Hoppa till huvudinnehåll

Nedgrävda kablar ger trygghet under oväder - längre strömavbrott drabbade enbart hushåll med luftburen elektricitet

Ett stormande hav.
Stormen Aila drog över Åboland på torsdagen. Ett stormande hav. Bild: Yle/Arash Matin Aila,stormar,hav,vågor,stormen aila


Många hushåll i Åbolands skärgård kommer att vara utan elektricitet ännu under helgen. Knappt hundra hushåll är fortfarande utan el och arbetet beräknas pågå ännu under söndagen. Det uppger eldistributionsbolaget Caruna som distribuerar elen i Åboland.

För en del hushåll kommer strömavbrottet alltså att vara långvarigt, upp till 3 dygn. Dessutom kan det ännu uppdagas nya hushåll som inte har ström, det gäller framför allt sommarstugor som ännu inte gjort en felanmälan.

Då stormen Aila rasade som värst över Åboland var 6 000 hushåll utan elektricitet.

Hur många hushåll som totalt drabbades är ännu för tidigt att säga eftersom felen åtgärdats vartefter, förklarar driftschef Jörgen Dahlqvist.

Lag kräver snabba åtgärder - men först år 2028

Efter den kraftiga stormen Tapani julen 2011 då sammanlagt 300 000 hushåll var utan ström i landet stiftades en lag som satte gränser för hur länge ett strömavbrott får vara.

En stor del av hushållen saknade då ström i flera dagar och en del var utan elektricitet i upp till 3 veckor.

Lagen stiftades år 2013 men träder i kraft först år 2028. Just nu pågår en diskussion om tidsfristen ska förlängas, en del eldistributionsbolag har ansökt om uppskov så att lagen skulle träda ikraft först flera år senare.

Lagen säger att ett strömavbrott får vara högst 6 timmar i tätorter och 36 timmar i glesbygden.

Skärgården räknas ändå inte som glesbygd, så någon övre gräns för hur långt ett strömavbrott får vara i skärgården kommer inte att finnas i den kommande lagen.

Tallink Siljas blåvita passagerarfartyg Galaxy försvinner bakom en ö under en höststorm med vita toppar på vågorna.
Tallink Silja gungar fram i Naguvattnen. Tallink Siljas blåvita passagerarfartyg Galaxy försvinner bakom en ö under en höststorm med vita toppar på vågorna. Bild: Arash Matin / Yle Aila,Höststämning,stormar,stormskador,Varning för hård vind,Nagu,vågor,Skärgårdshavet,skärgårdar,Skärgården,Tallink Silja Oy,M/S Galaxy

Underjordiska nät är vädersäkra

Stormen Aila förorsakade strömavbrott för ungefär 100 000 hushåll i hela landet.

- Aila var en kraftig storm. Sedan stormen Seija år 2013 har vi inte varit så här sysselsatta, säger Dahlqvist.

Klart är ändå att många fler hushåll hade drabbats om inte Caruna hade grävt ner elkablar i den omfattning som man har gjort.

Eldistributionsbolaget Carunas karta över områden med strömavbrott visade tydligt att de områden som under de senaste åren fått sina elledningar nedgrävda under mark klarade sig utan större strömavbrott.

Åren 2018 och 2019 grävde Caruna ner en stor mängd elkablar i marken och det har gjort elnätet betydligt mer driftssäkert.

Det gäller bland annat Nagu och Korpo tätorter, Hitis-Rosala-landet och Pargas centrum.

Pargas centrum har redan länge haft underjordiska elkablar men området har utvidgats under de senaste åren. Där har man klarat sig undan långvarigare strömavbrott.

Helt problemfritt har det ändå inte varit berättar driftschef Jörgen Dahlqvist.

Eftersom det på samma linjer med det underjordiska nätet kan finnas luftburna avsnitt som kan drabbas av fallande träd, så har det förekommit kortare avbrott också i Nagu.

Den här typen av avbrott kan ändå oftast åtgärdas förhållandevis snabbt genom att elen kopplas om på distans.

Stormigt hav.
Aila var lite värre än de senaste årens stormar, men långt ifrån stormen Tapani år 2011. Stormigt hav. Bild: Yle/Arash Matin Aila,stormar,hav,vågor,stormen aila

Kan alla få vädersäker el? "Underjordiska elnät är kostnadseffektiva"

Det är svårt att ringa in några specifika områden som skulle ha särskilt sköra luftburna nät i Åboland, säger Jörgen Dahlqvist.

- Nätet har byggts ut och förnyats i olika skeden, det finns ålderstigna luftburna nät på alla områden, säger Dahlqvist.

