Hoppa till huvudinnehåll

Ny bankläcka avslöjar penningtvättens hemliga värld – så här flyttades smutsiga pengar genom banksystemen

Affärsfastigheter i London i augusti 2020.
Affärsfastigheter i London i augusti 2020. Bild: Andy Rain / EPA MOT

I Bankläckan finns uppgifter om tvivelaktiga penningtransaktioner för ett värde på närmare 1 800 miljarder euro. Yles redaktion MOT har som enda finländsk redaktion deltagit i projektet som granskat dokumenten.

De topphemliga dokument visar hur stora internationella banker gång på gång har försummat sin skyldighet att förhindra penningtvätt.

Kriminella organisationer, korrumperade politiker och ryska oligarker har med hjälp av banker flyttat enorma summor pengar som härstammar från tvivelaktiga källor.

Dataläckan som döpts till Bankläckan innehåller dokument om misstänkta penningtransaktioner för ett värde på nästan 1 800 miljarder euro som gjorts mellan åren 2000–2017.

Vad handlar Bankläckan om?

• Läckan innehåller över 2 100 anmälningar som bankerna har gjort om misstänkta penningtransaktioner (Suspicious Activity Reports). Bankerna har skickat rapporterna till amerikanska myndigheter mellan åren 2000-2017.

• I läckan finns uppgifter om suspekta transaktioner för ett sammanlagt värde på närmare 1 800 miljarder euro. De kopplas ihop med misstankar om internationell korruption och annan brottslighet.

• Dokumenten har samlats in i samband med den amerikanska kongressens utredning om rysk valpåverkan under presidentvalet 2016.

• Det var nyhetssajten BuzzFeed News som fick läckan och som därefter delade den med det internationella journalistnätverket ICIJ.

• Över 100 medier runt om i världen har deltagit i projektet. Bland dem finns: BBC, Le Monde, Süddeutsche Zeitung samt Yles grävande redaktion MOT.


Materialet består av anmälningar som bankerna gjort till FinCEN, alltså den amerikanska myndighet som övervakar penningtransaktioner. Bankerna anmäler till FinCEN när bankerna ansett att det funnits tecken på penningtvätt i samband med transaktioner.

Vad är FinCEN?

• FinCEN är en specialenhet som lyder under det amerikanska finansministeriet och som samlar in information om penningtvätt och andra ekonomiska brott.
• Myndigheten förutsätter att banker rapporterar om misstänkta penningtransaktioner.
• FinCEN övervakar all penningtrafik i USA och samlar in information om ekonomiska brott runt om i världen.
• Information som myndigheten samlar in används bland annat i brottsutredningar i både USA och i andra delar av världen.

Penningtvätt är ett stort internationellt problem med kopplingar till korruption, organiserad brottslighet och missbruk av offentliga finanser. Penningtvätt har också direkta följder för vanliga människor, bland annat påverkas vi av om offentliga skattemedel förskingras eller om olagliga penningströmmar blandas in i laglig affärsverksamhet.

- Penningtvätt påverkar i praktiken alla branscher. Oavsett om det rör sig om lokala droglangare eller stora knarkhandlare. Penningtvätt berör Hollywood-filmer, politiskt inflytelserika personer, börsen i London, internationell råvaruhandel... Man försöker förmodligen tvätta pengar med allt man kan föreställa sig. Det visar de läckta dokumenten, säger BuzzFeed News journalist Anthony Cormier.

FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott har beräknat att pengar tvättas för ett värde på 800–2 000 miljarder euro varje år.

Nordeas roll i läckan: 150 miljoner euro suspekta pengar flyttades via bankens konton

Tvivelaktiga pengar har förts över till cirka hundra finländska bolags konton och några privatpersoners konton.

I flera fall är summorna som flyttats över till finländska bolag förhållandevis små. Och finländska aktörer har inte varit i huvudfokus när banker har anmält misstankar om penningtvätt. Att pengar tagits emot innebär inte nödvändigtvis att den finländska parten skulle vara delaktig i penningtvätt. Därför publicerar MOT-redaktionen inte namnen på företagen.

Att bankerna meddelar myndigheter om misstänkta penningtransaktioner betyder inte nödvändigtvis att penningtvätt eller annan kriminell verksamhet kopplad till transaktionerna. Bankerna är skyldiga att meddela om misstänkta penningtransaktioner och en del anmälningar leder också till penningtvättsutredningar.

Nordea är den enda finländska banken som tydligt kommer fram i läckan. Via banken har det gjorts penningtransaktioner för ett värde på över 150 miljoner euro. Andra banker har kategoriserat transaktionerna som suspekta.

Största delen av transaktionerna via Nordea har gjorts mellan åren 2013–2017.

