Hoppa till huvudinnehåll

"Nästa år krossar vi svenskarna" - Landskampens anda kvar också i politiska relationer mellan Finland och Sverige

Nordens flaggor vid Riksdagshuset under sessionen i Stockholm.
Riksdagshuset i Stockholm, pampig skådeplats för Nordiska rådets session - och svensk-finska komplex Nordens flaggor vid Riksdagshuset under sessionen i Stockholm. Bild: Magnus Fröderberg – norden.org Norden,Nordiska rådet,Stockholm,Riksdagshuset i Stockholm

Relationerna mellan Sverige och Finland beskrivs som utmärkta och nära. Ändå finns det mycket av komplex, konkurrens och kompanjonskap, visar det sig i coronatider.

En färsk bok granskar fördomar och trauman om grannarna på högsta nordiska nivå. Historikern Mikko Majander började skriva boken före coronakrisen.

Det skulle handla om fördomar och misstro mot Sverige bland finländarna och kanske tvärtom. Han ville försöka riva ner legender som har stannat i vårt kollektiva minne, och hjälpa med att förstå “den andra sidan” lite bättre.

Det gällde till exempel Sveriges påstådda "svek" i vinterkriget, och när Finland lämnades ensamt i samband med EU-anslutningen.

Sedan kom coronapandemin. Finland och Sverige valde olika vägar. Gränserna stängdes för svenskarna som beklagade sig över det havererade nordiska samarbetet.

Ovant att lillebror kritiserade

Sverige har fått ta emot misstro och kritik för sitt annorlunda sätt att hantera smittrisken, också internationellt. Men det var ovant för svenskarna att också Finland kritiserade sin granne.

- Vi talar ofta om lillebrorskomplex i förhållande till Sverige, påpekar Mikko Majander. Men nu verkar svenskarna ha ett storebrorskomplex.

Sveriges självbild är kanske för god, svenskarna kan inte tåla att bli kritiserade när man i stället ville vara förebilden för hela Europa. Särskilt illa är det om lillebror Finland kritiserar och pekar ut Sverige.

Men Majander skyndar att tillägga att Finland också genom tiderna har ogillat svensk kritik. Speciellt när den bäddas in som välmenande råd, till exempel om skötseln av kontakterna mot Ryssland/Sovjetunionen.

Nordisk självbild drabbad

Det finns mycket att utveckla i nordiskt samarbete när det gäller kriser som berör Sverige och Finland, eller hela Norden. Det borde störa alla medlemsländer att det nordiska samarbetet lider i krisen, säger Mikko Majander.

- Alla måste nu fundera på om det nordiska samarbetets självbild är realistisk. Är de nordiska länderna så bra på att samarbeta som de har trott?

Naturligtvis är Sverige det centrala landet i Norden. Om det var Finland som hade avvikit från de andras linje så hade man sagt att Finland inte följer den nordiska linjen, enligt Mikko Majander.

Men nu är det Sverige som avviker. Då måste man fråga: Vad är den nordiska linjen, finns det överhuvudtaget en sådan?

Mikko Majander i sin läsfåtölj på kontoret.
Coronapandemin har visat problemen i relationen mellan Finland och Sverige, säger historikern Mikko Majander. Mikko Majander i sin läsfåtölj på kontoret. Bild: Bengt Östling/Yle historia,Mikko Majander,Magma (tankesmedja)

Geopolitisk arrogans har Finland inte råd med

I tillägg till kritiken mot påstådd svensk arrogans och besserwisser-mentalitet finns en geopolitisk bakgrund. Finlands läge, som det östligaste landet i Norden har gett ett känsligt läge mot Ryssland.

- Finland har varit bufferten, svenskarna vet att vi skyddar Sverige för den geopolitiska realiteten. Därför har Sverige råd att vara moraliskt i internationell politik på sätt som Finland inte har.

Både svenskar och finländare är ganska ömtåliga när det gäller att ta emot kritik från varandra, enligt Majander.

Sverige gjorde ett militärt val när man avstod från stora arméer med allmän värnplikt och satsningar på försvaret. Den finska bufferten har varit bra att ha, men svenskarna har också direktkontakt med ryska Kaliningrad öster om Gotland. Nu har man lagt om den militära kursen.

