rashid och tillägger att det varje gång gör ont.

Männen fiskar också i en närbelägen flod. De fäster ett flöte med en lina som har ett bete men inte någon krok och kastar det i vattnet.

När flötet rör på sig dyker männen ner i floden och nappar tag i fisken. De vill inte plåga fiskarna genom att använda krokar, konstaterar Rashid.

Man i blå pikéskjorta håller i föremål av trä.
Harris Rashid visar hur man löser ett av mah meri-folkets intelligenstester. Före bröllopen måste brudgummarna genomgå sådana tester för att visa att de är värdiga att gifta sig med bruden. Man i blå pikéskjorta håller i föremål av trä. Bild: Yle / Björn Ådahl Mah Meri,Malaysia

Annorlunda språk, allmänna fördomar

Rashid fungerar som frivillig i ett litet kulturcentrum som är granne med familjen som åt krabborna. Centrumet finns i en by där samtliga invånare hör till mah meri-folket.

Rashids mål är att sätta sig in i folkets unika kultur som avviker markant från till exempel den malajiska kulturen. Också det ljudhärmande språket är annorlunda.

– I språket finns det bara fyra räkneord, mui, ma, be, hap - ett, två, tre, fyra. Det leder till att barnen i skolan har svårt att lära sig att räkna när de måste använda ett system som baserar sig på tio siffror, konstaterar han.

Rashid säger att det är ett av många exempel på hur det faktum att mah meri-människorna har en avvikande kultur försätter dem i en svag ställning när de har att göra med det övriga samhället. Han beklagar att det därför är vanligt att malaysierna ser ner på mah meri och de andra 17 ursprungsfolken.

– I stället har jag liksom alla malaysier mycket att lära av de här folken. Det är synd att flertalet av malaysierna inte vet något alls om dem, konstaterar han.

Bild på skulpturer i mörkt trä.
Mah meri-folket är berömt för sina unika träskulpturer. Alla män måste lära sig träsnideri, för det är central ingrediens i folkets kultur. Träsnidarnas drömmar avgör hur de utformar skulpturerna. Det anses förklara varför de ofta är synnerligen fantasifulla. Bild på skulpturer i mörkt trä. Bild: Yle / Björn Ådahl Mah Meri,Malaysia

Viktiga skulpturer, medfödda naturskyddare

I kulturcentrumet är tre träsnidare fullt upptagna med att skapa skulpturer. En stum man arbetar på en skulptur som föreställer ett mytiskt djur med en stor mun.

– Vi gör avbildningar av djur och växter. Också maskerna är viktiga, för dem använder vi i samband med våra ritualer, berättar byns skickligaste träsnidare Samri Rahman.

Man som har cigarett i mungipan snickrar en träskulptur medan han sitter på filt på marken.
Den här träsnidaren förlorade sin talförmåga när han drabbades av ett slaganfall. Länge kunde han inte heller skapa skulpturer, men till sin glädje kan han igen använda sina verktyg. Man som har cigarett i mungipan snickrar en träskulptur medan han sitter på filt på marken. Bild: Yle / Björn Ådahl Mah Meri,Malaysia

Mah meri-folkets träsniderier anses vara synnerligen högklassiga i synnerhet med tanke på att de skapas med hjälp av primitiva verktyg. I folkets kultur spelar träskulpturerna en central roll, och alla män måste lära sig att göra sådana.

Också husen byggs av trä. För mah meri-folket är det ändå otänkbart att hugga ned ett levande träd bara för att få virke.

I stället vandrar männen omkring i djungeln på jakt efter lämpliga stammar eller grenar som redan har fallit till marken. Rashid kallar det här fenomenet en medfödd miljömedvetenhet, och han säger att det är ett drag som överlag präglar folkets kultur.

Man håller upp skulptur av mörkt trä och ler mot kameran.
Det har tagit mästarsnidaren Samri Rahman två veckor att skapa skulpturen. Han är nöjd, för den har hittat en köpare som betalar nästan 100 euro för den. Man håller upp skulptur av mörkt trä och ler mot kameran. Bild: Yle / Björn Ådahl Mah Meri,Malaysia

Säregen kompensation, långvarig forskning

Mah meri-männen upplever också att de måste ersätta alla djur som de har tagit livet av när de har jagat för att skaffa familjen mat. Det gör de genom att placera en träskulptur av djuret på den plats där det dog.

– När utomstående i början av 1900-talet för första gången besökte området där mah meri-folket bor blev de förbluffade över alla fina skulpturer som låg utspridda på marken. I flera decennier kom folk sedan hit enkom för att ta med sig skulpturer och sälja dem i städerna, berättar Rashid.

I dag är skulpturer till salu i kulturcentrumet. Det grundades av Rashids far, Rashid Esa, som i hela 30 år har ägnat sig åt att forska i mah meri-folkets kultur.

– Jag kom hit för första gången på 1970-talet. Då bodde alla i små hyddor, och de flesta ville inte prata med utomstående, säger Rashid Esa.

Bild på skulptur i trä som föreställer ett förvridet ansikte.
Maskerna ska skrämma bort onda andar som annars kan skada mah meri-folket. Maskerna används under alla viktiga animistiska ritualer. Bild på skulptur i trä som föreställer ett förvridet ansikte. Bild: Yle / Björn Ådahl Mah Meri,Malaysia,skulptur

Skadlig ignorans, ovanlig mångfald

Genom att tillsammans med sonen Harris driva kulturcentrumet hoppas Rashid Esa väcka intresse för ursprungsfolkens kultur. Samtidigt får träsnidarna en möjlighet att skaffa sig inkomster genom att sälja sina skulpturer till besökarna.

– Den allmänna okunnigheten om ursprungsfolken ger upphov till svåra problem. Det är förkastligt att inte heller de som har försökt omvända mah meri-människorna från sin animistiska tro till islam har varit insatta i folkets kultur, konstaterar Rashid Esa.

Drygt 60 procent av Malaysias 32 miljoner invånare är muslimer. I det mångkulturella landet bildar de muslimska malajerna den största etniska gruppen.

Nästan en fjärdedel av invånarna är kineser, knappt tio procent är indier och resten består av tiotals olika ursprungsfolk. Av dem lever 18 på Malackahalvön och de övriga på den malaysiska delen av den väldiga ön Borneo.

Felaktigt tvång, gräsliga följder

I synnerhet på Malackahalvön har ursprungsfolken marginaliserats och försummats av myndigheterna. Rashid Esa säger att beslutsfattarna dessutom har gått in för att få ursprungsfolken att förändra sin livsstil och få dem att leva på samma sätt som de övriga malaysierna.

– Bland mah meri-folket har det resulterat i bland annat utbredd alkoholism. Antalet självmord har också ökat betydligt, beklagar han.

Bild på äldre man med glasögon som ser in i kameran med neutralt ansiktsuttryck,
Rashid Esa har ägnat en stor del av sitt liv åt att lära sig att förstå mah meri-folkets kultur. Han är upprörd över myndigheternas sätt att behandla Malaysias ursprungsbefolkning. Bild på äldre man med glasögon som ser in i kameran med neutralt ansiktsuttryck, Bild: Yle / Björn Ådahl Mah Meri,Malaysia

Liksom de flesta av ursprungsfolken på Malackahalvön är mah meri-folket så litet att det anses finnas en stor risk för att det dör ut. Det består av bara 4 000 människor som lever i tio olika byar, och inavel är ett allt svårare problem.

Rashid erkänner att han trots alla sina år bland de här människorna inte ännu förstår dem till fullo. Han hoppas innerligt att han och sonen Harris hinner lära sig mer av dem innan det är för sent.

Läs också