Samtidigt betonar han att elnätet som helhet är i "helt bra skick" i Åboland.

Regionchefen i Sydvästra Finland Kalle Liuhala kan inte ge något klart besked om vilka områden som kan få sina kablar nedgrävda till näst.

Efter stormen Tapani 2011 höjde Caruna sina elöverföringsavgifter kraftigt för att finansiera en förbättring av elnätet och göra det vädersäkert bland annat genom att gräva ner kablarna.

De hushåll som fått sina elkablar nedgrävda har helt klart fått mest valuta för de pengarna.

Kalle Liuhala understryker flera gånger att underjordiska kablar är en kostnadseffektiv lösning. Ändå är det inte alltid möjligt att gräva ner elkablarna i marken.

- Då det är möjligt så gräver vi ner dem, säger Liuhala.

Kalle Liuhala konstaterar ändå att jordmånen i Åbolands skärgård helt enkelt är för svår på många ställen. Klippor och berg gör det omöjligt att gräva ner kablarna på många håll.

Några pågående projekt där man skulle gräva ner kablar inom till exempel Pargas stad finns just nu inte.

Ett träd med granna, gröna blad har i höststormen Aila delvis fallit över en väg.
Caruna prioriterar att få bort elnät i skogsområden där grenar riskerar falla på linjerna. Ett träd med granna, gröna blad har i höststormen Aila delvis fallit över en väg. Bild: Arash Matin / Yle Aila,stormar,stormskador,Nagu,Höststämning,Varning för hård vind

Caruna gör kontinuerligt nya bedömningar över vilka delar av elnätet som behöver förnyas. Då prioriteras linjer där det finns förhållandevis många kunder och där det luftburna nätet är i dåligt skick och i behov av förnyelse.

Liuhala säger att det finns flera sådana områden inom Pargas stad men att det ännu inte finns någon konkret tidtabell för när de kommer att åtgärdas. Han ger heller inga svar på var exakt dessa områden finns.

Dahlqvist konstaterar att Caruna fortsättningsvis gräver ner mer kabel i marken än vad nätet skulle kräva rent åldersmässigt. Man förnyar alltså nätet i snabbare takt än vad nätets kondition skulle förutsätta.

Vad kan man göra om det inte går att gräva ner kablarna?

Caruna har satsat cirka 200 miljoner på att göra elnätet vädersäkert under de senaste åren, främst genom att gräva ner kablarna. I år är investeringssumman 160 miljoner.

Om underjordiska elnät inte är möjliga finns det ändå saker man kan göra för att göra elnätet mer vädersäkert, säger Liuhala.

- Vi kan flytta bort det luftburna nätet från skogsområden, det är den allra viktigaste åtgärden, helst genom att gräva ner kabeln i marken, men ibland flyttar vi också den luftburna kabeln till öppnare landskap.

Om ett underjordiskt elnät inte är möjligt så är det självfallet viktigt att röja skogen så att kvistar och grenar inte kan falla över linjerna.

- Om man blir tvungen att förnya en luftburen ellinje så är det oftast mest kostnadseffektivt att gräva ner linjen i marken, konstaterar Liuhala.

Den gula landsvägsfärjan mellan Korpo och Nagu kämpar sig fram genom vågorna under en höststorm.
En del av Finnferries mindre landsvägsfärjor hade svårt att ta sig fram enligt tidtabell under stormen. Men också den stora hybridfärjan Elektra fick problem och kunde inte ladda sina batterier på grund av strömavbrottet. Den gula landsvägsfärjan mellan Korpo och Nagu kämpar sig fram genom vågorna under en höststorm. Bild: Arash Matin / Yle Aila,Höststämning,stormar,stormskador,Varning för hård vind,Nagu,vågor,Skärgårdshavet,skärgårdar,Skärgården,färjor,färja,landsvägsfärja nagu-korpo

Åboland mest utsatt - på många sätt

Jämfört med situationen 2011, då Tapani-stormen rasade och 300 000 personer blev utan el, är elnätet nu betydligt tryggare för Carunas kunder.

Då fick 14 procent av hushållen sin elektricitet via ett underjordiskt nät, i dag är siffran 66 procent.

Liuhala menar att Caruna är ungefär halvvägs i sitt arbete med att göra elnätet mer vädersäkert och då är Åbolands skärgård fortsättningsvis det mest utmanade området.

Åbolands skärgård är också det mest utsatta området vädermässigt, så också under stormen Ailas framfart.

I Åbolands skärgård blir man också tvungen att vänta längst på att få hjälp.

Läs också