Hoppa till huvudinnehåll

Östnyländska bebisar behövs för att hålla i gång Kotka BB - centralsjukhuset har satsat på svenskan, men än finns det rum för förbättring

Nyfödd baby på Kotka bb
Den här unga mannen kom till världen på Kotka bb år 2017. Hans föräldrar valde Kotka över Helsingfors efter en rekommendation av personalen på rådgivningen i Borgå. Arkivbild. Nyfödd baby på Kotka bb Bild: Yle/Carmela Walder nyfödda,nyfödda,kymmenedalens centralsjukhus

Efter att Borgå BB lades ner i slutet av 2016 har allt fler östnylänningar åkt till Kotka centralsjukhus för att föda.

Samtidigt har personalen på förlossningsavdelningen i det nästan helt finskspråkiga Kotka satsat på att lära sig svenska för att bättre kunna ta hand om östnylänningarna.

Men hur har det gått då? Går det att få service på svenska för den som just nu åker in till Kotka BB?

- Troligtvis jo. Det finns ofta åtminstone någon barnmorska på jobb som kan språket så bra att det går att ta hand om förlossningen på svenska, säger Paula Järvisalo som är serviceförman vid Kymmenedalens sjukvårdsdistrikt, Kymsote.

Paula Järvisalo framför en dörr.
Paula Järvisalo tycker personalen har gjort bra ifrån sig. Paula Järvisalo framför en dörr. Bild: Yle/Mira Bäck porträttfotografering,Paula Järvisalo

Kymsote har ordnat svenskakurser för personalen, och en del barnmorskor från Borgå har börjat jobba i Kotka.

Järvisalo tycker att det har gått bra med svenskan på Kotka BB, och hon säger att personalen verkar tycka att det är roligt att lära sig språket bättre.

- Det ger någonting lite extra i vardagen, säger Järvisalo.

Märks inte i praktiken

Borgåbon Charlotte Elf-Grandin har nyss kommit hem från Kotka BB. Under hennes vistelse syntes inte satsningen på svenskan i praktiken.

- Det var först när vi fick åka hem som en barnmorska som talade flytande svenska råkade komma på jobb. De sista timmarna innan vi åkte hem har vi fått instruktioner och råd, hjälp och stöd på eget modersmål.

Sammanlagt var Elf-Grandin fyra och ett halvt dygn på sjukhuset. Hon kan finska men skulle helst ha velat tala sitt eget modersmål.

- När det handlar om att uttrycka känslor och smärttillstånd, vad man vill till nästa, vad man funderar på och vad man är rädd för så skulle det absolut ha varit lättare att få uttrycka det på svenska, säger Elf-Grandin.

Hon poängterar ändå att hon, bortsett från avsaknaden av svenskan, är mycket nöjd över hur familjen blivit bemött.

- Man märker att de kan sin sak och vet vad de gör. Helhetsupplevelsen är väldigt positiv och bra, och jag rekommenderar att man åker dit. Men ur språkperspektiv finns det vissa saker de kunde uppmärksamma och lägga bakom örat, säger Elf-Grandin.

Till exempel skulle personalen kunna berätta om sina språkkunskaper redan då de först presenterar sig för familjen.

- I samma veva kunde de berätta vad läget är: kan man till exempel prata svenska och få svar på finska?

Elf-Grandin uppmanar personalen att våga prata mer svenska. Det behöver inte handla om långa meningar. Ett “Hej” eller “bravo, fint gjort!” känns redan bra.

- Redan enstaka grundfraser ger en trygghetskänsla och visar att de har uppmärksammat att man har ett annat modersmål, säger Elf-Grandin.

Östnylänningarna viktiga

Kymsotes webbplats finns än så länge bara på finska, men en svenskspråkig version ska komma ännu det här året. Svenskspråkiga blivande föräldrar ska inte bli utan information.

- Det var meningen att vi skulle starta svenskspråkiga förlossningsförberedande grupper redan i våras, men sen kom coronaepidemin emellan, säger serviceförman Paula Järvisalo.

Bara coronaläget blir lite bättre så hoppas Järvisalo på att kunna ordna förlossningscoachning och rundturer på BB på svenska.

- Och så går det alltid att ringa för att få svar på sina frågor.

Lucas Lönnqvist sitter i gungstolen och har bebisen i famnen. Bebisen tittar på pappan som ler.
Lucas Lönnqvist från Borgå blev pappa i våras. Familjens yngsta medlem föddes i Kotka. Arkivbild. Lucas Lönnqvist sitter i gungstolen och har bebisen i famnen. Bebisen tittar på pappan som ler. Bild: Yle/ Lone Widestam Kymmenedalens centralsjukhus,babyer,förlossningsavdelning,förlossningssjukhus,nyfödda,lucas lönnqvist

I Kotka, liksom i resten av landet, har antalet födslar stadigt sjunkit de senaste åren. 2017 skedde 1 426 födslar i Kotka, 2019 var det 1 233 födslar.

- Därför är vi nöjda med att få föderskor från östra Nyland, så kan vi hålla igång Kotka BB i fortsättningen också, säger Järvisalo.

Ungefär 20 procent av bebisarna som föds i Kotka har östnyländska föräldrar. Det betyder mellan 250 och 300 födslar årligen.

Det är förstås en orsak till varför man vill satsa på svenskan, så familjer hellre väljer att åka till BB i Kotka än i Helsingfors.

Dessutom har man börjat samarbeta med moderskapspolikliniken och rådgivningen i Borgå.

Svenskans roll växer

Järvisalo var med och talade på ett seminarium som handlade om tvåspråkighet i Kotka.

Också kommunminister Sirpa Paatero deltog och pratade om att språkkunskaper är viktiga för att kunna upprätthålla internationella band, och att det i sin tur är viktigt för kommunens livskraft.

- Att ha vacker natur räcker inte för att locka nya invånare, säger Paatero.

Jari Elomaa som är ordförande för Kotka stadsfullmäktige vill att staden ska satsa mer både på svenskan och andra språk.

Jari Elomaa talar på seminariet.
Jari Elomaa tycker staden gott kunde satsa mer på svenskan. Jari Elomaa talar på seminariet. Bild: Yle/Mira Bäck porträttfotografering,Kotka,Jari Elomaa

- Jag tycker att det är fint att vi har svenskspråkig utbildning och dagisverksamhet i Kotka. Det vill vi hålla fast i, säger Elomaa och hänvisar till Kotka Svenska Samskola.

Kotka är en enspråkigt finsk kommun och har ännu ingen språkstrategi, men det skulle kanske vara dags att göra upp en.

- Kotka har både stora industrier och hamnverksamhet. Det är viktigt för oss att vi har människor som kan jobba i en internationell miljö, säger Elomaa.

Läs också