Hoppa till huvudinnehåll

"Om vi glömmer människan, vad är då poängen med all teknologi?"

Företagaren och robotikexperten Cristina Andersson.
Företagaren och robotikexperten Cristina Andersson. Bild: Marcus Rosenlund robotar,Robotikens lagar

För en vars tonår inföll under 80-talet ter sig tiden vi lever i just nu lite som en besvikelse i ett specifikt avseende: var är alla häftiga robotar?

Oavsett om vi snackar om dystopier i stil med Blade Runner och Terminator, eller något i stil med Rättvisans riddersman och den brottsbekämpande robotbilen K.I.T.T., så föll det hela lite platt. Robotarna anno 2020 är bleka skuggor av de tidiga Hollywood-fantasiernas mekaniska snillen.

En som trots detta har bibehållit ungdomens fascination för våra mekaniska och elektroniska hjälpredor är Cristina Andersson, som medger att robotarna kanske inte uppfyllde de vildaste förväntningarna, men att vi redan nu har artificiella intelligenser som man kan föra en rätt så vettig diskussion med.

Cristina Andersson är gäst i veckans Kvanthopp.

Och hon menar att robotarna och de artificiella intelligenserna trots allt klår människan på många områden, de ser saker med sina superskarpa sensorer och håller koll på sånt som våra biologiska hjärnor inte är funtade för.

Artificiell intelligens.
Artificiell intelligens. Bild: Valeriy Kachaev robot,artificiell intelligens

Andersson har 30 år bakom sig som företagare, föreläsare, författare, konsult inom strategi, företagsledning och inlärning. Hennes expertis har använts både på ministerie- och EU-nivå. Och hon brinner uttryckligen för teknologi: robotar och robotik, artificiell intelligens (AI) och nu på sistone, kvantdatorer. Och såklart: inlärning.

- Jag är en inlärningsentusiast! Jag älskar att lära mig nya saker. Därför sjunger jag också. Sången ger en möjligheten att lära sig någonting nytt med hela kroppen.

Zoom-ensamhet

Cristina Andersson har, trots tekniken som livlina i coronaisoleringen, på sistone fått konstatera att det kan bli lite väl mycket av det goda med zoom-möten och samvaro på distans.

- Människorna har blivit alltmer ensamma. Vi måste nog hitta andra sätt att arbeta tillsammans. Vi kanske går mot någon form av hybridmodell, dels med distansmöten och dels med fysiska möten i någon form. Men det här med att bara vara isolerade och tala via en skärm, det går inte i längden.

Mies pitelee älypuhelinta kädessään. Älypuhelimessa on Zoom-sovellus auki.
Dagens sociala verklighet för många. Mies pitelee älypuhelinta kädessään. Älypuhelimessa on Zoom-sovellus auki. Bild: Mattia Sedda / EPA Zoom

Cristina Andersson älskar robotar och robotik, men för henne är människan alltid i centrum.

- Om vi glömmer människan, vad är då poängen med allting? Ingenting!

Vårt samtal halkar in på science fiction-författaren Isaac Asimov som skrev mycket om robotar. På 1940-talet definierade han vad han kallade robotikens tre lagar, som fortfarande är aktuella och föremål för diskussion.

1. En robot får aldrig skada en människa eller, genom att inte ingripa, tillåta att en människa kommer till skada.
2. En robot måste lyda order från en människa, förutom om sådana order kommer i konflikt med första lagen.
3. En robot måste skydda sin egen existens, såvida detta inte kommer i konflikt med första eller andra lagen.

I och med att robotar utnyttjas allt mer i övervakningssyfte och liknande, skulle vi behöva ta Asimovs lagar i bruk helt konkret, och pränta in dem permanent i robotarnas kretsar?

- Jo, redan nu finns det ju drönare och andra robotar som har dödat människor. I krig, menar jag. Vi vet att den här teknologin utvecklas i länder som USA och Ryssland där arméaspekten är stark.

Vårdarrobotarna kommer

De flesta av oss kommer dock knappast att ställas öga mot öga med en mördarrobot eller en krigsdrönare. Däremot nog kanske en vårdarrobot. I Japan är det här redan vardagsmat. Japan är ett land med en åldrande befolkning med för få vårdare att ta hand om alla som behöver vård och sällskap. Precis som Finland. Och precis som i Japan kommer våra vårdare att i allt större utsträckning att få sällskap av robotar, tror Andersson.

- Jag ser jättepositivt på möjligheterna här. Men robotarna ska inte ersätta mänskliga vårdare, de ska hjälpa dem. Så att alla kan få vård, och ingen behöver vara ensam. Robotarna ska hjälpa till så att folk får ett bra liv.

- Uttryckligen det här har varit målet med social- och hälsovårdsministeriets program där jag har varit med, att använda robotar så att människor kan må bättre. Det här är någonting som jag vill jobba för resten av mitt liv.

Gick det som på Strömsö, Zuckerberg?

I vårt samtal kommer vi in på flera andra aspekter av teknologin som har bidragit till att göra livet sämre för många, och för världen som helhet. Polariseringen och extremt tänkande har ökat, och ofta har tekniken fjärmat folk från varandra snarare än att närma dem till varann.

Jag frågar Cristina Andersson om hon tycker att till exempel Facebooks grundare Mark Zuckerberg har skäl att gratulera sig själv för sin gärning? Trots allt, han grundade en onlinetjänst för att rangordna sina kvinnliga studiekompisar enligt utseende, och det slutade med att den tjänsten mer eller mindre hotar den västerländska civilisationens och demokratins framtid.

- Absolut inte, och här finns mycket som jag vill kämpa mot. Till exempel, jag vill inte att vi ska ha ansiktsigenkänning överallt, att det ska användas mot människor och deras frihet.

AI-system som känner igen en mans ansikte.
Storebrors öga på stan. AI-system som känner igen en mans ansikte. Bild: Andrey Popov Ansiktsigenkänning

- Kriminella är en sak, men vi vanliga människor som gör våra misstag är någonting helt annat. Jag vill inte ha ett system med sociala poäng där jag går mot rött ljus och så får jag inte pass för att jag har varit en dålig människa.

Om man använder teknologin till sådana här ändamål så är det ett hot mot demokratin. Och där måste vi kämpa emot och kräva att det inte händer i Finland, eller inom EU. Där måste vi vara vaksamma.

Hör mera om robotar med Cristina Andersson i Kvanthopp på Arenan eller i i Yle Vega på lördag kl. 12.03 eller på söndag kl. 8.05.

Läs också

Nyligen publicerat - Vetenskap