Försvarssamarbetet är tätt mellan Finland och Sverige. Men det var en besvikelse för svenskarna att Finland valde amerikanska Hornet som jaktplan.

Nu hoppas Saab på nästa beställning. Gemensamma försvarsanskaffningar skulle stärka den militära samhörigheten mellan de två ickemedlemmarna i Nato.

Komplex kommer fram i kriser

Mikko Majander ville utreda om det finns kvar av finländska, krigstida traumor och komplex. Jo, de är kvar.

Landskampsandan och misstron kommer fram nu i tiden av pandemi med stängda gränser och ekonomisk oro.

Det är fortfarande för tidigt att säga vem som har rätt i skötseln av coronakrisen. Men det har gett anledning att granska Sverige lite extra.

- Det är otroligt viktigt att gränserna mellan Sverige och Finland nu kan öppnas, säger Mikko Majander.

Sverige anser att de aldrig borde ha stängts. Finland har genom Sauli Niinistö påpekat att vi också installerade interna gränser mot områden med mest smitta.

Gränsstängningen var aldrig riktad mot Sverige.

I Finland man har nu förstått hur stort det är att man vanligtvis kan besöka Sverige så lätt. Kanske man uppskattar Sverige-förbindelsen bättre nu och resandet tar fart.

Det brukar också sägas att finländarnas kärlek till Sverige inte är besvarad, det är mest finländare som åker till Sverige med båtarna.

- Jo det är sant. Överhuvudtaget följer Finland Sverige mycket mer noggrant än Sverige följer Finland. Det är frågan om media, kultur, också politik, säger Mikko Majander.

Sverige är på detta sätt viktigare för Finland, än Finland är för Sverige.

Turister i Stockholm utanför kungliga slottet.
Nu upptäcker både finländare och svenskar betydelsen av öppna gränser, säger Mikko Majander. Turister i Stockholm utanför kungliga slottet. turister,Sverige,Stockholm

Nordisterna före sin tid - nu efter?

Förr ansågs Finland ligga upp till 20 år efter Sverige: men nu har Finland tagit igen det svenska försprånget, inom politik, ekonomi och kanske kultur, skriver Mikko Majander och får säkert medhåll av många finländare.

Åt geopolitiken kan varken Sverige eller Finland göra något - vi hänger ihop. Majanders bok ger många exempel från memoarer och facklitteratur om hur man har resonerat om grannarna i de två huvudstäderna.

Det finns några dråpliga och insiktsfulla historier om finländska och svenska politiker.

De ledande finländska politikerna Kekkonen, Koivisto, Lipponen har varit nordister och vänner av Sverige, säger Mikko Majander. Men det har inte alltid märkts i deras möten med Erlander, Palme, Persson.

Den nationella egoismen går ofta före en idealistisk nordism, och det var viljestarka politiker med en starka uppfattning om nationens väg.

Också president Mauno Koivisto ansåg trots allt att viktigast i integrationsfrågan var att vi är i samma grupp som Sverige.

Men något Sverigehat finns det inte i Finland, påpekar Mikko Majander, inte bland politiker eller ens folket. Det är enstaka insändare som spyr hat mot Sverige. Det är inte representativt för hela nationens attityd, men vissa medier följer upp.

I själva verket finns det ju också en medkänsla med Sverige, som har haft så många fler dödsfall på grund av coronaviruset.

Nordiska knytnävar

Men politikerna har också varit mycket misstrogna när det gäller de andras avsikter.

Mikko Majander återger i boken historien om Paavo Lipponen och Göran Persson som var nära slagsmål i en toalettkö. I sista stund förhindrades det av Nobelfredpristagaren Nelson Mandela som också stod i kön.

Det finns flera versioner av den historien - och den kan inte bekräftas.

Paavo Lipponen säger sig inte minnas hela händelsen som Göran Persson har nämnt i sina memoarer. Erkki Tuomioja hävdar att det handlade om en helt annan sydafrikansk politiker.

