Hoppa till huvudinnehåll

Raseborgsskolornas rutiner styrs långt av coronaläget – de yngsta eleverna måste tillbringa raster innanför målade linjer, men i Tenala får man nu äta skollunch i matsalen

En skolbyggnad i rött tegel. Höjdens skola i Tenala. Tidig höst, september.
I Höjdens skola i Tenala får de äldsta skoleleverna gå ut på rast tillsammans, oberoende av vilken klass de går i. I de yngsta klasserna måste eleverna hålla sig till den egna klassen och i egna rastområden. En skolbyggnad i rött tegel. Höjdens skola i Tenala. Tidig höst, september. Bild: Yle / Tiina Grönroos Tenala,Raseborg,Västnyland,Höjdens skola i Tenala

Grundskolorna i Raseborg har fått 600 000 euro i statsstöd för att lappa på de luckor som uppstod i våras, när skoleleverna skulle klara av att gå i skola hemma.

För en del elever gick distansundervisningen riktigt bra, för andra blev inlärningen lidande. Både lärare och elever är glada över att ha fått återgå till närstudier. Det säger flera rektorer i Raseborg.

Det har gått drygt en månad sedan höstterminen körde i gång för grundskolorna.

Eleverna och personalen har återgått till undervisning i skolorna, men tills vidare är vardagen allt annat än vanlig, det vill säga som den var före coronaepidemin.

Höstens förkylningsvåg har gjort att många elever måste tillbringa flera dagar eller hela veckor hemma. Lika stränga regler gäller för snuviga lärare och deras barn. Det råder nolltolerans för både barn och vuxna i skolan. Har man snuva, huvudvärk, feber, ont halsen eller hosta får man inte komma till skolan.

Det är inte heller tillåtet att komma in till skolorna om man inte är elev eller tillhör skolans personal.

- Nog är det ett pussel och en utmaning ibland att hitta vikarier. Som mest kan det vara mellan fyra och sex vuxna som är borta under en skoldag. Det påverkar alla som är i skolan. Man kan inte genomföra planerade program om man saknar en kollega eller en skolgångshandledare. Det blir att ordna den mest traditionella och konventionella undervisningen, säger Jennie Ahtola som är rektor för Höjdens skola i Tenala.

I skolan går elever från årskurserna ett till nio.

Skolan i Tenala har ändå inte behövt slå ihop klasser på grund av för få lärare.

- Vi har lyckats få utomstående vikarier och skolgångshandledare som hoppar in som lärare. Vi har också en prioriteringslista där det står vad vi gör om det är för många vuxna borta, men vi har inte behövt gå så långt in på den listan ännu, säger Jennie Ahtola.

En kvinna med brunt hår och glasögon på en gård, där det finns skolelever i bakgrunden, men man ser dem inte så bra.
Jennie Ahtola tycker att ovissheten är jobbig, men berömmer sin personal för att alla orkar hålla humöret uppe. En kvinna med brunt hår och glasögon på en gård, där det finns skolelever i bakgrunden, men man ser dem inte så bra. Bild: Yle / Tiina Grönroos rektorer,Tenala,Raseborg,Västnyland,rektor jennie ahtola

Raseborgs stad har beviljats ett statligt stöd på 600 000 euro som används som ett slags coronastöd till grundskolorna. För Höjdens skola i Tenala innebär det en extra lärare varje skoldag.

- En timlärare som ska lappa ihop de luckor som uppstod i våras. Elever som ska tillbaka till skolgången och en extra lärare som finns i skolan som stödperson. En stor hjälp för oss, säger Jennie Ahtola.

De elever som måste hållas hemma på grund av förkylningssymtom, får hemuppgifter om de inte känner sig alltför krassliga. Varje elev i Raseborg har också en egen läs- eller lärplatta.

- Det är främst de praktiska ämnena som blir lidande och nog ligger det mycket ansvar på eleven och kanske föräldrarna också att komma genom stoffet på egen hand. Vi har inte gått in för att strömma våra lektioner. Det är fullt möjligt om man vill, men det är inte en undervisningsform som finns, säger Jennie Ahtola.

God anda och roligt att komma till skolan

Trots de stränga reglerna har starten på höstterminen varit lyckad.

- Både unga och gamla, elever och lärare var glada över att få komma till skolan. Många tyckte att närundervisningen var välkommen och vi är glada över att få vara tillsammans, säger Jennie Ahtola

Ni minns kanske att grundskolans elever fick återvända till skolorna de sista veckorna före sommarlovet. Då åt eleverna i Tenala sin skollunch i klassrummen.

