Hoppa till huvudinnehåll

Religiöst trauma borde bli egen diagnos, enligt stödförening – före detta Jehovas vittne: "Det kändes som att jag slutade existera då jag lämnade samfundet"

 Illustration: En oigenkännlig man tar bort ett korssmycke från halsen.
Att lämna en religiös miljö innebär en chock för hela systemet. Att få rätt slags psykisk hjälp är inte alltid lätt, eftersom kunskapen om hur det är att lämna en religiös grupp inte är särskilt utbredd. Illustration: En oigenkännlig man tar bort ett korssmycke från halsen. Bild: Henri Salonen kors

Den som lämnar ett religiöst samfund kan må väldigt dåligt, men i Finland finns idag inte tillräckligt med kunskap inom vården för att hjälpa dessa personer på rätt sätt. På Stödföreningen för religioners offer vill man därför se att det här traumat skulle få en egen diagnos, ett religiöst traumasyndrom.

- Efter att jag lämnade samfundet visste jag inte vem jag var, jag måste bygga upp hela min identitet och världsbild från grunden, säger Anders Sjöberg som lämnade Jehovas vittnen för snart tjugo år sedan.

Det tog ett tag innan han förstod att han hade rätt att få hjälp, eftersom han gick och bar på skuldkänslor om att han fick skylla sig själv.

- Det största stödet fick jag av mina två kompisar som också lämnat, säger han.

Samtidigt som Sjöberg lämnade sitt samfund flyttade han ner till Helsingfors och minns tydligt hur illa det kändes det där första året.

- Det var som en konstant dålig känsla i magen.

En person som är med om en kris eller ett trauma kan i vanliga fall få stöd av närstående eller möta förståelse av sin omgivning.

Det var som en konstant dålig känsla i magen― Anders Sjöberg

Men då en person väljer att lämna en religiös miljö, kan banden till de närstående klippas av och det känslomässiga stödet uteblir och man står plötsligt helt ensam.

Att lämna ett religiöst samfund kan innebära långvariga psykiska problem, och idag liknar man detta vid posttraumatiskt stressyndrom, alltså PTSD.

I kretsar där man stöter på problem av detta slag höjs röster för att det här traumat skulle få en egen diagnos, ett religiöst traumasyndrom.

Stödförening efterlyser diagnos

Kyrkans forskningscentral uppger att det finns ungefär tusen religiösa organisationer och grupper med religiös bakgrund i Finland.

Andligt våld kan förekomma i vilken grupp som helst, och är inte knutet till en viss grupp eller religion.

Maria Björkmark, representant för Stödföreningen för religioners offer rf (UUT), säger att det vore viktigt att få en egen diagnos eftersom det skulle öka kunskapen inom vården.

Det specifika med just religiöst trauma är att de som lämnar och mår dåligt tvingas genomgå många kriser samtidigt.

- Dels måste man skapa sig en helt ny världsbild och ompröva allt man trott på och bygga upp det på nytt.

Dels måste man bygga upp hela sitt jag igen. Det här många gånger helt utan socialt stöd.

- Man kan också uppleva stark rädsla, man är rädd för att ha gjort fel, rädd för Gud, rädd för straff och rädd för helvetet.

Björkmark doktorerar i vårdvetenskap vid Åbo Akademi och hon har undersökt hur vården kunde utvecklas för de som lämnat religiösa sammanhang.

- Inom vården medger man att det inte finns tillräckligt med kunskap om det här. Den som lämnat behöver specifik hjälp, kanske traumaterapi, och för att kunna erbjuda rätt hjälp måste vi öka vår kunskap.

maria björkmark
Maria Björkmark är doktorand inom vårdvetenskap och forskar i hur vården borde utvecklas för att bättre kunna hjälpa de som lämnat religiösa sammanhang. maria björkmark Bild: Lagus Family robert@lagus.net Support group for the victims of religions,avhoppare,forskning,religionskritik

Tro kan vara både glädje och sorg

Det bör understrykas att i de flesta fall är människans tro en källa till glädje och välmående, något positivt och gott.

