Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Ruth Bader Ginsburgs död öppnar upp för en ny politisk maktkamp på slutrakan av presidentvalsrörelsen – Trump sitter på ett nytt politiskt trumfkort

Människor har samlats på utanför USA:s högsta domstol efter att ha nåtts av budet att domaren Ruth Bader Ginsburg dött. USA-korrespondent Ville Hupas profilbild ovanpå med citattecken runt.
På fredag kväll samlades människor utanför USA:s högsta domstol på Capitol Hill för att sörja Ginburgs bortgång. Människor har samlats på utanför USA:s högsta domstol efter att ha nåtts av budet att domaren Ruth Bader Ginsburg dött. USA-korrespondent Ville Hupas profilbild ovanpå med citattecken runt. Bild: AOP/ Yle USA:s högsta domstol,Ruth Bader Ginsburg,ville hupa

Det skulle finnas mycket att skriva om Ruth Bader Ginsburg, som på fredagen avled efter en längre kamp mot cancer.

Mest känd som en ikon för kvinnokamp och jämlikhet mellan könen hann hon under 27 års tid utgöra en orädd, progressiv röst i den högsta domstolen.

Det kommer att skrivas böcker om Ginsburg och hennes livsverk.

Men hennes död skapar nya chockvågor i den amerikanska politiken. I USA tog debatten direkt efter de första hyllningarna en väntad vändning.

Ruth Bader Ginsberg under ett framträdande i New York.
Ruth Bader Ginsburg har varit domare i högsta domstolen sedan år 1993. Ruth Bader Ginsberg under ett framträdande i New York. Bild: Justin Lane Ruth Bader Ginsburg

Den politiska dragkampen om vem ska utnämnas till Ginsburgs ersättare är i full gång.

Det är en kamp som kan bli lika bitter som betydelsefull.

Högsta domstolen – en maktfaktor i USA

Från ett utomstående perspektiv kan det vara svårt att förnimma den makt som USA:s högsta domstol besitter i det amerikanska politiska systemet.

Domstolen tar ofta ställning i eldfängda frågor som delar folket. Det kan till exempel handla om samkönade äktenskap, aborträtten, invandring eller hälsovård. Domstolens utslag lämnar avtryck i det amerikanska samhället som formar den politiska vardagen i decennier framöver.

Domarna tolkar lagstiftningen, men perspektiven varierar. Den egna politiska övertygelsen spelar in. Därför talas det om liberala och konservativa domare.

Och därför medför varje ny utnämning en ny politisk maktkamp.

I den maktkamp som nu blossat upp med mindre än några månader till presidentvalet, är det plötsligt republikanerna och president Donald Trump som sitter på trumfkorten.

Republikanerna har övertaget – Trump har chansen att utnämnda sin tredje domare

I USA utnämner presidenten domare till den högsta domstolen, medan senaten godkänner dem.

Republikanerna innehar både presidentposten och senatsmajoritet. Det finns alltså inga uppenbara hinder för dem att utnämnda en domare, till och med innan presidentvalet.

Trump har under sin första period redan hunnit utnämna två konservativa domare, Neil Gorsuch och Brett Kavanaugh. Nu har han chansen att utnämna en tredje.

Gruppbild på domarna i USA:s högsta domstol 2018.
Domarna i USA:s högsta domstol 2018. Ruth Bader Ginsburg på nedre raden näst längst till höger. Gruppbild på domarna i USA:s högsta domstol 2018. Bild: JIM LO SCALZO Ruth Bader Ginsburg,Brett Kavanaugh,USA:s högsta domstol

Förutom Trump är det republikanen Mitch McConnell, senatens majoritetsledare, som har nyckelrollen.

I ett färskt uttalande säger McConnell att en omröstning i senaten är att vänta så snart president Trump nominerat en kandidat.

Det förblir oklart om McConnell vill se omröstningen redan innan valet eller under månaderna efter valet innan nästa president tillträder i januari.

Trump själv har redan tidigare offentliggjort en lista på ett tjugotal namn över konservativa domare som han kan tänka sig att nominera ifall en vakans uppstår.

Att vaska fram en domarkandidat brukar ta en månad eller två, men McConnell kan möjligen försnabba processen ifall han vet att han har en majoritet bakom sig i senaten. Det kunde åtminstone i princip bana väg för en omröstning redan innan presidentvalet i början av november.

Den möjligheten har redan fått demokraterna att se rött.

Demokraternas minoritetsledare i senaten Chuck Schumer var snabb med att påpeka att "folket borde få uttala sig om vem de vill se som sin nya domare i den högsta domstolen" och att "vakansen inte bör fyllas innan vi har en ny president".

Demokraterna har inte glömt utnämningsdramat år 2016

Ett politiskt rävspel kring domarutnämningen är nu att vänta.

Republikanernas sits kompliceras av att åtminstone två republikaner, Susan Collins och Lisa Murkowski, meddelat att de inte är redo att rösta för en utnämning före presidentvalet. Det är oklart om fler republikaner resonerar i liknande banor.

Demokraterna minns också den bittra kampen för fyra år sedan, då Barack Obama nominerade en kandidat till den vakans som uppstod på våren 2016 efter den konservativa domaren Antonin Scalias död.

Obamas kandidat, Merrick Garland, ansågs vara en moderat domare med stöd också från republikanskt håll. Men Obamas utnämning stötte direkt på patrull. Orsaken var Mitch McConnell, som i egenskap av senatens majoritetsledare vägrade ordna en omröstning.

McConnells motivering på våren 2016 såg ut så här: folket måste få rösta i presidentvalet och det är den nya presidenten som bör utnämna domaren.

Fyra år senare är det republikanerna som innehar presidentposten och McConnell verkar ha gjort en politisk u-sväng.

Trump kan spela ut "domarkortet" igen

Med sju veckor kvar till presidentvalet har amerikanerna redan genomlevt ett valår som bjudit på mer drama och misär än någon förväntat sig.

Ginsburgs död lär tillspetsa det redan spända politiska klimatet ytterligare.

För fyra år sedan uppgav över en fjärdedel av Trumpväljarna att domarutnämningarna var en av de viktigaste orsakerna till att de röstade republikanskt.

Nu har Trump möjligheten att spela ut "domarkortet" igen, en möjlighet som han inte kommer att försumma i ett försök att styra bort diskussionen från coronakrisen och knappa in på Joe Bidens försprång i opinionsmätningarna.

Läs också