- Vi har den lyxen att vi har kunnat utvidga matsalen. Vi har ett extra klassrum, vårt gamla bibliotek, som nu får fungera som matsal.

Däremot är det svårt att hålla rejäla avstånd under lektionstid.

- Klassrummen är så stora som de är, vi sitter så glest vi kan, men det är inte alltid så lätt, säger Jennie Ahtola och tillägger att det tyvärr inte är flera meter mellan varje pulpet.

Skoleleverna är motiverade och kommer gärna till skolan, åtminstone än så länge, när det är ljust om morgnarna, säger Jennie Ahtola.

Artikeln fortsätter efter arenaklippet.

Tungt att inte veta hur länge nuvarande läge fortsätter

- Ovissheten är en utmaning. Inget vet när det här läget tar slut och när vi får återgå till våra ordentliga rastområden, när vi kan lita på att vi har folk på jobb och att hela klassen är på plats.

Ovissheten känns tung för skolpersonalen.

- Alla fina saker som vi har bokat in, bland annat vuxna som kommer till skolan för att leda olika workshops, allt det har vi fått boka av, konstaterar Jennie Ahtola.

Det som tillåts är om en vuxen ordnar något utomhus. Allt annat är lagt på hyllan.

- Musicerande, olika samarbetsövningar och allt annat får ge vika, säger Jennie Ahtola.

Raster inom målade linjer på gräsmattan

En sak som är tung för både skolpersonal och skolelever är de indelade rastområdena.

- En viss grupp ska vara på ett visst ställe hela dagen. Klasserna ett till sex ska hållas inom målade linjer på gräsmattan och enligt ett visst schema för varje dag. Det är nog påfrestande, säger Jennie Ahtola.

Det betyder att barn i åldern sju till tolv år inte får umgås med barn från andra klasser.

- De måste tillbringa hela dagen med samma barn. Tidigare har de fått spela fotboll en stund, sedan har de kunnat rusa iväg till gungorna en stund eller till skogen och sedan ännu hoppa barbi eller sitta och prata med varandra. Nu är barnet fast i rastområdet hela dagen.

En skolbyggnad i rött tegel. Höjdems skola i Tenala. Tidig höst, spetember. Blå himmel.
Det finns gott om plats att röra sig utomhus, men pojkarna, som alla går i de högre klasserna, flockas runt traktorn. Den är just den dagens sevärdhet på skolområdet i Tenala. En skolbyggnad i rött tegel. Höjdems skola i Tenala. Tidig höst, spetember. Blå himmel. Bild: Yle / Tiina Grönroos Tenala,Raseborg,Västnyland,skolor,Höjdens skola i Tenala

De äldre skoleleverna, de som går i sjuan, åttan och nian, får tillbringa rasterna tillsammans. Också här håller lärarna koll på att ungdomarna inte kommer alltför nära varandra.

De här reglerna är samma för alla grundskolor.

Jennie Ahtola hoppas att restriktionerna för de yngre skoleleverna lättar efter september.

- Det skulle vara skönt att öppna upp gården under dagen. Vi försöker ändå hålla avstånden, men rasterna skulle kännas mera fria.

Jennie Ahtola säger att känslorna är tudelade.

- Riskerna ökar förstås för att vi kan bli tvungna att stänga en stor del av skolan om det skulle råka finnas ett coronafall, men barnen är ändå tillsammans på fritiden, på sina hobbyer och kalas. Det känns svårt, men jag accepterar att det är strängt under skoltid.

Pojo förbereder sig för distansundervisning

I Pojo kyrkoby skola har rektor Johanna Westerlund märkt att både lärare och elever tycker det är skönt att vara tillbaka i skolan.

- Vi försöker ändå förbereda oss på att vi snabbt kan gå över till distansundervisning om situationen kräver det.

I praktiken innebär det att skolan i Pojo, som har elever i klasserna ett till sex, har tagit in lärplattan i undervisningen så att eleverna blir vana att använda olika inlärningsprogram och appar.

kvinna håller upp papper
Johanna Westerlund och hennes lärarkolleger i Pojo kyrkoby skola lär eleverna att använda lär- och läsplattor. På arkivbilden använder hon sig ändå av papper och tusch. kvinna håller upp papper Bild: Monica Slotte / Yle Pojo, Raseborg,jämställdhet,grundskolan,Västnyland,lärare johanna westerlund

Också i Pojo kyrkoby skola har höstförkylningen slagit till, men i mitten av september var de flesta elever på plats.

- För det mesta använder vi wilma, som är bekant för vårdnadshavarna, som kommunikationskanal mellan hemmet och skolan, säger Johanna Westerlund, rektor för Pojo kyrkoby skola.

Läs också