Hoppa till huvudinnehåll

Motgångar på nätet är vardag för dem som sköter andras ärenden - "det är frustrerande att inte få kontakt med någon" säger befullmäktigad Stefan Friman

Stefan Friman står på gräsmattan utanför ett rödmålat hus en solig sommardag.
Stefan Friman har lagt mycket tid på att sköta ärenden för sin 90-åriga pappa. Stefan Friman står på gräsmattan utanför ett rödmålat hus en solig sommardag. Bild: Agneta Gestrin / Yle intressebevakningsfullmakt

Stefan Friman har juridiskt rätt att sköta ärenden å sin 90-åriga pappas vägnar. Det gör han nästan uteslutande per telefon och via spring till olika tjänsteleverantörer. Servicetjänsterna finns också på nätet, men utan nätbankskoder blir det omöjligt att använda dem.

Stefan Friman har försökt.

- Ska man försöka hjälpa en annan person kommer man inte in på hans privata saker. Man ska ha bankkoder. Nu är det så att min far inte har bankkoder, säger Friman.

Den här typen av stark autentisering på nätet, som allt fler offentliga och privata tjänsteleverantörer kräver snubblar Friman över jämt.

Exempel ett.
Postlådan skulle flyttas från vägen närmare pappans ytterdörr. På nätet krävde Posti stark autentisering, för att bekräfta åtgärden.

Exempel två.
Kabeltevebolaget kan inte uppdatera kanalpaketet i pappans abonnemang, utan stark autentisering.

Exempel tre.
Hemvården vill få uppgifter om pappans inkomster. Pensionsbolagets nättjänst kräver stark autentisering.

Listan kan bli lång. Väntetiden i telefon blir också lång och dyr.

- Då hade det gått fyra minuter, när jag kollade på klockan hur länge det tog. Samtalet kostar 1,84 euro per minut + lokalsamtalsavgift, säger Friman.

För sina fruktlösa försök att få det här ärendet uträttat räknar han att telefonräkningen svällde ut med 24 euro.

Skaffa stark autentisering

Eva Fagerholm, häradsskrivare på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, instansen som fastställer intressebevakningsfullmakter. säger att varje vecka uttrycker personer med intressebevakningsfullmakt, ofta anhöriga till en närstående, sin besvikelse över de bristande möjligheterna att agera på nätet för en annan person.

- De konstaterar att det inte har gått att sköta ärenden elektroniskt, säger Fagerholm.

Nätbankskoder är det överlägset populäraste sättet bland finländare att bestyrka sin identitet på nätet.

I Suomi.fi-tjänsten gjordes förra månaden över 14 miljoner inloggningar med nätbankskoder. Det motsvarar nästan 90 procent av alla inloggningar via Suomi.fi.

Stefan Friman har begärt koder till sin pappa via banken.

- Banken har svarat att du inte kan få bankkoder, för det är din fars bankkoder. De är personliga och de får jag inte använda, säger Friman och påpekar att inget hindrar dem som redan någon gång har skaffat sig egna bankkoder att lämna ut dem till en anhörig eller befullmäktigad.

Elektronisk identifiering med till exempel bankkoder.
Servicejänster på nätet är lättillgängliga om du själv klarar av att bestyrka din identitet digitalt. Elektronisk identifiering med till exempel bankkoder. Bild: Yle/Johan Gullmets elektronisk identifiering

Mobilcertifikat, kodkalkylator och nätbankskoder är alla personliga identifieringsverktyg och för att få tillgång till dem ska man kunna klara av att använda dem utan utomstående hjälp.

Frimans pappa borde kunna uppvisa ett läkarintyg på att han kan använda dator, för att banken ska bevilja honom nätbankskoder.

- Hitta på ett system som bevisar att jag har rätt att hjälpa min far eller anhörig. Istället för att min far har personliga koder borde jag få personliga koder till att jag har rätt att hjälpa min far, säger Friman.

Små steg mot förbättring

En helt ny digital identifieringslösning håller på att byggas upp.

- Jag tror projektet tar en ryck framåt ännu i höst, säger Kimmo Mäkinen specialist på enheten för digitalisering vid Finansministeriet.

Mäkinen säger att mycket förberedande arbete har gjorts i samarbete med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och med Polisstyrelsen.

- Tanken är att Finland kunde förverkliga ett mobil id-kort som vid sidan av pass och identitetskort fungerar som legitimation när man sköter ärenden fysiskt eller elektroniskt, säger Mäkinen.

I den lösningen ska det hittas svar också på hur personer som inte har finländsk personbeteckning ska kunna identifiera sig i digitala tjänster.

Trots att modellen som diskuteras är en mobil app, ska lösningen inte vara bunden till enbart smarttelefon, säger Mäkinen.

Porträtt på Kimmo Mäkinen som jobbar för Finansministeriet.
Kimmo Mäkinen, specialist på enheten för digitalisering vid Finansministeriet. Porträtt på Kimmo Mäkinen som jobbar för Finansministeriet. Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt,Kimmo Mäkinen

I tjänsten Suomi.fi-fullmakter gjordes nyligen en förbättring. Tidigare har fullmakter registrerats i tjänsten digitalt och bekräftats med stark autentisering.

- Nu tar tjänsten emot fullmakter i pappersform. När man till exempel besöker Skattemyndigheten registrerar de fullmakten man har tagit med sig och framöver ska den befullmäktigade kunna sköta ärenden med den myndigheten elektroniskt, säger Mäkinen.

Tjänsten Suomi.fi-fullmakter kan utnyttjas av både den offentliga och privata sektorn.

- Finanssektorn, bankerna har visat intresse, men i övrigt utnyttjas den knappt av den privata sektorn, säger Mäkinen.

Postlådan flyttades utan stark autentisering

Hur gick det då med postlådan som Friman ville flytta?

- Jag kom till den slutsatsen att jag ids inte fundera mera, utan jag tog bort postlådan från häcken och så lade jag upp den vid dörren med namn och allt. Posten har nog kommit dit, men den där lappen som skulle göras den blev ogjord, säger Friman.

Postlådor på rad i ett lite ruskigt höstväder.
Över 75 åringar har rätt att få posten till ytterdörren. Postlådor på rad i ett lite ruskigt höstväder. Bild: Amanda Vikman/Yle postlådor,postdistribution,glesbygd,postlåda

Läs också