Hoppa till huvudinnehåll

Ifall Lukasjenko säljer ut – vad kan Putin roffa åt sig?

Aleksandr Lukasjenko och Vladimir Putin skakar hand medan de tittar in i kameran.
Ryssland har de senaste 20 åren gjort stora ansträngningar att skapa en union tillsammans med Belarus. Aleksandr Lukasjenko och Vladimir Putin skakar hand medan de tittar in i kameran. Bild: EPA-EFE/All Over Press Vladimir Putin,Aljaksandr Lukašenka

Moskva letar febrilt efter nya möjligheter att integrera Belarus i den ryska maktsfären. Ett av de viktigaste verktygen är att ta kontroll över de ekonomiska tillgångarna i landet.

Vladimir Putin visade sitt stöd till Belarus självutnämnda president Aleksandr Lukasjenko med ett lån på 1,5 miljarder dollar när de båda möttes i Ryssland den 14 september.

Vad Lukasjenko erbjöd i utbyte har inte publicerats, men analytiker misstänker att Moskva kräver andelar i flera stora belarusiska företag.

– Ifall Putin sätter press på Lukasjenko att sälja har Belarus få alternativ eftersom Minsk redan är så beroende av rysk energi och kapital, säger den belarusiske forskaren Leu Lvouski till Radio Free Europe.

Ryssland har de senaste 20 åren gjort stora ansträngningar att skapa en union tillsammans med Belarus. En integrationsprocess där en gemensam ekonomi med rysk dominans spelat en avgörande roll.

I dagens läge där Moskva oroar sig för ett allt mer instabilt Belarus har frågan blivit akut.

Samtidigt klagar ryska investerare på att de statliga belarusiska företagen är olönsamma och ineffektiva

Diktatorn kan privatisera

Ekonomin i Belarus har kallats för ”Europas sista planekonomi”. Statens inblandning i landets näringsliv är stor och flertalet företag är statsägda. Omkring tre fjärdedelar av ekonomin kontrolleras direkt av staten.

Samtidigt är Belarus ekonomi starkt beroende av Ryssland. Hälften av Belarus utrikeshandel kommer från exporten till den ryska marknaden. Landet exporterar främst livsmedel, traktorer och kemikalier.

Belarus har dessutom dragit ekonomisk nytta av den politiska konflikten mellan EU och Ryssland efter annekteringen av Krim 2014.

När Moskva införde motsanktioner och förbjöd många europeiska livsmedel erbjöd Belarus sina tjänster som transitland.

I praktiken bytte Minsk bara etiketter på europeiska livsmedel för att transportera dem vidare till den ryska marknaden.

Belarus började också köpa mjölk från de baltiska länderna och fisk från Norge för att sälja vidare till Ryssland som belarusiska livsmedel.

Tack vare en korruption på hög nivå blundade ryska myndigheter länge för den här smuggeltrafiken.

När Moskva år 2018 började bromsa den illegala handeln försämrades relationen länderna emellan rejält.

Bensin till väst

En hörnsten i Belarus ekonomi har länge varit tillgången till kraftigt subventionerad råolja från Ryssland.

En olja som Belarus sedan raffinaderat och sålt vidare till världsmarknaden.

När Ryssland började höja priserna för några år sen tvingades Belarus tänka om.

På senaste har Belarus försökt komma ifrån det ryska beroendet genom att vända sig till andra leverantörer. Steg som har irriterat Moskva.

Handeln mellan de båda länderna har också stampat på stället de senaste åren.

Ryska köpare klagar numera på dålig kvalitet på de belarusiska produkterna. Det är också ett faktum att den belarusiska industrin är föråldrad eftersom den saknar pengar till modernisering.

Goda affärer möjliga

Trots uppenbara problem finns det även goda kap i Belarus, som de två oljeraffinaderierna och kemikalieföretagen Belruskali och Grodno Azot.

– De här fyra företagen står för två tredjedelar av landets export till väst, skriver ekonomen Anders Åslund i en kommentar för amerikanska Atlantic Council.

Ryska statsbolag har sedan länge stora intressen i Belarus energistrukturer.

Ryska Gazprom köpte redan 2011 landets gasbolag Belgtransgaz. I dagens läge ryktas det att Gazprom är intresserat av Beltopgaz som säljer gas direkt till hushållen.

Ryska oljebolag äger redan minoritetsandelar i oljeraffinaderierna. Och de ryska statliga bankerna spelar huvudrollen i Belarus banksystem.

Belaruskali är världens största producent av pottaska (kaliumkarbonat). En produkt som används i framställningen av gödningsämnen. Ryska medier har länge uppgett att ryska bolaget Uralkali planerar ett köp.

Även den ryska militärindustrin har stora intressen i Belarus. Ryska försvarsministeriet är en trogen kund hos en rad belarusiska fabriker. Moskva har länge krävt en flygbas i Belarus. Hittills har Minsk vägrat.

Läs också