Materialet som gäller Nordea är ändå på många sätt bristfälligt. I flera rapporter nämns Nordea endast som en bank via vilken misstänksamma pengar har flyttats.

I rapporterna framkommer det inte alltid ens grundläggande information, som till exempel namnen på Nordeas misstänkta kunder.

De tvivelaktiga penningtransaktionerna framkommer i rapporter som anställda på bankernas avdelningar för intern granskning har gjort. När rapporterna är klara skickas de till den amerikanska myndighet som ansvarar för att förebygga penningtvätt och andra ekonomiska brott.

Därför anses penningtransaktionerna vara misstänkta:

• Stora betalningar har gjorts till brevlådeföretag som inte har någon verklig verksamhet.
• Bolaget som fått pengarna ägs av en person som man vet att är en bulvan eller en bluffägare.
• Pengar flyttas till högriskländer som till exempel skatteparadis.
• Betalningarna grundar sig inte på verklig affärsverksamhet.
• Det finns brottsmisstankar eller annan ofördelaktig information gällande pengarnas mottagare eller avsändare.
• Penningsummorna är ofta stora och pengarna överförs under en kort tid. Summorna som flyttas är jämna summor, vilket är ovanligt om det gäller normal affärsverksamhet.

Nordeas svar till Deutsche Bank: “Kunden uppger inte de uppgifter vi bett om”

Bankerna är enligt lagen skyldiga att identifiera sina kunder. Bankerna uppfyller ändå inte alltid det här väsentliga och grundläggande kravet vars syfte är att stoppa penningtvätt.

Internationella banker har tusentals bolag som sina bankkunder som är registrerade i till exempel skatteparadis. Bankerna vet inte vem som äger bolagen eller så vill inte bankerna uppge det för myndigheterna.

I åtminstone några fall har Nordea låtit bli att svara på frågor om bankens kunder, vilket har lett till att myndigheterna inte har fått de uppgifter som behövts.

Enligt dokumentläckan verkar det som att Nordea inte alltid har identifierat alla sina kunder. Den tyska banken Deutsche Bank gjorde en rapport till amerikanska myndigheter år 2017 där banken berättade om misstänkta penningtransaktioner.

Bolaget Somitekno Ltd, som registrerats på Brittiska Jungfruöarna, visade sig ha överfört över en miljard euro under mindre än ett år.

I rapporten som de amerikanska myndigheterna fick framkommer att det misstänkta skatteparadisbolaget också hade ett konto hos Nordea i Estland.

Den tyska banken frågade Nordea om det hemlighetsfulla bolaget. Men den finländska banken Nordea lämnade inte över någon information om bolaget, enligt rapporten. Enligt rapporten visste Nordea inte vem som äger bolaget, även om bolaget gjort penningtransaktioner i miljardklassen.

– Enligt tidigare förfrågningar framkommer det att Nordea Bank Finland har frågat efter uppgifter om Somiteknos verkliga ägare, om deras namn och nationaliteter. Banken (Nordea reds. anm.) uppgav att kunden vägrat ge den information som banken frågat efter, konstateras i rapporten.

Enligt en granskning som Yles grävande redaktion MOT har gjort, är ägaren till det ljusskygga skatteparadisbolaget en kazakstansk affärsman som heter Igor Bidilo. Han har tidigare gjort affärer i Estland och ingått avtal värda flera miljarder euro med oljebolag som den ryska staten äger.

Yles MOT-redaktion bad tillsammans med den estniska dagstidningen Eesti Päevaleht om att få intervjua Bidilo. Men Bidilo avböjde en intervju.

Nordea säger i sitt mejlsvar till Yles MOT-redaktion att banken inte kan kommentera enskilda kunders angelägenheter eftersom banksekretessen inte tillåter det.

Nordea: Vi godkänner inte att banken används för penningtvätt

Nordea konstaterar i sitt utlåtande att banken inte godkänner att banken används för penningtvätt. Banken uppger också att den, efter år 2015, vidtagit flera åtgärder som främjar förebyggandet av penningtvätt och andra ekonomiska brott.

Banken svarade inte direkt på frågan om de anmälningar som andra banker har gjort, har lett till att amerikanska myndigheter börjar utreda Nordea eller Nordeas kunder.

“I USA övervakas Nordea av både förbundsstaten och delstaterna. Det här betyder att amerikanska myndigheter tidvis ber oss att skicka uppgifter till dem. De här uppgifterna är ändå sekretessbelagd information enligt lagen, skrev Nordea i sitt e-postsvar till Yles MOT-redaktion.

Nordea uppger också att banken alltid ger myndigheterna de uppgifter som myndigheterna ber om.