Men i de fall där något gått snett och man utövar kontroll över medlemmarnas världsuppfattning och handlingsutrymme, kan det orsaka psykologiska trauman.

Detta gäller främst sektliknande församlingar och samfund, i synnerhet de bibeltrogna och fundamentalistiska rörelserna.

Enligt Marlene Winell som är amerikansk psykolog och forskare och den som myntat begreppet Religious Trauma Syndrome, består traumat dels av upplevelsen av att ha levt i skadlig religiös miljö, dels av effekterna av att lämna denna miljö.

Så varför finns det då inte redan en sådan här diagnos?

Psykiater Kristian Wahlbeck som är utvecklingsdirektör på Mieli Psykisk Hälsa Finland säger som Björkmark att det behövs mera forskning kring symtombildningen och vad som är effektiv behandling.

Men problemet med religiöst trauma existerar i allra högsta grad, konstaterar Wahlbeck.

- Inom tredje sektorn där jag nu jobbar är det många som ringer till vår kristelefon och har problem som hänger ihop med en sekt eller en fundamentalistisk livssyn.

Utvecklingsdirektör Kristian Wahlbeck på Föreningen för mental hälsa i Finland
Psykiater Kristian Wahlbeck vill se mer forskning om religiöst trauma. Först då kan vi se skillnader i symtom och behandling jämfört med andra typer av psykisk ohälsa, säger han. Utvecklingsdirektör Kristian Wahlbeck på Föreningen för mental hälsa i Finland Bild: Yle/Evert Rönnqvist tredje sektorn,Social- och hälsovårdsreformen (Sote),Kristian Wahlbeck,föreningen för mental hälsa i finland

Komplex posttraumatisk stress?

Följande diagnosförteckning ICD-11, alltså den internationella klassificeringen av sjukdomar, är redan fastslagen och tas i bruk i Finland om något år.

Där ingår alltså inte religiöst traumasyndrom, men det gör däremot en annan, ny diagnosen "komplext posttraumatiskt syndrom" (i svensk översättning).

Detta kännetecknas som ett syndrom som uppstår då man varit utsatt för långvarigt trauma och långvarig stress, berättar Wahlbeck.

- Diagnosen kan exempelvis användas i de fall där en person varit gisslan eller krigsfånge under längre tid. Den här diagnosen kan i vissa fall täcka även religiöst orsakade syndrom.

Wahlbeck säger att religiöst trauma är ett "stort område vi inte vet tillräckligt om".

- Specifikt kunnande på det här området saknas i stort.

Det innebär att det är svårt att hitta en terapeut som är insatt i den här specifika problematiken och att därmed få rätt hjälp och vård.

Anders Sjöberg säger att han inte kan ta ställning till huruvida det krävs en egen diagnos för religiöst trauma.

Däremot anser han precis som Wahlbeck och Björkmark att det behövs mer kunskap hos de som ger professionellt stöd om mekanismerna bakom då en människa lämnar sin religiösa miljö.

- Men den stora utmaningen är att få människor att förstå att de kan få hjälp, säger Sjöberg.

Jehovas vittnen svarar

På Stödföreningen för religioners offer söker avhoppare från många olika religiösa miljöer kontakt, men vanligast är att de är före detta Jehovas vittnen, laestadianer eller mormoner.

Eftersom Sjöberg är ett före detta Jehovas vittne, frågade vi dem hur de ser på avhoppare.

- Vi tycker det är synd då vi förlorar en medlem, men hen är alltid välkommen tillbaka till oss, säger Jukka Palonen, kommunikationsansvarig på Jehovas vittnen.

På frågan om varför konsekvenserna för de som lämnar Jehovas vittnen måste vara så radikala, säger Palonen att man vill ge allt stöd och all hjälp även åt före detta medlemmar, så till vida det inte bryter mot det som står i bibeln.

- Men även då är vi beredda att erbjuda andlig hjälp.

Han säger också att de som lämnar samfundet upplever det på olika sätt, precis som med övriga upplevelser i livet.

Om du lever eller levt i en kontrollerande religiös miljö och behöver stöd efteråt för att kunna bygga upp ditt liv på nytt kan du kontakta Stödföreningen för religioners offer rf.

Läs också