Nordiska kontakter handlar också om personkemi.

- Politikernas relationer mellan Sverige och Finland är nästan som ett familjeförhållande. Ibland är det starka känslor, men på sätt och vis är vi ändå syskon med ganska bra förståelse för varann, säger Mikko Majander.

När grunden är bra inom familjen, kan man vara mycket kritisk mot varandra, det måste man komma ihåg.

Naiv tilltro och nationell egoism

En misstro mot Sverige i Finland bygger på Sveriges dominans i Finland fram till år 1809.

Andra lyfter fram att Sverige svek Finland i vinterkriget, genom att inte släppa fram försändelser och trupper. Därmed förlorade Finland Viborg, är en slutsats.

Mikko Majander anser att Sverige inte har svikit Finland. Det gavs inga officiella löften, det är önskedrömmarna från kriget som inte kunde förverkligas.

Det låter nästan som om inget annat duger än fler svenskar bland de stupade, den optimala uppoffringen, påpekar Mikko Majander.

Sverige hade ju inte de resurser man hoppades på i Finland. Och bakom hörnet låg rädslan bland svenskarna om att själv hamna ut i kriget och bli en del av tyskarnas krigshandlingar.

"Sveket" under kriget används rentav som argument när man talar om naivitet när det gäller nutida säkerhetspolitiskt samarbete och säkerhetsgarantier från Sverige.

Mikko Majander håller inte med om att Sverige, Finland och länderna i Norden har blivit mer nationellt egoistiska. Det har de alltid varit i de stora frågorna.

- Sverige och Finland är nog villiga att göra goda tjänster när det inte stör deras eget intresse. Men en sådan nordism finns inte riktigt, där man gör något för andras skull som är mot den egna nationens intresse, säger Mikko Majander.

Leder Brexit till Svexit? Opinionsmätningar visar att det är osannolikt.
Anslutningen till EU var problematisk när Sverige och Finland hade olika takt i början. Leder Brexit till Svexit? Opinionsmätningar visar att det är osannolikt. Bild: Yle / Ingemo Lindroos Brexit,Sverige,Storbritannien

Medlemskapet i EU - nytt rekord i nonchalans?

Det finns både rivalitet och beroende mellan Sverige och Finland. Och det verkar vara ömsesidigt.

Mikko Majander koncentrerar sig i boken på ett annat "svek"; Sveriges plötsliga besked om att man började planera medlemskap i EU, utan Finland.

Det har debatterats åtskilligt. Svenskarna har bett om ursäkt på de allra flesta nivåer för att man "glömde" att uttryckligen informera Finland på förhand.

Men Majander vill inte kalla heller det ett svek. Alla visste att något skulle ske inom kort i EU-anslutningen.

Senare har Finland kommit i kapp Sverige på många områden och rentav gått förbi. Finland gick med i EMU/Euro-valutan som enda nordiska land. Då var det Finland som gick i sin egen takt och trodde att Sverige skulle komma snart efter.

Finland har vunnit Eurovisonstävlingen och segern i Ishockey-VM värderas av många finländare som den allra största segern över Sverige. Men landskampen i friidrott, den brukar Finland förlora. Så skedde också nyligen i Tammerfors.

Landskampen

Det är tydligt att invandringskrisen för några år sedan och nu corona får fram gamla historier och mentala frågor.

Corona visade att det mycket lätt blir en landskampsanda, man talar om den kära grannen i ganska skarpa toner. Det är typiskt för mentaliteternas historia att det ligger nånstans i bakgrunden och kommer fram i en krissituation.

I idrotten kommer det bästa och det sämsta fram. Mikko Majander vägrar ändå tro att finländarna hellre hejar på Ryssland än Sverige om de två länderna möts i ishockey.

Mikko Majander är docent i politisk historia och jobbar som samhällsanalytiker på tankesmedjan Magma i Helsingfors. Där har han bland annat skrivit om Sverige och Norden som förebild i den finländska politiska argumentationen.

Boken: "Komplekseja, kilpailua ja kumppanuutta" utkommer på bokförlaget Siltala. Boken finns åtminstone tillsvidare endast på finska.

Läs också