Inte ens miljardböter stoppade brittisk bank

Enligt lagen har bankerna en skyldighet att bekämpa penningtvätt. Penningtvätt innebär pengar som skaffats fram på ett olagligt sätt och sedan flyttas pengarna runt så att deras ursprung suddas ut.

Utgående från dataläckan kan man konstatera att bankerna upprepade gånger har misslyckats med att stoppa penningtvätt. Inte ens massiva böter har fått bankerna förbättra sig.

Amerikanska myndigheter ålade år 2012 den brittiska HSBC-banken att betala cirka 1,6 miljarder euro i böter. Banken hade bland annat haft den mexikanska Sinaloa-drogkartellen som sin kund. Kartellen hade flyttat hundratals miljoner euro med hjälp av banken.

Trots miljardboten ingrep HSBC inte när tvivelaktiga penningtransaktioner värda miljarder euro gjordes mellan åren 2013–2017. En del av transaktionerna är kopplade till ett stort pyramidspel som avslöjades i USA där man misstänker att drogkartellernas pengar tvättades. Det här framkommer i det internationella journalistnätverket ICIJ:s granskningar.

Den brittiska banken säger till ICIJ att banken vidtagit många ersättande åtgärder efter att banken fick böter. HSBC svarade ändå inte på de mer detaljerade frågor som ICIJ ställde.

I dokumentläckan framkommer det också att bankerna har dolt problem kopplade till penningtvätt.

En granskning som den amerikanska nyhetssajten BuzzFeed News har gjort, visar att till exempel tyska Deutsche Banks chefer i flera år varit medvetna om bankens allvarliga brister gällande förebyggandet av penningtvätt.

Misslyckades med att stoppa korruption

Bankerna måste också kunna identifiera “personer med politiskt inflytande”, det vill säga personer som är politiker, personer som finns i politikernas närkrets, och andra som utövar offentlig makt.

Att granska hur makthavarnas närkrets använder pengar har ansetts vara ett viktigt verktyg för att motarbeta korruption. I korrumperade länder är det vanligt att offentliga finanser missbrukas och att förmögenheten koncentreras till de personer som står nära makthavarna.

Utifrån dataläckan kan man se att bankerna ofta rapporterar om penningtransaktioner som makthavarna eller personer i deras närkrets gör, men att rapporterna sällan leder till direkta åtgärder.

Till exempel ishockeylaget Jokerits ägare, affärsmannen Vladimir Potanin, klassas som en politiskt inflytelserik person. Motiveringen som bankerna anger i sina rapporter är Potanins nära band till Rysslands president Vladimir Putin.

I dokumentläckan framkommer också ny och anmärkningsvärd information om hur affärsmän, som står nära Venezuelas före detta president Hugo Chávez och den nuvarande presidenten Nicolás Maduro, agerar.

En venezuelansk affärsman flyttade i hemlighet över hundra miljoner euro till ett skatteparadisbolags bankkonton. Enligt det internationella journalistnätverket ICIJ kommer pengarna från projekt där affärsmannen skulle ansvara för att rimligt prissatta lägenheter byggs med offentliga medel.

Venezuela är, trots sina stora oljerikedomar, ett land i ekonomiskt kaos och landets ledning beskylls för korruption. I dataläckan framkommer det att landets president och affärsmän i presidentens närkrets, de så kallade “boligarkerna”, har utnyttjat amerikanska och europeiska banker för att flytta bort pengar från sitt hemland.

Bankerna har flyttat pengarna, trots att det funnits flera varningssignaler om penningtvätt i samband med transaktionerna.

Bankernas övervakning brister

Flera banker, till exempel Nordea, Danske Bank, HSBC och Deutsche Bank har under de senaste åren åkt fast för att ha försummat det förebyggande arbetet mot penningtvätt.

Efter skandalerna har bankerna offentligt sagt om att de satsar hårt på interna granskningar och på att förebygga penningtvätt.

Den interna granskningen ser ändå ut att vara i uselt skick vid flera stora banker. Till exempel har direktören för Deutsche Banks interna granskningsavdelning godkänt verksamheten vid bankens Moskva-enhet och ansett att enheten vidtar åtgärder mot penningtvätt.

Enligt BuzzFeed News granskning kunde banken ändå inte ens lista upp vilka bankens kunder egentligen var.

Direktören för den interna granskningen i fråga hette då Christian Sewing. I dag är han Deutsche Banks vd.

Artikeln baserar sig på MOT-redaktionens artikel:
Ainutlaatuinen tietovuoto paljastaa, miten likainen raha liikkui pankkijärjestelmän läpi

Översättningen till svenska gjordes av Saga Mannila och Annica Lindström.

Läs också